Utveckling servicehus

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

1 Kommunfullmäktige i Göteborg Beslutade 25 februari 2016 om Göteborgs stads reviderade riktliner för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående Riktlinje.
Dagordning : LSS- Lagen om stöd och service Bostäder för personer med funktionsnedsättning Erbjudande om lägenhet.
Rosengård först till tio SM-guld. På gång inom hemtjänsten i Malmö stad  Fördjupad analys av ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg i Malmö stad -
HEMTAGARTEAM. SYFTE Det övergripande syftet är att brukaren ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhus- eller korttidsvistelse på ett tryggt och.
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
Aktuellt läge Bemanningsföreskriften Nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer 16 mars 2016
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
Utredningen om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild.
- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Ögondroppar efter ögonoperation Flödesschema för bedömning och utförande enligt Egenvårdsförordningen alt som Hälso-och Sjukvård.
Införande av IBIC (ÄBIC) inom äldreomsorgen i Linköpings kommun Socialkontoret beslutar att införa ÄBIC. Viljeinriktning av äldrenämnden. Omsorgskontoret.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Innehåll Bakgrund Nuläget servicehus Sammanhållet servicehus Hur påverkas personalen på de sammanhållna servicehusen? Trygghetsboende Ställningstagande.
Innehållsförteckning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Internkontroll Internkontroll 2016 Internkontroll I kommunallagen 6 kap, 7 §, beskrivs nämndernas ansvar för verksamheten; ”Nämnderna skall.
Socialtjänstlagen Pernilla Thunander verksamhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Revidering av riktlinjer gällande särskilt boende för äldre
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Uppföljningar av hemtjänstutförare - fokusområden
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Bästa utveckling för alla
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Bakgrund Ur höjda ambitioner för Linköping ”Servicehusen ska samordnas och få en sammanhållen verksamhet” Avvikelser och allvarliga patientsäkerhetsrisker.
Kommunerna tar över ansvar för att utföra viss hälso- och sjukvård i gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Anna-Lena Möllstam Tf enhetschef Sociala.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Boendestöd.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Mobil Närvård - Skaraborg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vårdplaneringsprocessen
Verksamhetsrådet Verksamhetsrådet
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2014?
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Samordnad vård och omsorgsplanering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Värdegrund inom äldreomsorgen
förfrågningsunderlag
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Årsrapport 2017 LSG sektor ÄO-HS
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Pensionärsrådet (181206) Kösituationen Handläggning Nya boendeformer
Samordnad utveckling för god och nära vård
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

Utveckling servicehus

Framtiden – ordinärt boende Bo hemma på ett tryggt sätt Genom utvecklad hemtjänst, personcentrerad (IBIC) Demensarbetslag (DAL) Dagverksamhet Trygghetsteam Samverkan med regionen Mötesplatser och träffpunkter Trygghetsboende Plan för att öka antalet trygghetsbostäder Se över hur kommunen kan stimulera/stötta fastighetsägarna

Framtiden - särskilt boende i servicelägenhet Ökad brukar- och patientsäkerhet Sammanhållen verksamhet – helhetssyn och ökad kvalitet Teamarbete och kontinuitet Arbeta personcentrerat (IBIC) Önskad sysselsättningsgrad Mellanboendeform för de som inte har behov av dygnet runt-omsorg där behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende

Framtiden – särskilt boende i vårdbostad Två inriktningar, somatisk och för personer med demenssjukdom Ålderdomshem omvandlas i samband med ställningstagande av avtal till somatiska eller demens- platser Arbeta personcentrerat (IBIC)

Uppdrag att utveckla servicehusen ”Servicehusen ska samordnas och få en sammanhållen verksamhet” ur Höjda ambitioner för Linköping. ÄN skall under 2017 ta ställning till förlängning av avtal för bas, lunch, fritid för ett stort antal avtal, 537 servicelägenheter. (Totalt finns 740 servicelägenheter.) Alla servicehus har en utförare bas, lunch och fritid. I basansvaret ingår framförallt hälso- och sjukvårdsinsatser På många servicehus ansvarar en annan utförare för merparten av hemtjänsten. Nuvarande organisering med basansvar, fritid och lunch har sin grund i att man skall kunna välja utförare av hemtjänst (enl LOV) när man bor i servicelägenhet. Avvikelser inkomna till MAS/MAR och klagomål inkomna till äldreombudsmannen Möta aktuella och framtida behov av vårdbostäder – individers behov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende.

Andel som bor på säbo 2015 65-79 år 2 % 80 år o äldre 19,5 % Källa: Kolada

Hur den enskildes behov kan tillgodoses Ordinärt boende – individuella insatser för att öka möjligheterna att bo kvar hemma på ett tryggt sätt Trygghetsboende – gemensamhetsutrymmen, ”värdinna” Särskilt boende (beslut enligt SoL) – individuella insatser i så ”rätt” bostadsform som möjligt utifrån behov: Servicelägenhet Ålderdomshem Vårdbostad för personer med omvårdnadsbehov och medicinska behov Vårdbostad för personer med demenssjukdom

Boende för äldre Särskilt boende (Servicelägenhet och vårdboende) omsorg (SoL) och vård (HsL) ges av samma utförare Ordinärt boende - Anpassat boende (trygghetsboende, seniorboende) – Väljer hemtjänstutförare och får hemsjukvård utifrån tröskelprincipen Ordinärt boende – Vanliga lgh/småhus – Väljer hemtjänstutförare och får hemsjukvård utifrån tröskelprincipen

Utveckling av insatser i ordinärt boende Hemtjänsten i samverkan med kommunens hemsjukvård/hemrehabilitering och Region Östergötland ska kunna tillgodose den enskildes behov Trygghetsteam utvecklats liksom Regionens ALMA –team Samordnad vårdplanering och ny BAL (betalningsansvarslag) underlättas Kompetens- och kvalitetsutveckling Samordning av insatser för personer med demenssjukdom för största möjliga ”nytta” Trygghetsboende utvecklas Trygghetslarm Träffpunkter, seniorcenter och fritidsverksamheter, minigym Lunchservering och matkorg

Utveckling av särskilt boende i servicelägenhet Servicehusen: utvecklas genom att samordning sker av den enskildes individuella insatser, IBIC – personlig omvårdnad, boservice, trygghetsskapande insatser, sjukvård, rehabilitering, aktiviteter, måltider osv. Kvalitets- och förbättringsarbete för att tillgodose behoven och öka kontinuiteten Kompetenshöjande åtgärder genom teamarbete och möjlighet till önskad sysselsättningsgrad

Socialtjänstlagen 5 kap 5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.

Beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen om särskilt boende Beslut om särskilt boende (servicelägenhet, ålderdomshem, vårdbostad somatik resp demens) fattas av socialkontoret. I lagstiftningens förarbeten framgår att den som beviljas ett särskilt boende ska ha stora behov och omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården samt att den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard ska vägas in i bedömningen. I ett särskilt boende ska den enskildes samtliga behov tillgodoses. I ett särskilt boende ingår hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå.

Förslag till utveckling för att möta behovet av särskilt boende - servicehusen Nuvarande riktlinjerna utvecklas - idag har ca 30 % av de boende inga insatser. Kommunen ger hemsjukvård till personer som bedöms kunna gå till vårdcentralen. Nya riktlinjer föreslås; för att beviljas servicelägenhet skall den enskilde ha behov av individuella insatser (utifrån IBIC) i form av personlig omvårdnad, hög ålder skall fortsatt beaktas Sammanhållen och utvecklad verksamhet; en utförare ansvarar för insatserna och hemsjukvård/rehabilitering i servicehuset, för gemensamma aktiviteter och lunchservering vilket ger ökad trygghet och samordningsvinster Servicehusen är öppna för omkringboende på samma sätt som idag I vissa servicehus föreslås lägenheterna omvandlas till trygghetsboende utan biståndsbeslut

Vad innebär förslaget? Ökad patient- och brukarsäkerhet Servicehusen som har goda bostäder används mer optimalt för att möta behoven av särskilt boende nu och i framtiden Kan ses som en del av utbyggnaden då fler vårdbostadsplatser skapas där verksamheten kan tillgodose mer omfattande behov av omsorgsinsatser De som beviljas boende i särskilt boende i servicelägenhet skall ha behov som inte kan tillgodoses i den nuvarande bostaden Kommunens hemsjukvård inriktas mot de som har behov av hemsjukvård – jfr tröskelprincip i ord boende

Forts: vad innebär förslaget? Förutsättningarna för teamarbete ökar Genom att en utförare ansvarar för alla insatser ökar förutsättningarna att utveckla och arbeta med nya tekniska lösningar Genom att en utförare ansvarar för alla insatser ökar förutsättningen att ge önskad sysselsättningsgrad/rätt till heltid för ytterligare en grupp omvårdnadspersonal De som redan i dag bor i servicelägenheterna bor kvar (besittningsskydd) Träffpunkt kan utvecklas i servicehus som omvandlas till trygghetsboende, även för de omkringboende

Ställningstagande servicehus 2017 170131 – beslut ÄN dec Ramstorpsgatan Östgötagatan Överstegatan Solrosen Trägårn Skäggetorp Tegelbruksgatan 170331 Johannelund 170430 Vikingstad 170831 Räknestickan Kärna Möjetorp Ullstämma 171031 Aspen Blandaren Stolplyckan

Förslag till utveckling av övriga särskilda boenden Två inriktningar av vårdbostad; fysisk funktionsnedsättning (somatik) respektive för demenssjuka Ålderdomshemmen omvandlas för att möta framtida behov av vårdbostad för främst personer med demenssjukdom i samband med ställningstagande/upphörande av avtal Fler platser för personer med mest omfattande behov skapas

Ställningstagande, boende med ålderdomshemsplatser (helt eller delvis) Ekbacken 170331 Berga 170430 Möjetorp 170831 Skräddaregården 170930 Stiglötsgatan 170930 Ekollongatan 170930 Gåsen 170930 Antal ålderdomshemsplatser: 2017: 165 st 2018: 273 st Ånestad 180228 Kvarnbacken 180228 Garnisonen 180228 Kanalgården 180430 Linghem 180430 Vretaliden 180430 Duvan 180831 Bantorget 180831 Valthornsgatan 181031 Brushanen 181031

Förslag till plan för att öka antal trygghetsboenden Omvandling av vissa servicehus Omsorgskontoret fortsätter arbeta med att utforma en åtgärdsplan för ökat antal trygghetsboenden Information till fastighetsägare om behovet Information om kommunens ekonomiska stöd för värd-funktionen Information på kommunens hemsida till äldre Information ges även av äldrelots/socialkontoret Trygghetsboenden idag: Ljungsbro (21 st) och Valla (28 st) 55+ boenden/anpassade boenden Stångåstaden: 296 st

Vilka steg behöver tas för att komma till framtidsbilden Revidering riktlinjer särskilt boende (Förslag till beslut ÄN dec) Ställningstagande till förändring inriktning särskilt boende i servicelägenhet (Förslag till beslut ÄN dec) Framtagande av strategisk plan för ytterligare trygghetsboenden Förändring av FFU servicelägenhet tas fram utifrån avtalstiden utgång Fortsatt utveckling insatser i ordinärt boende: dagverksamhet, trygghetsteam, DAL-lag, demensresurser med mera Ställningstagande till förändring omställning ålderdomshem (omställning till somatik/demens) Förändring av FFU ålderdomshem tas fram utifrån avtalstidens utgång