Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Patientsäkerhetslagen
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Systematiskt kvalitetsarbete
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Del 1, 1 – 7 kap
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Samordnad individuell plan
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Patientmaktsutredningen
Välkommen till ESF:s seminarium
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Sedan den 1 juni 2013 har den då nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst.
Disposition och utgångspunkter
Överenskommelse om samordning kring barn
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Nya föreskrifter och allmänna råd
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Återkoppling avgifter, ”semesterkommuner” och medborgarnas rörlighet och kommunal hälso- och sjukvård Läns- och regionförbund 16 september 2015 Helena.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte Vårdsamverkan Skaraborg, Skövde 18 mars 2016 Dag Norén Seminarium Framtidens.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
Utvärderingsmatris för en kunskapsbaserad bedömning Två utvärderingsmatriser har tagits fram i samarbete med SIQ, Nationella rådet för strokevård och ett.
Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 17 mars 2017 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) Kerstin hälsar välkomna.
Kvalitet i särskilt boende
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Konkurrensverkets upphandlingstillsyn 2016
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Vad är tillräcklig tillsyn?
Framtidens elevhälsa Stockholm september
Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Enhetlig myndighetsutövning
Information för dig som är förtroendevald
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Enheten för uppföljning och utvärdering
Samverkan inom Region Norrbotten
Presentationens avskrift:

Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017 Framtidens utmaningar för den kommunala hälso- och sjukvården den 11 maj 2017

Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 Omfattar all hälso- och sjukvård även den kommuner ansvarar för som huvudmän med enstaka undantag Syfte stärka och tydliggöra patientens ställning främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patientlagen utgår från skyldigheter – inte rättigheter Skyldigheterna finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen Samlar bestämmelser om patientens ställning i en lag Tidigare spridda i flera andra lagar Vissa förtydliganden och enstaka nyheter

Uppdrag: att följa upp patientlagen ur ett medborgar- och patientperspektiv Regeringsuppdrag 2014 Följa införandet och implementeringen av patientlagen ur ett medborgar- och patientperspektiv Belysa om patientlagen får avsedd effekt Peka på bristande genomförande eller oförutsedda effekter så att överväganden om åtgärder eller justering av lagstiftning kan göras Två delrapporter (2015 och 2016) och slutrapport den 15 mars 2017

Sammanvägd bedömning baserad på utvecklingen år 2016 jämfört med år 2014

Huvudslutsats: Patientens faktiska ställning har inte stärkts sedan patientlagen infördes

Huvudslutsats: Patientens faktiska ställning har inte stärkts sedan patientlagen infördes

Exempel från resultaten (3 kap Exempel från resultaten (3 kap.): Lägre andel patienter anser att de har fått tillräckligt med information

Exempel från resultaten (3 kap Exempel från resultaten (3 kap.): I vilken mån har du fått information om… Exkluderat: Tveksam/Vet ej samt Jag hade inget behov av sådan information

Exempel från resultaten (5 kap Exempel från resultaten (5 kap.): Patienters erfarenhet av delaktighet i vården

Huvudslutsats: Patientens faktiska ställning har inte stärkts sedan patientlagen infördes

Analys av effekter och förklaringar

Tre delförklaringar till resultaten Patientens rättsliga ställning är svag, trots att patientlagen har införts Otydligt innehåll i skyldigheter och ansvar för dem Få möjligheter till rättslig överprövning Systematisk tillsyn/kontroll saknas Individuell prövning av klagomål saknas Sanktioner saknas Vården har inte skapat tillräckliga förutsättningar att tillämpa patientlagen och stärka patientens faktiska ställning Kultur/attityder i vården främjar inte tillräckligt Låg kännedom och svag information om lagen Inte prioriterat i styrning och ledning – hos huvudmän och verksamheter Svag uppföljning Insatserna på både nationell och lokal nivå har varit otillräckliga Insatserna har varit relativt begränsade Koncentrerade till tiden då lagens infördes

Exempel från kommuner Riksföreningen MAS-MAR: Kommunerna har svårt att hantera det breda uppdraget som huvudmän för både vård och omsorg Patienter i den kommunala hälso- och sjukvården har ofta en utsatt ställning 91 kommuner/stadsdelar (MAS) har besvarat enkät om kommunens insatser: Majoritet har informerat om lagen (90 %) Majoritet anser lätt att sprida information (75 %) Mer än hälften saknar vägledning och kunskapsstöd om praktisk implementering Endast 2/91 respondenter anger att kommunen utarbetat stöd om hur patientlagen kan implementeras

Några röster från kommuner (MAS) i vår undersökning ”… Svårt att få samtycke och göra patienter med demens delaktiga i sin vård. Lagens innehåll är bra men svår att tillämpa hos multisjuka äldre patienter som vårdas i kommunen… ” ”Vår verksamhet styrs också av socialtjänstlagen vilket ibland försvårar synen på den kommunala hälso- och sjukvården.” ”Vissa avsnitt i lagen kan vara svårtolkade ur ett kommunalt perspektiv. I övrigt är det ofta en utmaning att omsätta juridik till praktik.” ”… Lagen upplevs mycket riktad till landstingets verksamhet och man får leta för att hitta en kommunal vinkling.” Beslutssvag patientgrupp påverkar möjligheterna till samtycke och delaktighet: Det är svårt att tolka lagen och ”göra praktik” av den

Vårdanalys rekommenderar en samlad strategi för att stärka patientens ställning En samlad strategi behövs för att åtgärda de brister som vi identifierat och skapa förändringstryck det inte är tillräckligt att ensidigt fokusera på patientens rättsliga ställning eller förutsättningarna för att tillämpa lagen Insatser behövs på alla nivåer: Strategin inbegriper regeringen (och riksdagen) och huvudmännen och bör involvera patienter

Rekommendationer Stärk patientens rättsliga ställning Tydliggör skyldigheterna och ansvaret för att fullgöra dem Stärk vårdgivares egenkontroll av patientens ställning Stärk patientens rättsliga ställning Säkerställ tillsyn av patientlagens tillämpning Inför nya möjligheter till klagomålshantering Prioritera patientens ställning i vårdens styrning och ledning Öka kännedom hos patienter och personal och hitta nya sätt att informera Stärk vårdens insatser för att öka lagens genomslag Utveckla och använd konkreta verktyg och kunskapsstöd Utveckla uppföljning av patientens ställning Långsiktig dialog och uppföljning Följ upp och utvärdera den samlade strategin För dialog med huvudmännen om strategisk utveckling

Avslutande reflektioner Det behövs ytterligare åtgärder: Patientlagen och genomförda insatser har sammantaget inte stärkt patientens ställning tillräckligt ”Vänta” räcker inte: Förändringen kommer inte av sig själv. Endast två år har gått sedan lagen infördes men många av skyldigheterna fanns långt tidigare Ökade förväntningar bortförklarar inte resultaten – vården behöver möta förväntningar för att stärka förtroendet Risk för ojämlikhet vid osystematiskt genomslag Stor andel med kroniska sjukdomar understryker behovet = hög nyttopotential i att stärka och tillvarata patientens förmåga och vilja att ta ansvar Del av lösning för vården: Starkare ställning för patienten är inte en ”kostnad” utan del av lösningen på vårdens utmaningar

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Box 6070 102 31 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Tel vxl: 08-690 41 00