Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering Susann Bard, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Han-Suck Song, utredningssekreterare Anette Martinsson Lindsten, jurist

Utredningens syfte Förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder ”… som kan säkerställa en långsiktigt fungerande finansiering, även vid perioder av finansiell kris” på svaga marknader för mindre aktörer för byggande av hyresrätter, inkl. studentbostäder

Bakgrund Avvecklingen av de statliga lånen och räntebidragen → annan riskfördelning Finanskrisen Befolkningsökningen, för lågt bostadsbyggande Staten beredd att spela en mer aktiv roll

Underlag Utvärdering av befintliga statliga kreditgarantier Erfarenheter från tidigare statlig bostadsfinansiering Forskning kring effekter av garantikonstruktioner m.m. Internationella erfarenheter

Uppdrag Analysera hur de statliga kreditgarantierna kan utvecklas Lämna förslag på statliga topplån för nyproduktion av hyresrätt och studentbostäder Lämna övriga förslag som bedöms lämpliga

Förutsättningar i ett sämre konjunkturläge? – vid finansiell kris? Kapitalet söker sig någon annanstans? Svårare att få lån för bostadsbyggande? Kreditgarantierna får större betydelse? Eftersatt underhåll och uteblivna ombyggnader? Ökat intresse för att poängtera hållbarhet? Kanske inga problem om bara räntan är låg? Vad hände 2008-2009? - Hur såg det ut under finanskrisen? Vad har förändrats sedan dess?

Problem på svagare marknader? Lägre betalningsvilja hos befolkningen Svagt intresse från byggare och banker Lokalt bankkontor saknas Marknadsvärdet blir för lågt i förhållande till investeringskostnaden Krav på nedskrivning Kreditgarantierna otillräckliga Svårt även att finansiera ombyggnad

Förutsättningar för mindre aktörer? Sämre kreditvärdighet och ingen historik hos banken Krav på hög egeninsats Varje projekt har stor påverkan på företagets ekonomi Kreditgarantierna har större betydelse Ny på marknaden – kommunen skeptisk? Svårt klara finansieringen i projekteringsfasen

Förutsättningar för hyresrätt? – och studentbostäder Långsiktigt avkastningskrav Sårbarhet inför ev. minskad efterfrågan Särskilt svårt att få lån i bank (?) Dålig kunskap om studentbostäder hos kreditgivare Svårt för nya studentbostadsbyggare att komma in i kommunerna Brist på hyresbostäder – problem att klara inflyttning, såväl som kvarboende och rekrytering av arbetskraft, underlaget för servicen viker.

Tänkbara åtgärder…

Statliga kreditgarantier 2.0 Vidgad krets av möjliga finansiärer Höjd nivå på schablonbeloppet Bredare tolkning av ”ombyggnad” Tak för garantiavgiften Kreditgaranti för lån till projekteringen

Främja lokala initiativ Återbetalningsgaranti för kooperativa hyresrättsföreningar Startbidrag för byggemenskaper

Nya källor för lånefinansiering Statlig fond för socialt hållbar bostadsutveckling Fokus på svagare marknader och små och medelstora byggherrar Nyproduktion av hyresrätter där det inte byggts på länge och ingen bygger på marknadens villkor Överkomliga bostäder i attraktiva lägen Upprustning där betalningsförmågan är svag Landsbygdslån Banken 50 %, Statligt topplån 35 %, eget kapital 15 % Geografisk/annan avgränsning?

Översyn av redovisningsreglerna Ändringar i regelverket eller bara ensa tolkningen? Är marknadsvärderingar och direktavkastningskrav orimliga?

Justering av investeringsstöden Samma normhyra överallt? Högre bidragsbelopp på svagare marknader? Kortare åtagandetid? Tidigare utbetalning för att minska lånebehovet

sou.gov.se  N 2017:01 ulrika.hagred@regeringskansliet.se Hör gärna av er! sou.gov.se  N 2017:01 ulrika.hagred@regeringskansliet.se