Utvecklingsorganisation för skolförbättring Ulf Blossing

Arbetsorganisation Driftsorganisation Utvecklingsorganisation

Varför utvecklingsorganisation? Förbättring sker inte automatiskt Det krävs andra typer av arbetsprocesser Inriktade på att bryta upp rutiner Införa nya rutiner Kulturer är beständiga De ger mening Yrkesidentitet

Två olika perspektiv 1. Meningsperspektivet Upplevelsen av mening, sammanhang och identititet När omvärlden förändras… Ser organisationsmedlemmarna bakåt. Påminner varandra om hur de förstår organisationen och uppdraget och vilken roll de har i det. Finner praktiska rutiner för att hantera den nya situationen. På så vis återupprättas stabiliteten; meningen och identiteten.

2. Mål- och resultatperspektivet När omvärlden förändras… Tar sikte på de nya kraven och målen. Analyserar vad organisationen behöver för att leverera målen. Undersöker huruvida organisationen besitter funktioner och kompetenser för att leverera. Planera åtgärdsprogram för ev. brister. Implementerar och följer upp. På så vis nås resultat för nya mål.

Några utgångspunkter för utvecklingsorganisationen Kombinera de två perspektiven. Fokusera på samhällsuppdraget (mål och resultat, utveckling). Skolan som arbetsplats är samhällets redskap. Elevernas lärande och framtid i fokus. Ta hänsyn till personbehovet (mening och identitet, stabilitet). En stor del av lärarnas (elevernas) vardag, där de behöver uppleva mening.

Utvecklingsorganisationens uppgifter Analysera kunskapsresultaten. Kartlägga skolornas förbättringskapacitet. Skolornas förbättringshistoria. Planera och genomföra förbättringsprogram. Elevers lärande och kunskapsresultaten. Lärares lärande och undervisningsgenomförande. Skoledares lärande och förbättringskapaciteten.

Kunskaper och kompetenser Undersökningsarbete Vetenskaplig metod Urval Datainsamling Analys Slutsatser Förbättringsarbete Lärares lärande och utveckling Samtalsmodeller Aktionsmodeller Skolkulturer

Att genomföra ett förbättringsarbete innebär att… fokusera lärandet. arbeta med processer och inte händelser. fokusera den lokala organisationen. intervenera i arbetsumgänget. fokusera individers och grupper handlingar. anpassa interventionerna så att motstånd reduceras. att arbeta i lag.

Interventioner Utveckla, uttrycka och kommunicera en gemensam vision för förbättringsarbetet. Planera och tillhandahålla resurser. Investera i lärares lärande (professional learning). Uppföljning (checking on progress). Kontinuerligt stöd/handledning. Skapa en kultur som stödjer förbättringsarbete. Kommunicera externt. Sprida information.

God kunskap om… Att skolverksamhet är ett samhällsfenomen och kulturfenomen. Att lokala skolors undervisning gör skillnad! Att fokus på lärandeuppdraget i styrkedjan gör skillnad!

God kunskap om… Framgångsrika skolor Variationen av skolor Undervisning Organisation Processer Ledarskap Variationen av skolor Olika insatser för olika skolor

Den framgångsrika skolan Samförståelse och samordning Organisering av ledningsfunktioner Målinriktade ledning Kollektiv ledning Målinriktad arbetsgemenskap förvaltningsnivå Organisering av lärares arbete Samarbete med fokus på undervisning Organisering av undervisning Höga förväntningar på eleverna Kartläggning av elevernas kunskaper Anpassning av undervisningen Lärarledarskap i klassrummet

Konsekvenser? Ansvariga på huvudmannanivå… Känna till kunskapen Skolchef Utvecklingsledare Områdeschef Rektor Känna till kunskapen Äga den Använda den

Den framgångsrika skolan Den professionellt lärande gemenskapen! PLC – professional learning community Uppdrag Vi har ett uppdrag att anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar så att deras lärande främjas och målen nås.

Framgångsrika skolors utveckling Utvecklats under lång tid. Samförståelse. Rektor som grindvakt. Samordning Organisation som stödjer värdet. Rekryteringsutbildning

Relationen till huvudmannen Tar ansvar för att skapa en arbetsgemenskap bland rektorer. Genomför kartläggningar av verksamheten i förhållande till styrdokumenten. Resultatuppföljning. Riktar åtgärder mot brister. Utöver detta har också H13 fem samtal med var och en av rektorerna. Förutom de vanliga medarbetarsamtalen och lönesamtalen, så har också H13 det han kallar för verksamhetsdialog och resursdialog. Verksamhetsdialogen är ett samtal kring målen för verksamheten och mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag för året, ett dokument som H13 och rektor skriver under. Det fjärde samtalet, resursdialogen, är ett samtal där de med ett verktyg räknar ut grundbehovet av lärartjänster på en skola. För det mesta visar det sig att skolorna har fler tjänster än detta grundbehov. Samtalet handlar därefter om vilka grunderna är för att använda de ”extra” tjänsterna på det sätt som görs för att höja måluppfyllelsen. H13 beskriver att detta kan bli ett mycket utmanande samtal för rektorerna. Att fylla någons tjänst för att rektor inte riktigt vet var han eller hon ska göra av läraren kan aldrig vara ett motiv, påpekade H13. Det femte samtalet, betygsdialogen, sker i januari och det har H13 med rektorer som har åk 6 och 9. Fokus är på vad som görs med vetskap om höstbetygen för att höja resultaten till vårterminen. Betygsdialogen införde H13 efter att ha konstaterat att fokus många gånger var på allt annat än just måluppfyllelsen. H13 vill utveckla något liknande betygsdialogen också för förskolan. Verksamhetsdialogen kom till efter det ”målkaos” H13 upplevde existerade i organisationen, där inga prioriteringar gjordes på förvaltningsnivå utan allt lades ut till rektorerna att hantera. Förvaltningen tar fram tre underlag: Kalla fakta, Måluppfyllelse i fokus, och Elevers och vårdnadshavares syn på verksamheten. I Kalla fakta redovisas sjukfrånvaro, elevfrånvaro, socioekonomiska faktorers utveckling, elevpengsutveckling etc. I Måluppfyllelse i fokus redovisas betyg, nationella prov och skriftliga omdömes utveckling per enhet, ämne och årskurs. Dessa underlag har H13 infört. De har betytt mycket för samtalet, menade förvaltningschefen. Vi har övergått från att tala om hur det är till att tala om vad vi ska göra, uttryckte han.

Icke framgångsrika skolors utveckling Intresseskillnader och särordning Organisering av ledningsfunktioner En föränderlig ledning En implementeringsinriktad förvaltning/styrelse Organisering av lärares arbete Individuellt, alternativt självgrupperat lärande Organisering av undervisning Fokus på annat än elevernas resultatutveckling Skolans resultat beror på eleverna Relationen till huvudmannen: Resultat och ekonomi, modeller, instrument, uppifrån, mejl, lite samtal eller snarare dialog.

Förbättringskapacitet Den lokala organisationen Förbättringskapacitet Infrastruktur Förbättringsroller Förbättringsprocess Förbättringshistoria Både innehåll och medel Undervisningsfokus och organisationsfokus. Elevers resultat och lärares lärande.

Variation av skolkulturer Särboskola Familjär skola Professionell skola

Sex skolförbättringstyper Den idéstyrda skolan Den planstyrda skolan Den modellstyrda skolan Den problemstyrda skolan Den professionsstyrda skolan Den arbetslagsstyrda skolan

Generella brister Otydlig infrastruktur. Bristande granskningsfunktion Uppföljning-åtgärder Osystematisk förbättringsprocess. Otydlig ansvarsfördelning för förbättring. Ej anpassning till skolans historia och identitet.

Externt stöd Beror på förbättringskapaciteten. Typ 1, 2 och 3 skolor. Icke-framgångsrika skolor Kartläggning. Ta upp kamp om uppdraget. Meningsskapande. Kompetensutveckling. Långvarigt stöd. Huvudman och fack…