(Vetenskap och) beprövad erfarenhet och delaktighet i kliniska beslut

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Olof Sundin, Fil dr Informationsstrategier och yrkesidentiteter - en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation.
Advertisements

Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Men det här är väl ingenting nytt?
Nationella screeningprogram
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Privat velferd – vinnere og tapere: Är vinst i vården en vinst för vården? Inge Axelsson Professor i medicinsk vetenskap, Mittuniversitetet Överläkare.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Allt forsknings-, utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete syftar till att förbättra vårt samhälle. Det är viktigt att kommunicera och göra resultat tillgängliga.
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
Hur fattas utrikespolitiska beslut?
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
LPT. Lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård.
Den vetenskapliga artikeln
Att analysera samhällsfrågor
ATT SKRIVA INTYG.
Vad kan du göra för att underlätta för patienter/brukare/…….. så att de kan få ett avlönat arbete. De flesta svaren handlade om vad som erbjuds i era respektive.
Har vi nått den ytterste gränsen för patientautonomi?
Universitetsbaserade uppfinningar
SBAR Modell för bättre kommunikation
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Etik Moral Filosofi.
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Det interna förtroendet (politiker och verksamhet) Peter Garpenby.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
1 Validering Regional arbetsgrupp Vad är validering? ”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation.
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
1 Validering Regional arbetsgrupp
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Skolutveckling genom aktionsforskning
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
(Vetenskap och) beprövad erfarenhet och delaktighet i kliniska beslut Niklas Juth Stockholm Centre for Healthcare Ethics LIME, Karolinska Institutet.
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Omvårdnadsvetenskaplig forskning och forskningsprocessen LOUISE OLSSON & ANN-SOFIE ERIKSSON.
Tema 1 Maria Nyman Raimonda Bartkuté. “Patient´s dignity in a rehabilitation ward: ethical challenges for nursing staff” Studiens syfte: Undersöka hur.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
VISA DENNA BILD: INLEDNING
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Barnkonventionen i förskolan
HBTQ-certifiering inom
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Föreläsning 7 Observation som datainsamlingsmetod
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Hur får du lantbrukaren att lyssna?
Vetenskapsprojekt, rubrik
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
(Vetenskap och) beprövad erfarenhet och delaktighet i kliniska beslut
Delat beslutsfattande och SIP
Försäkringsmedicinsk definition
Patientsäker vårddokumentation
Centrum för hälso- och sjukvårdsetik (CHE)
Förhållningssätten.
OL108A // Introduktion till projektledning // Samhällsentreprenör
Läkarintyg för sjukpenning
Samordnad utveckling för god och nära vård
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Utbildningsplan Lärandemål
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

(Vetenskap och) beprövad erfarenhet och delaktighet i kliniska beslut Manne Sjöstrand Stockholm Centre for Healthcare Ethics LIME, Karolinska Institutet

Repetition: Värderingar (VBM) Fakta (EBM) __________ Praktisk slutsats/beslut 2

Repetition: Paradigm Grundläggande antaganden (ex. Pasteur…) Grundläggande värderingar (t.ex. om teorival) Metodpreferenser Tyst kunskap 3

Repetition: Om vetande och kunnande Vetande (EBM) Kunskap Kunnande: Härma goda förebilder Träna på egen hand Träna med hjälp av handledare Färdighetskreativitet Tyst kunskap (läkaren ej medveten om sitt kunnande) 4

Repetition: Kuhn/Popper: Observationer är teori-impregnerade av (Pasteur igen)… Intressen Värderingar Hypoteser/teorier - förväntningar 5

Repetition: Om observationer är teori-impregnerade – vad göra? Blindade studier – kontrollera förväntanseffekten Andra forskargrupper upprepar försök Redovisa conflicts of interests – ex ekonomiska intressen Finansieringen av studier kan påverka tolkning av data FDA och kravet om placebokontrollerade studier Positivistisk ideal: att vara ”värdeneutral” Vad innebär detta (på ett sätt omöjligt)? Också aktuellt inom kliniken? 6

Frågeställningar som ska undersökas: Är bedömningar av fakta-aspekter i kliniska situationer värde-impregnerade? Har det betydelse för kliniskt beslutsfattande? I bekräftande fall: vilka konsekvenser får det? Leda till godtycklighet ”lika-ska-behandlas-lika”? Leda till undergrävande av shared decision-making? 7

Förutsättningar i svensk klinik: Läkaren som den värdeneutrala tjänstemannen som endast beaktar värderingar och normer som kommer till uttryck i lagstiftningen (Olof Kinberg) 8

Förutsättningar: Enligt rättspositivistisk uppfattning följer den svenska läkaren lagstiftningen och låter inte eventuella egna värderingar påverka kliniska beslut Inget utrymme för samvetsklausul Men: undersökningar har visat att läkares egna värderingar påverkar deras bedömning av fakta-aspekter… 9

Förutsättningar: Officiella värderingar (HSL= BÖR) Fakta-aspekter (EBM=ÄR) _____________________ Beslut (BÖR) 10

Indikationer på att våra bedömningar är värde-impregnerade: Joshua Knobes experiment – tillskriver avsikter Kliniska bedömning av indikation för abort Klinisk bedömning av indikation för sederingsterapi Klinisk bedömning av patienters behov av dyr cancerterapi 11

Knobes scenario 1: Har ordföranden avsiktligt skadat miljön? En VD för ett stort företag föreslår ordföranden för styrelsen ett nytt projekt som kan skapa stor profit. VD’n informerar också om att projektet får negativa konsekvenser för miljön. Ordföranden säger att han inte bryr sig om miljön – det viktigaste för honom är att se till att aktieägarna får så stor vinst som möjligt. Så han ber VD’n att sätta igång. Projektet genomförs och genererar stor profit och får negativa konsekvenser för miljön. Har ordföranden avsiktligt skadat miljön? 12

Knobes scenario 2: Har ordföranden avsiktligt gynnat miljön? En VD för ett stort företag föreslår ordföranden för styrelsen ett nytt projekt som kan skapa stor profit. VD’n informerar också om att projektet får gynnsamma konsekvenser för miljön. Ordföranden säger att han inte bryr sig om miljön – det viktigaste för honom är att se till att aktieägarna får så stor vinst som möjligt. Så han ber VD’n att sätta igång. Projektet genomförs och genererar stor profit och får dessutom gynnsamma konsekvenser för miljön. Har ordföranden avsiktligt gynnat miljön? 13

Vad indikerar Knobes experiment? Att vår bedömning av avsikt är värde-impregnerad: Vi är benägna att tillskriva avsikt om utfallet är icke önskvärd Vi är benägna att inte tillskriva avsikter om utfallet är önskvärd Att det inte är avsikten som avgör hur handlingen bedöms– det är konsekvenserna! Dolda värderingar… 14

Värdeimpregnering för att hjälpa (snabbex): Den av barnafödslar utmattade kvinnan som ville ha hjälp med sterilisering (1940-74) Tillsammans hittar eller uppfinner man en avlägsen släkting med alkoholproblem Eftersom alkoholism ansågs vara en ärftlig sjukdom fanns en eugenisk indikation för sterilisering 15

Hur följa officiella värderingar o ändå hjälpa patienten? Officiella värderingar (lagstiftning: eugenisk indikation) Faktaaspekter (värdeimpregnerad observation: alkoholism i släkten) _____________________________ Beslut (Sterilisering: till synes faktabaserat och endast officiella värderingar) 16

Värdeimpregnering för att hindra (ex 1): Kvinna ville ha hjälp med abort (1946-1965) men läkaren är emot och därför restriktiv Patienten bedöms inte trovärdig vid beskrivningen av de sociala konsekvenserna vid ett barnafödande Utdragen utredning Invänta ”avslagsreaktion” 17

18

Värdeimpregnering för att hjälpa (ex 2): Kvinnan som ville ha hjälp med abort (1966-1974) och läkaren vill hjälpa Patienten bedöms trovärdig vid beskrivningen av de sociala konsekvenser vid ett barnafödande Snabb utredning Inget avslagsreaktion-test 19

Ändringar i värderingar: Det som hände mellan 1965 och 1974 var en ändring av läkarnas privata och professionella värderingar. 1951 års läkarregler: bevara och skydda liv från dess tillkomst i moderlivet. 1968 års läkarregler: bevara och skydda liv. 20

Värdeimpregneringens två steg: 1) Transformerar en normativ fråga (abort bör förbjudas/tillåtas) till en faktafråga (är kvinnan trovärdig). 2) Bedömningen av faktafrågan blir impregnerad av läkarens egna värderingar. 21

Värdeimpregnering för att hindra (ex 2): Björk J, Lynöe N, Juth N. “Are smokers less deserving of expensive treatment? A randomised controlled trial that goes beyond official values.” BMC Medical Ethics, 16:28, 2015. DOI: 10.1186/s12910-015-0019-7 http://www.biomedcentral.com/1472-6939/16/28. 22

Värdeimpregnering för att hindra (ex 3): Den döende patienten som vill ha sederingsterapi, men där läkaren är emot och därför restriktiv Ifrågasätta att symptomen är behandlingsrefraktära, beslutskompetens, osv. Namn Efternamn 14 november 2017

Vad är det som försiggår? Värdeimpregneringen av observationer/faktaaspekter maskerar läkarens privata värderingar Tillsynes framstår läkaren som värdeneutral och undviker därmed att redovisa ev värderingar Både patient och läkare är sannolikt omedvetna om vad som pågår 24

Värdefrågor förkläs till faktafrågor Äventyrar äkta delaktighet Vad är problemet? Värdefrågor förkläs till faktafrågor Äventyrar äkta delaktighet Kränker patientens rätt att vara med att bestämma, självbestämmande Erbjudandet av behandling riskerar att bli godtycklig: ”lika ska behandlas lika” Namn Efternamn 14 november 2017

Hur förebygga påverkan på beslutsprocessen? Medvetenhet och öppenhet om egna värderingar Dialog Disciplinering av subjektivitet Namn Efternamn 14 november 2017

” Den ”besvärliga patienten” Den pålästa patienten som har förslag till diagnos och behandling Den krävande patienten som vet vad hen vill ha o ej beredd att förhandla – läkaren går i baklås? Den tidigare kränkta patienten vill ha upprättelse Den kränkande patienten (misstror läkarens kompetens)

Den ”besvärliga läkaren” Den trängda läkaren som misstros Den vanmäktiga läkaren som inget har att erbjuda Läkaren som lyssnar men ifrågasätter patientens värderingar – dold paternalism? Den arroganta läkaren som inte tror att patienten har något att tillföra (Dr House) och inte ens lyssnar

Varning: Tvärsäkerhet vid kliniska bedömningar borde ge misstanke om värdeimpregnerade bedömningar på samma sätt som… …för perfekta resultat ger misstanke om fusk inom observationsbaserat forskning. 29

Problem vid intyg och behov? Bedömning av patienter med psykiatriska symtom Bedömning av om patienten är beslutskapabel Bedömning av patienter inom rättspsykiatrin Bedömning av patienter med smärtproblematik Bedömning av patienter med förlossningsrädsla Bedömning av patienters arbetsförmåga Bedömning av om det finns en medicinsk indikation Bedömning av om det finns ett medicinsk behov 30 30