Om ensamkommande barn April 2016 Detta är en Powerpoint-presentation som ger dig information om ensamkommande barn samt olika aktörers ansvar för målgruppen. Den innehåller grundläggande information med talepunkter på anteckningssidorna. Använd hela eller delar av materialet. Uppdaterad: Maj 2016 April 2016
Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten till Sverige
Asylsökande ensamkommande barns rättigheter Särskild hänsyn till barnets bästa Barnets asylskäl prövas särskilt Barnet har rätt till en god man
Antal asylsökande ensamkommande barn Uppdaterad maj 2016
Antal asylsökande ensamkommande pojkar och flickor 2015
Antal sökande bland de åtta största nationaliteterna 2015
Migrationsverkets beslut för ensamkommande barn 2015 Det finns tre instanser för beslut i asylärendet: Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Grafen visar enbart beslut som har fattats i första instans, det vill säga av Migrationsverket. Under 2015 fattade Migrationsverket 4 660 beslut i ensamkommande barns asylärenden. De beslut som kategoriseras som ”övrigt” omfattar ansökningar som Migrationsverket inte har prövat i sak, exempelvis avskrivna ansökningar. En ansökan avskrivs bland annat när den sökande avviker eller återtar sin ansökan.
Migrationsverkets beslut för ensamkommande barn 2015 Medborgarskap Antal fattade beslut Bifallsandel av fattade beslut Afghanistan 1 387 90% Syrien 826 100% Eritrea 778 Somalia 535 80% Marocko 257 19% Statslösa 97% Etiopien 113 86% Totalt fattade beslut, alla länder 4 660 88% Bifallsandelen skiljer sig mellan olika grupper. I tabellen visas bifallsandelen i de sju grupper som Migrationsverket fattade flest beslut för under 2015. Tabellen visar endast ensamkommande barnärenden. Totalt fattade Migrationsverket 4 660 beslut i ensamkommande barns asylärenden, 88 procent av dessa var bifallsbeslut.
Läs mer i Migrationsverkets senaste prognos 4 000- 14 000 ensamkommande barn prognostiseras söka asyl i Sverige under 2016 Handläggningstid för beslut i asylärenden beräknas till över 12 månader Läs mer i Migrationsverkets senaste prognos Uppgifterna är hämtade från Migrationsverkets Verksamhets- och utgiftsprognos från 27 april 2016.
Asylprocessen för ensamkommande barn Barnet söker asyl i Sverige Utrednings-samtal Asyl-utredning Beslut Överklagande Kommunplacering Återvändande Flödesschema över processen för ensamkommande barn. Barnet söker asyl i Sverige Migrationsverket kontaktar socialtjänsten i den ansvariga kommunen. Migrationsverket anvisar barnet till en kommun. Migrationsverket förordnar biträde. Migrationsverket anmäler behov av god man till kommunen. God man bekräftar ansökan om asyl. 2. Utredningssamtal Migrationsverket frågar om barnets familj, identitet, hälsa, m.m. Tillfälle för information och frågor. 3. Asylutredning Barnet berättar, med stöd av offentligt biträde och god man, varför hen söker asyl i Sverige. 4. Beslut Av beslutet framgår om barnet beviljas uppehållstillstånd eller inte. Om barnet får uppehållstillstånd kallar Migrationsverket till ett samtal om vad beslutet innebär, bosättning, etc. Ett avslag kan överklagas till migrationsdomstolen. Efter beslut Kommunplacering En månad efter barnet beviljats uppehållstillstånd skrivs hen ut ur Migrationsverkets mottagningssystem och folkbokförs i den kommun där barnet har sin vistelse. Se bild 21 Överklagande Om barnet vill överklaga beslutet ska det ske inom tre veckor från att beslutet har delgivits. Migrationsverket tar då ställning till om ärendet ska omprövas, i annat fall skickas ärendet vidare till Migrationsdomstolen. Se bild 22. Återvändande När ett avslag vinner laga kraft påbörjas arbetet med återvändande. Barnet, god man och tjänsteman på Migrationsverket har samtal om att återvända till hemlandet. Migrationsverket artbetar endast med självmant återvändande. I annat fall lämnas ärendet till Polismyndigheten. Verkställighetshinder Det kan uppstå situationer som inte gör det möjligt att verkställa ett beslut om återvändande. Mer information finns i bild 23. Verkställighets-hinder
Olika myndigheters ansvarsområden Kommuner Landsting/ Regioner Flera myndigheter är berörda av mottagandet av ensamkommande barn och unga. Migrationsverket, kommuner, landsting och länsstyrelser ansvarar för olika delar i mottagandet. Migrationsverket ansvarar för att: ta emot och pröva ansökan om asyl. informera om möjligheter till åldersbedömning efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden. handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnen. arbeta med återvändandet för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna. teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av såväl ensamkommande barn som söker asyl som barn som beviljats uppehållstillstånd. anvisa en kommun för mottagande. administrera ersättningar till kommuner. Länsstyrelserna ansvarar för att: verka för att det finns beredskap och kapacitet för mottagande av ensamkommande barn. överlägga med kommuner om mottagande av ensamkommande barn och tillgången till platser. Kommunen ansvarar för att: utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att utreda om en familj, t.ex. en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet. utse god man. Ansökan till överförmyndaren får göras av Migrationsverket och socialnämnden. se till att barnet får skolundervisning. efter ett beviljat uppehållstillstånd ansvara för fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration. Ansvaret innebär även att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Landstinget ansvarar för att: asylsökande ensamkommande barn får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. (Efter fyllda 18 år bedöms dessa barn, om de fortfarande är asylsökande, som vuxna och ska då endast ges omedelbar vård eller vård som inte kan anstå. Då upphör även landstingets skyldighet att bland annat ge förebyggande vård). Socialstyrelsen ansvarar för: riktlinjer och direktiv för socialnämndernas arbete utifrån socialtjänstlagen. Inspektionen för Vård och Omsorg ansvarar för: tillsyn över HVB-hem och för socialnämndens utredningar och insatser. att bevilja tillstånd över privata HVB-hem.
Överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn Kommunerna ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn Länsstyrelserna överlägger med kommunerna om mottagningsplatser Migrationsverket tecknar överens- kommelser om mottagande med kommunerna Länsstyrelserna har i uppdrag att överlägga med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn och tillgången till platser. Utifrån dessa överläggningar träffar Migrationsverket överenskommelser med kommunerna om deras mottagande. Kommunerna ansvarar för mottagande, vård och boende för ensamkommande barn. Läs mer på migrationsverkets webbplats: http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Overenskommelser-om-mottagande.html
Ankomst- och anvisningskommun Ankomstkommun Anvisningskommun Den kommun där ett ensamkommande barn först ger sig till känna hos en myndighet blir så kallad ankomstkommun. Samtliga kommuner i Sverige kan bli ankomstkommun. Det är dock vanligast att ensamkommande barn ger sig till känna i kommuner där Migrationsverket har kontor där ensamkommande barn kan söka asyl. Ankomstkommunen ansvarar för det initiala boendet och omsorgen utifrån socialtjänstlagen, i väntan på anvisning till annan kommun. Efter att barnet sökt asyl ska Migrationsverket anvisa en kommun att ta emot barnet. En så kallad anvisningskommun som då tar över ansvaret för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även därefter för de som beviljas uppehållstillstånd. Läs mer om ankomst och anvisningskommun på Migrationsverkets webbplats: http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Overenskommelser-om-mottagande.html Asylsökande barn Asylsökande barn och barn med uppehållstilstånd
Anvisningsmodell På uppdrag av regeringen har Migrationsverket arbetat fram en ny anvisningsmodell för hur asylsökande ensamkommande barn ska anvisas till kommunerna. Modellen tillämpas sedan den 1 april 2016. Modellen är framarbetad efter samråd med SKL (Sveriges kommuner och landsting) och länsstyrelserna.
Kommunfördelning av ensamkommande barn Anvisningsmodellen bygger på att varje kommun tilldelas en andel i promille. Andelen fastställs av Migrationsverket en gång om året och beräknas utifrån: Folkmängd Mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd Mottagande av ensamkommande barn Antal asyldygn Antal asyldygn för ensamkommande barn i ankomstkommun räknas två gånger.
Anvisningsprinciper Utjämnande anvisning sker till den kommun i landet som för ögonblicket har lägst måluppfyllelse av sin andel, om inte: Det finns en ledig plats enligt överenskommelse som matchar barnet vad gäller kön och ålder, då sker en platsanvisning, om inte: Barnet har en stark anknytning till en annan kommun, då sker en anknytningsanvisning till den kommunen.
Måluppfyllelse Aktuell måluppfyllelse av andelen beräknas utifrån totalt antal gjorda anvisningar i landet sedan den 1 januari 2016. Samtliga anvisningar till en kommun inkluderas vid beräkning av kommunernas måluppfyllelse. Beräkningen av måluppfyllelsen löper tillsvidare.
Räkneexempel måluppfyllelse Kommun X har andelen 5 promille. Migrationsverket har totalt anvisat 10 000 ensamkommande barn till landet, varav 50 till kommun X. I detta ögonblicket har kommunen 100 procents måluppfyllelse. Om anvisning 10 001 anvisas till en annan kommun sjunker måluppfyllselsen till 99,99 procent. Om anvisning 10 001 anvisas till kommun X höjs måluppfyllelsen till ca 102 %.
Läs mer om anvisningsmodellen på Migrationsverkets webbplats.
Ersättning till kommuner för ensamkommande barn Ankomstkommun Anvisningskommun Mottagen i kommun Status Asylsökande Uppehållstillstånd Ersättning för platser enligt överenskommelse - 1600 (+ 300 kr för belagd plats) Ersättning för placering i HVB 1900 kr/dygn Ersättning för vård Faktisk vårdkostnad Faktisk vårdkostnad familjehem eller LVU Faktisk vårdkostnad familjehem, HVB eller LVU Stödboende* 1000 kr/dygn Ny § 7 i förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Från den 1 januari 2014 gäller en ny ersättningsschablon för anvisningskommuner för asylsökande ensamkommande barn som vårdas i ett hem för vård eller boende (HVB-hem). Regeringen har beslutat den nya schablonen omfattar kostnader som uppstår från och med 1 januari 2014. Schablonen avser endast anvisade barn som vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen, oavsett om barnet anvisats före eller efter årsskiftet. Schablonersättning är 1 900 kronor per dygn för kostnader för vård i HVB. Mer information finns på verkets hemsida bl.a. avseende föreskrifter och redovisningsblankett. Ingen förändring för: barn i s.k. ankomstkommun barn placerade i familjehem eller enligt LVU barn som belägger överenskommen plats barn som fått uppehållstillstånd och kommunplacerats *Placerade i stödboende får inte belägga plats enligt överenskommelse
Ersättningar för asylsökande Ersättningar till kommuner för asylsökande Ersättningar för asylsökande Mottagande Vård/Platser Utredning Transport God man Skola Sjukvård Stödinsatser Läs mer om statliga ersättningar för asylsökande ensamkommande barn på Migrationsverkets webbplats: http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Sok-ersattning-for-asylsokande.html
Ersättningar för barn med uppehållstillstånd Ersättningar till kommuner för barn med uppehållstillstånd (ändra alla) Ersättningar för barn med uppehållstillstånd Mottagande Vård/Platser Ett schablon-belopp per mottaget barn Läs mer om statliga ersättningar för ensamkommande barn med uppehållstillstånd på Migrationsverkets webbplats: http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Sok-ersattning-for-personer-med-tillstand.html Ensamkommande barn och unga som beviljas uppehållstillstånd ska kommunplaceras en månad efter beviljat uppehållstillstånd och omfattas då av folkbokföringskommunens/vistelsekommunens överenskommelse om flyktingmottagande.
Dagersättning för ensamkommande asylsökande barn 24 kr/dag eller 61 kr/dag Särskilt bidrag för angelägna behov Läs mer på migrationsverket.se Dagersättningen behovsprövad Dagersättning lämnas utifrån den enskildes behov. Migrationsverkets nuvarande rekommendationer är att barn som kommer till Sverige utan egen vårdnadshavare jämställs med vuxna när det gäller dagersättningens storlek. De beviljas dagersättning som ensamstående eller som sammanboende samt om dagersättningen ska täcka matkostnader eller ej. Om ett barn utan vårdnadshavare får eller har ett eget barn, jämställs detta barn med barn i familj och ska följaktligen ha samma dagersättning som ett barn i familj. Kostnader som dagersättningen ska täcka Kommunerna får ersättning för kost, logi och omvårdnad (inklusive gemensamma fritidsaktiviteter) för barn som bor i boende som kommunen tillhandahåller. Barnet får då 24 kr per dag och dagersättningen ska täcka kostnader för kläder, läkemedel och fickpengar. Om barnet bor på egen hand eller tillsammans med närstående och får 61 kr/dag ska dagersättningen, förutom kostnader för läkemedel och fickpengar, även täcka matkostnaderna. Särskilt bidrag för att täcka angelägna behov Barnet har rätt att ansöka om särskilt bistånd om det finns ett angeläget behov (särskilt bidrag) som inte ryms inom dagersättningen. Det är emellertid bara när behovet framstår som mycket starkt som bidrag utgår. Särskilt bidrag är till för kostnader, som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan t.ex. vara sådana som avser vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning och där man inte haft möjlighet att spara av den dagersättning som utbetalats. Gode mannen tar emot och ansvarar för barnets bankkort Barn under 16 år har inte rätt att ta emot bankkortet (ICA-kortet) själva. Kortet skickas alternativt delas ut till god man då han eller hon är den som har ansvar för barnets ekonomi. God man är den som bestämmer vem som hanterar bankkortet. Bankkortet är kopplat till ett konto som Migrationsverket ansvarar för, det är alltså inte barnets ”eget” konto. Den gode mannen bör därför se till att medel flyttas från detta konto på ett lämpligt sätt.
Om barnet får uppehållstillstånd Barnet får ett uppehållstillståndskort Folkbokföring hos Skatteverket Barnets skrivs ut från Migrationsverket efter 30 dagar Migrationsverket kallar barnet och den gode mannen till mottagningsenheten- info om beslutet. En månad efter beslutet om uppehållstillståndet beviljats skrivs barnet ut från Migrationsverkets mottagningsenhet. I samband med att barnet skrivs ut från Migrationsverket upphör rätten till dagersättning och bankkortet slutar att fungera. Den gode mannen och barnet ska kontakta Skatteverket för att folkbokföra barnet. Detta görs så snart barnet fått sitt UT-kort.
Om barnet får avslag på sin ansökan Möte med Migrationsverket Överklagande Nöjdförklaring Självmant återvändande eller överlämnande till polisen Om barnet har fått nej på sin ansökan Barnet och den gode mannen kallas till ett möte vid Migrationsverkets mottagningsenhet. Där förklarar man varför barnet fått avslag. Överklaga Det offentliga biträdet, den gode mannen och barnet kan välja att överklaga. Överklagandet ska ha inkommit till verket inom tre (3) veckor efter att beslutet meddelats/delgivits. Migrationsverket granskar överklagandet och tar ställning till om verket ska ompröva beslutet, i annat fall skickas ärendet vidare till Migrationsdomstolen. Om barnet, den gode mannen och biträdet inte vill överklaga, sker en nöjdförklaring och barnet återvänder hem. Resehandlingar måste ordnas Om barnet inte har en giltig resehandling kan Migrationsverket hjälpa till att ordna en resehandling. Migrationsverkets personal reser med barnet från Sverige till det land som barnet ska åka till. Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande Migrationsverket arbetar endast med återvändandet om barnet själv går med på att resa tillbaka. Kommer inte barnet och den gode mannen, när Migrationsverket kallar till samtal om återvändandet, lämnar Migrationsverket över ärendet till polisen. Det görs också om barnet visar att hen inte medverkar till hemresan. Skulle barnet försvinna i samband med beslut om, eller planering av, återvändandet anmäls försvinnandet till polisen och ärendet överlämnas till polismyndigheten. Skolgång och vård fortsätter tills hemresan Barnet har rätt att gå i skolan under hela tiden hen är kvar i Sverige. Barnet har också rätt till hälso- och sjukvård ända fram till avresan.
Verkställighetshinder Nya omständigheter Ändrade förhållanden i hemlandet Saknas vårdmöjligheter i hemlandet Hemlandet tillåter inte att barnet återvänder Ett slutgiltigt beslut (som inte längre går att överklaga). När det uppstår händelser som kan göra det omöjligt för barnet att återvända så gör god man eller juridiskt ombud en skrivelse till Migrationsverket. Migrationsverket prövar om verkställighetshinder föreligger. Exempel på sådant som kan förändra tidigare beslut är: De politiska förhållandena i barnets hemland har ändrats som gör att barnet inte kan återvända Barnet har/får en livshotande sjukdom och det går inte att få vård i hemlandet Barnet kommer att tvingas leva skilt från sina nära anhöriga under lång tid Barnets hemland tillåter inte att barnet återvänder dit
Självmant återvändande Migrationsverket kan ge stöd och hjälp till barn som ska återvända Migrationsverket utreder möjligheter för ordnat mottagande Migrationsverket Kontaktar anhöriga/myndigheter Resehandlingar Migrationsverkets personal följer med barnet på resan (särskild bedömning kan ske i samband med överföring enligt Dublinförordningen) Ordnat mottagande vem eller vilka som ska ta emot barnet att det i första hand är föräldrarna som ska ta emot barnet, men att även andra släktingar kan göra det, till exempel mor- och farföräldrar eller vuxna syskon. Om det inte finns några släktingar kan barnet tas emot på något annat väl lämpligt sätt. att Migrationsverket hjälper till om barnet reser tillbaka frivilligt. att barnet och god man har ett ansvar att lämna namn och telefonnummer till barnets föräldrar eller släktingar, så att Migrationsverket kan kontakta dem
Dublinärenden Dublinförordningen reglerar vilket land som ska ansvara för asylärendet Asylansökan prövas endast i ett av EU-länderna Dessa länder omfattas av Dublinförordningen EU-länderna Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Island, Norge och Schweiz omfattas av Dublinförordningen genom ett särskilt avtal. Om ett ensamkommande barn tidigare har ansökt om asyl i ett annat land, som omfattas av den s.k. Dublinförordningen, och om landet fattat ett lagakraftvunnet beslut i ärendet, skickas en begäran om "återtagande" dit. Det är det land som fattat beslut i ärende om asyl som ansvarar för barnet. Om barnet har familjemedlemmar i en annan medlemsstat kan en begäran om "övertagande" göras för att barnet ska kunna sammanföras med familjen i det andra landet. Under den tid förfrågningar om åter-/övertaganden pågår har det asylsökande barnet rätt till juridiskt biträde.
Läs mer: På Migrationsverkets webbplats Om ensamkommande för kommuner Om ensamkommande för gode män Sidor som vänder sig till barn Nyheterbrevet Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar Det myndighetsgemensamma foldern Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Sveriges kommuner och landstings (SKL) webbplats om ensamkommande barn och ungdomar