Rehabiliterings-processen

Om man blir sjuk Ersättningar (SFB, Sjuklönelagen, AB 28 §) Rehabilitering (SFB) Den arbetsrättsliga processen (LAS, AML) Det fackliga stödet Om man blir sjuk kan man omfattas av tre olika processer. De påverkar varandra men styrs och regleras av olika lagstiftningar. Jag kommer att prata om ersättningarna och rehabkedjan. Linda om de två övriga. Det här blir ingen djuplodande genomgång utan mer en översiktlig. Det är en djungel av regler. Vi försöker fokusera på det som kan vara av betydelse för er att känna till för medlemmars skull.

Hur ser det då ut med sjukskrivningar? Det svänger kraftigt. Hur ska man kunna stoppa detta? Hälsotillståndet är bättre än tidigare. Arbetsmiljön har förbättrats i många avseende och det är färre som har t.ex. ryggbesvär. Vad är det som ändå gör att sjuktalen går upp. Vi är sjuka 43 dagar i snitt (exklusive sjuklön). Det finns stora variationer inom länen men också inom kommunerna. Inom Volvo gjordes en stor undersökning som visade att det var stora skillnader på ohälsotalet på olika delar av företaget. Vad berodde det på? Ledarskapet… Egentligen ska vi inte prata om sjukdom utan om arbetsförmåga. Vad har vi för sjukfrånvaro och vad kan vi göra åt den?

Avsiktsförklaring av parterna 19 augusti 2016 Avsikten handlar om att utveckla och genomföra åtgärder för att säkerställa ett förebyggande arbetsmiljöarbete och i förlängningen ett friskt arbetsliv, god arbetsmiljö, förbättrade rehabiliteringsinsatser och snabbare och hållbar återgång i arbete för de som är sjukskrivna.

Sjuklöneperiod Dag 1-14 Dag 1 karensdag Återinsjuknanderegeln Högriskskydd Sjuklönen betalas av arbetsgivaren. Sjuklönelagen (1991:1047 kom 1992 och jag var misstänksam. Hur ska det här gå? Bekant med ryggproblem med sjukskrivning halva vårterminen. Hur skulle de fortsättningsvis slå mot skolans budget. Lagen kom för att förtydliga arbetsgivarens ansvar. Vad kunde arbetsgivaren gjort för att min bekant inte skulle bli sjukskriven. Arbetsanpassning m.m. Med denna förändring skulle trycket öka på arbetsgivaren att vilja vidta åtgärder. Karensdag? Steglös ersättning. Enligt lagen finns ingen begränsning hur kort tid man kan vara frånvarande för att få ersättning. Återinsjuknanderegeln. Regleras i Sjuklönelagen 7 §. Där står att om man insjuknar inom fem dagar från en tidigare sjukperiod ska den nya sjukperioden ingå i den förra. Det innebär att man inte får en ny karens. Högriskskydd. Man kan högst få 10 dagar karens inom ett år. Ag ska hålla koll. Om de blir fler dagar får arbetsgivaren ersättning hos försäkringskassan. Donerar organ. Stå skadeslön som arbetstagare och arbetsgivare. Försäkringskassan betalar allt.

När har man rätt till sjuklön? När man ”på grund av sjukdom helt eller delvis saknar arbetsförmåga i det ordinarie arbetet eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren erbjuder”. SFB ”Arbetstagare som inte kan arbeta på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada har en avtalsenlig rätt till ledighet så länge arbetsoförmågan finns kvar” AB 28 Definition i Socialförsäkringsbalken. Kap 24 Sjuklönelagen hänvisar till SFB och kraven för sjukpenning. Arbetsoförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel. Steglös ersättning betyder att man kan få ersättning om man är borta 5 av 8 timmar. Bli observant på vad som kan hända om man är sjuk längre än 14 dagar. Fk ersätter bara kvarts, halv, tre fjärdedelar i sjukpenning. Jo, AB § 28 mom 10. Ag ersätter detta max 180 dagar.

Hur styrker man detta? Genom en skriftlig försäkran (om arbetsgivaren begär detta) I princip omedelbart enligt AB 28 § mom 3. Genom att fr.o.m. dag 8 lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren. Om det finns särskilda skäl (t.ex. upprepad korttidsfrånvaro) kan arbetsgivaren begära läkarintyg innan dag 8. At betalar intyget enligt AB. I den skriftliga försäkran ska man tala om varför man inte kan arbeta. Om man är oförmögen att lämna besked omedelbart kan man lämna intyg sen och ändå vara berättigad sjuklön enligt AB. Arbetsgivaren kan t.ex. begära läkarintyg om arbetstagare endast är frånvarande måndagar eller någon annan veckodag redan från första dagen.

Försäkran/Läkarintyg? Den anställde behöver inte redovisa diagnos o.d. Men den anställde skall i den skriftliga försäkran tala om varför hon/han inte kan arbeta Tystnadsplikt för uppgifter man får reda på vid hantering av sjukskrivningsärenden – straffansvar I försäkran om arbetsgivaren begär. I läkarintyg kan man maska diagnosen. Man bör lämna i både sid ett och två men kan mörka diagnosen. Arbetsgivaren vill gärna ha den för att, som de säger, kunna fullgöra sitt rehabansvar. Tystadsplikten gäller både arbetsgivaren och er om ni är inblandade i sjukskrivningsärenden.

Ersättning OBS! Ersättningar när man har kollektivavtal ser helt annorlunda ut än när man saknar. Detta regleras för er del i i AB. Hur fungerar ersättning efter dag 90 hos er. Påtalar ag att at ska söka ersättning hos Afa, den s

Viktiga länkar Ersättningskollen Ändra uppgifter Extra ersättning Mer fakta

Om man blir sjuk Ersättningar (SFB, Sjuklönelagen, AB 28 §) Rehabilitering (SFB, AML) Den arbetsrättsliga processen (LAS, AML) Det fackliga stödet Om man blir sjuk kan man omfattas av tre olika processer. De påverkar varandra men styrs och regleras av olika lagstiftningar. Jag kommer att prata om ersättningarna och rehabkedjan. Linda om de två övriga. Det här blir ingen djuplodande genomgång utan mer en översiktlig. Det är en djungel av regler. Vi försöker fokusera på det som kan vara av betydelse för er att känna till för medlemmars skull.

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) 4 § Arbetsgivaren skall fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. 5 § Arbetsgivaren skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav. 7 § Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten skall organiseras så att den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor.

Vad säger då AML om arbetsanpassning? Arbetsgivaren ska fortlöpande anpassa arbetsmiljön i förhållande till den enskilda arbetstagarens förutsättningar bland annat genom: -tekniska hjälpmedel -förändringar i arbetsorganisationen/ arbetsfördelning -arbetstider Och ena sidan vidsträckta skyldigheter för Ag men det finns åtskilliga arbetsrättsliga begränsingar…

Arbetsrättsliga begränsningar- arbetsanpassning Arbetskamraterna får inte komma till skada (AD 1993:42) Arbetsgivaren behöver inte utvidga verksamheten genom nya verksamhetsgrenar eller omorganisation (AD 2006:83)

Forts. Rehabkedjan och arbetsgivarens ansvar… Efter 180 dagars sjukdom; At prövas mot annat arbete på arbetsmarknaden… Kan At försörja sig genom annat arbete - ingen sjukpenning. DFA-kedjan. (Diagnos, funktion, aktivitet) Nu ställer sjukförsäkringens regler högre krav på de medicinska underlagen än tidigare.

Sjuklön enligt AB 28 § Mom. 9 Ges till arbetstagare när FK beslutat dra in sjukpenning på normalnivå med motiveringen att at bedöms kunna ”försörja sig själv genom normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden” trots sjukdomen. Kan påverka arbetstagarens SGI. Anmälan till Arbetsförmedlingen krävs som aktivt arbetssökande. Finns vissa arbetsgivare som inte vill bevilja detta. Påminn arbetstagarna om detta.

Sjuklön Den sjukskrivne får ingen ersättning från Fk Den sjukskrivne får avslag på sjuklön från ag Försäkringskassan sätter ner SGI:n till 0. Den sjukskrivne är sjuk. Vad gör man?

Om man blir sjuk Ersättningar (SFB, Sjuklönelagen, AB 28 §) Rehabilitering (SFB) Den arbetsrättsliga processen (LAS, AML) Det fackliga stödet Om man blir sjuk kan man omfattas av tre olika processer. De påverkar varandra men styrs och regleras av olika lagstiftningar. Jag kommer att prata om ersättningarna och rehabkedjan. Linda om de två övriga. Det här blir ingen djuplodande genomgång utan mer en översiktlig. Det är en djungel av regler. Vi försöker fokusera på det som kan vara av betydelse för er att känna till för medlemmars skull.

Dilemma… För sjuk för att efterleva anställningsavtalet, men tillräckligt frisk för att försörja sig genom annat arbete… Vad händer då?

Omplacering enligt LAS Kriterier: Arbetet ska vara ledigt Arbetstagaren ska ha tillräckliga kvalifikationer (AML tar sikte på Arbetsanpassning. Vissa moment lyfts bort och ersätts men ”arbetet” är detsamma.)

Saklig grund- personliga skäl eller arbetsbrist Huvudregel enligt LAS: Vägs ände… Uppsägning Saklig grund- personliga skäl eller arbetsbrist Huvudregel enligt LAS: Sjukdom är inte saklig grund för uppsägning, kan inte göras då AT uppbär sjukpenning/rehabiliteringsersättning och befinner sig i rehabiliteringsåtgärder.

Bedömning av saklig grund vid sjukdom: At kan ej utföra arbete av någon betydelse och dessutom skall nedsättningen vara bestående och Ag har genomfört: Rehabilitering Arbetsanpassning 3. Omplaceringsutredning

Om man blir sjuk Ersättningar (SFB, Sjuklönelagen, AB 28 §) Rehabilitering (SFB) Den arbetsrättsliga processen (LAS, AML) Det fackliga stödet Om man blir sjuk kan man omfattas av tre olika processer. De påverkar varandra men styrs och regleras av olika lagstiftningar. Jag kommer att prata om ersättningarna och rehabkedjan. Linda om de två övriga. Det här blir ingen djuplodande genomgång utan mer en översiktlig. Det är en djungel av regler. Vi försöker fokusera på det som kan vara av betydelse för er att känna till för medlemmars skull.

Rätt till fackligt stöd Påminn sjukskrivna medlemmar om: De har rätt till fackligt stöd De ska eventuellt ha reducerad medlemsavgift