Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Taktisk grupp Programområde Psykiatri
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen.
Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.
Demensprojekt Tranebergs vårdcentral Bromma H:\FÖRELÄSNINGAR(2)\21 demensdagen 15 sept 2011\00 demensdagen 15 sept 2011(6EL).doc ”med kunskap och engagemang.
Caroline Fruberg, Utvecklingsledare i Landstinget i Jönköpings län
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Bilder för lokal utbildning
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
En verksamhet som drivs gemensamt av social tjänsten och psykiatrin i Skellefteå. Startade som projekt september 1995 Permanentades januari 1999 Består.
Regionalt folkhälsoarbete i Gävleborg
Regionalt koloncancerprojekt "Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård"
Presentation av Folkhälsoplanerare Emma Hevelius
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Påverkansanalys Identifiera mått. Påverkansanalys En påverkansanalys görs för att: 1.synliggöra ett mål/målområde 2.identifiera bakomliggande faktorer.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Projekt SAM-verkstad - ett verktyg för samtal om livsstilsfrågor
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Göra pgsa hjul Förbättringsområde: E-hälsa.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Skolan som arena för psykisk hälsa
Vårdsamverkan Valdemarsvik
Utvecklingskraft Primärvård
Operativ personal från:
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
HbA1c <50 efter kost beh
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Förbättringsområde Effektiv mottagning – rätt patient till rätt vårdgivare vid Bankeryds vårdcentral.
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Ändrat arbetssätt gav tillgänglighet till psykosociala-enheten
Sammanfattande dokumentation från länsworkshop om Strategi för hälsa
Sofia Kialt projektledare​
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Resultat test Samordnad vårdplanering på distans
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare e-hälsa
Framtidens rehabilitering
”KRONOBERGSMODELLEN”
Ett inspirationsmaterial inför samtalet mellan chef och medarbetare.
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Helhetstänkande kring hälsa
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Ny Nära Vård Södra Dalarna
Samordnad utveckling för god och nära vård
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Lunch: Quinoabiffar med tzatziki och rostad.
Presentationens avskrift:

Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor Verksamhet/process: Förbättrad somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor Datum: 170523 Ansvarig: Hanna Ljungman Freij, projektledare Malin Skreding Hallgren, utvecklingsledare Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har i högre utsträckning somatisk ohälsa och en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos övrig befolkning . Projektet initierades med ett pilotprojekt där personer med psykossjukdom ingick. Detta då de är gruppen som har sämst somatisk hälsa. Piloten utgick från Värnamo. Jönköpings län: Personer med psykisk sjukdom: 49 080 Personer med psykosdiagnos: 1 724 Personer på psykosmottagningen i Värnamo, pilot: 258 Lista prioriterade förändringar som ska testas/har testats Övergripande mål Huvudmål: Jämlika förutsättningar till god somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom. Delmål: Förbättrade förutsättningar att leva enligt goda levnadsvanor. Analys och resultat av de testade förändringarna kopplat till de övergripande målet Nuläge Fragmenterade insatser istället för samverkan vid uppstart av projekt våren 2016 Dubbelt så vanligt med diabetes i gruppen med psykossjukdom, så även i Jönköpings län. Nås ej av vårdcentralernas hälsofrämjande arbete Socialstyrelsens rapportserie pekar på att patienter med psykisk sjukdom söker i ett senare skede, inte alltid blir tagna på allvar och har sämre följsamhet till behandling. Hälsofrämjande arbete handlar om att ta hänsyn till psykologiska, kognitiva och ekonomiska faktorer. Så även stigmatisering och sociala faktorer. Goda levnadsvanor är en viktig preventiv åtgärd samt behandling. Checklista för årligt hälsosamtal tillämpas. Olika somatiska sjukdomar har upptäckts och remitterats vidare. Vikten av dialog i samverkan kommun-sjukhus-vårdcentral för att vidareutveckla och möjliggöra samma förhållningssätt. Patienter har uttryckt vikten av uppföljning. Det måste finnas utrymme för att misslyckas och få prova igen! Patienter upplever det positivt med samtal kring levnadsvanor. Kunskapsstöd för levnadsvanor har tagits fram för att möjliggöra ett gemensamt förhållningssätt. Vid pilen, start av tester i piloten Analys av nuläge Summering utifrån analys och resultat av de genomförda förändringarna Hörnstenar i arbetet: -UPPTÄCKA -GE STÖD -UPPFÖLJNING -VARAKTIGHET TILL FÖRÄNDRING Ge förutsättningar till fortsatt arbete genom samverkan och mäta för att lära. Säkra detta på mikro-, meso- och makronivå Personcentrerat synsätt för förbättrads samverkan. Gemensamt förhållningsätt. Förståelse och kunskap om problem och möjligheter. Sätt upp mål och tidsram. HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM GER JÄMLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR TILL ATT FÖRBÄTTRA SOMATISK HÄLSA!