LIVET BÖRJAR

Efter Big Bang dröjde det miljoner och åter miljoner år innan jordklotet börjat svalna och få ett skal. Det fanns inget syre och inget vatten – alltså INGET LIV.

Till slut började det åska blixtra och REGNA! Regnet flöt ihop till stora hav och sjöar.

Solen började skina och molnen blev tunnare. Något började röra sig i vattnet. Fanns det liv utan syre? Vad tror du skulle kunna leva i vattnet? Diskutera med en kompis.

Bakterier som klarade sig utan syre fick liv. Det bildades blågröna alger som tillverkade syre.

Några djur började göra egna skal att bo i. Lång tid gick. Något hände: några celler klumpade ihop sig med andra celler. Cellklumparna blev nya djur och nya slags alger. En del stora, andra små. Några djur började göra egna skal att bo i. Det här är en trilobit. Den kröp på havets botten. Alla djur och växter fanns i VATTNET.

Små larver i havet utvecklades till nya djur som såg ut som små ålar. De andades med gälar men var dåliga på att simma. De sög i sig mat med en rund, mjuk sugmun. Den här fisken liknar den som fanns då.

Ibland blir det ”fel” i naturen Ibland blir det ”fel” i naturen. Ett djur föds med en olikhet jämfört med sina föräldrar. Det kallas för MUTATION. Är det bra eller dåligt? Diskutera med din kompis.

Efter miljoner år hade djuren utvecklat både fenor och tänder. De hade blivit FISKAR. Fiskarna andades både med gälar och en luftsäck. Med hjälp av luftsäcken kunde de även andas på land. En av fiskarna kallar vi för kvastfening. Den försökte röra sig på land men det gick inget bra. Fenorna var för mjuka.

För 70 år sedan fångades en levande kvastfening i Afrika För 70 år sedan fångades en levande kvastfening i Afrika. Alla blev förvånade för man trodde den dog ut för 60 miljoner år sedan.

Miljoner år gick, så klart. Vad tror du hände sen? Miljoner år gick, så klart. Några djur utvecklade fötter istället för fenor. De kunde klara sig både på land och i vattnet. De kallas amfibier. Här är en amfibie som levde på Grönland för 370 miljoner år sedan. Visst är den vacker? Ichtyostega

KRÄLDJUR PÅ LAND

Man delar in tiden i olika perioder. Varje period varade i flera miljoner år. Kommer du ihåg djuren vi pratade om sist? När levde de? Precis!

Den perioden heter Karbon. Världens första kräldjur dök upp för ungefär 300 miljoner år sedan. De var amfibier som lade sina ägg i vattnet. Den perioden heter Karbon. ERYOPS var 1,5 meter lång. Den var amfibie och köttätare.

Sen gick 10 miljoner år. Det blev varmare och fuktigare. Växterna blev fler och större. Det utvecklades många nya insekter och kräldjur. De trivdes i värmen.

För 290 miljoner år sedan utvecklades de första kräldjuren som bara levde på land. Deras hud stod emot värme och torka. Äggen hade skal som skyddade mot värmen. De kunde lägga dem på land. De här djuren kallas för reptiler och är dinosauriernas förfäder.

DINOSAURIER

Död genom kvävning Död genom svält I slutet av perioden PERM hände något fruktansvärt med vår värld. Ett stort antal djur på land och i haven utrotades för alltid. Ingen vet exakt varför men det finns teorier: Död genom kvävning Många vulkanutbrott = giftiga gaser som gjorde att de inte kunde andas. Död genom svält Gaserna från vulkanerna gjorde att växterna dog = ingen mat.

Död från rymden Död på grund av köld Ett stenblock från rymden (meterorit) kan ha träffat jorden. Död på grund av köld Det blev kallt och is bredde ut sig. De frös ihjäl.

Alla djur dog inte, som tur var. Det fanns reptiler som liknade däggdjur. De flesta dog, tyvärr. En art klarade sig och man tror att vår tids däggdjur utvecklades ur det här djuret. Den hette Cynognathus och kan ha haft päls. Tänderna likande ett däggdjurs. Namnet betyder hundkäke. Visst liknar den en hund lite?

Efter perioden PERM kommer TRIAS. Det är då dinosaurierna utvecklades. Under TRIAS var allt land på jorden samlat i en enda jättekontinent. Den kallas PANGEA.

Vädret var annorlunda mot nu. Det var varmare och regnade inte ofta Vädret var annorlunda mot nu. Det var varmare och regnade inte ofta. Det fanns ingen is vid polerna. Det fanns stora, torra slätter och öknar. Inga blommor fanns ännu. Det växte mest ormbunkar, barrträd och mossa.

Under TRIAS fanns många slags reptiler förutom dinosaurier. Dinosaurierna under TRIAS var inte så stora. En av de första dinosaurierna från TRIAs är EORAPTOR. Den var en snabb liten köttätare med smala bakben. Den både jagade och åt as (döda djur).

Nästa period heter JURA. Det är dinosauriernas storhetstid. Nu har PANGEA delats upp i två stora landområden, ett i söder och ett i norr.

Vädret under JURA har blivit lite svalare än under TRIAS. Det regnade i perioder och sedan kom en torrperiod. Fortfarande var tallar och ormbunkar vanligaste växterna. De första fåglarna har börjat utvecklas. Det fanns också sniglar, spindlar och insekter.

Dinosaurierna blev allt fler och större under JURA. DIPLOCIDERNA var de längsta djur som någonsin levat på jorden. De var växtätare. Under JURA myllrade det av dessa djur. Den mest kända är nog DIPLODOCUS. Den vägde ”bara” 10 ton fast den hade en 8 meter lång svans.

Under nästa period KRITA blev världen mer lik den vi har idag. Landmassorna gled ifrån varandra mer och mer.

Det blev kallt vid polerna. Vi fick olika årstider. De första blommorna kom. Vi fick lövträd som ek och lönn. Det fanns flera sorts dinosaurier än förut, men även några små däggdjur.

I slutet av KRITA blev dinosaurierna färre och till slut dog de ut. En av dem som levde i slutet av KRITA var TYRANNOSAURUS REX.

Källor Forntidsboken, Liber förlag http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/livets-utveckling