Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Digitala möjligheter i studiehandledning på modersmål
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Handlingsplan för matematikutveckling
Exempel utifrån ett antal målområden
Närvaro!!.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Pedagogisk dokumentation
Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?
Centrala innehåll och kunskapskrav
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – en potential för skolan – men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Läroplansträff Välkomna!.
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Lärares planeringsarbete!
Hälsopedagogiskt arbete kap 4
Tillgänglighets- uppdraget
Tillsammans kan vi förbättra resultaten i skolan Anna Ekström, Generaldirektör Skolverket.
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Bra skolor kännetecknas av:
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Disposition och utgångspunkter
Läroplansträff fritidshem
TANKE – KÄNSLA - HANDLING 1.Tänka igenom olika ämnen. Tveksamhet. Osäkerhet 2.Ämnesval. ”Väga ämnet”. Optimism 3.Utforska ämnet. Orientering. Förvirring.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
”I en alltmer mångkulturell skola måste alla lärare ha kompetens att undervisa två- och flerspråkiga elever och veta vad det innebär att lära på ett andraspråk.”
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Tillsyn och insyn i fristående verksamhet Omfattning i Kristianstad december fristående förskolor,777 barn 2fristående fritidshem407 barn 2fristående.
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Systematisk problemlösning enligt EPA-modellen -MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Fritidshem på Knappekulla
Magnus Henrekson 19 september 2017
Förändrad kunskapssyn Olika tekniker
DET-Uppgifter.
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Inkludering och skolans uppdrag
Föreläsning Svenska II
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Magnus Henrekson 21 februari 2018
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Presentationens avskrift:

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas Magnus Henrekson 19 september 2017

Varför lagstadgad plikt att gå i skolan? Biologiskt primära resp. sekundära förmågor Tillkommit sent i vår evolutionära utveckling Ej alltid lustfyllt att ta till sig

Kunskapssynen Traditionell syn: systematiskt framtagna och kontrollerade fakta Sanning = det med verkligheten överensstämmande Ny kunskap genom empirisk prövning Konstruktivistiskt inspirerad syn Kunskap skapad i ett socialt sammanhang Kunskap ej oberoende av individen själv  omvälvande effekter för skolverksamheten   Betyg och mätning innebär ju att någon annan bestämmer vad som är kunskap, inte möjligt ifall inge objektiv kunskap finns. 20 % lämnar yrket de 3 första åren efter utbildningen 7 % av stocken byter yrke varje år (9000) 3 % i pension (4000) Om du inte lyckas få ner mängden text i dina bilder så är denna layout anpassad för mer text. Och helst 3 punkter per sida

Djupgående effekter Gradvis underminerades tidigare syn utveckla kognitiva färdigheter och stegvis bygga relevanta kunskaper under ledning av kunniga och i kunskapsförmedling utbildade personer. Hundratals år av beprövad erfarenhet ignorerades utveckla generella färdigheter (skills) som ”förmåga att lära”, ”kritiskt tänkande”, ”kreativitet”, ”problemlösningsförmåga” och ”samarbetsförmåga” oberoende av sak- och metodkunskaper. individualisering och fragmentering Processen medel att förvärva dessa generella färdigheter   50 % av männen och 31 % av kvinnorna hoppar av under utbildningen 20 % lämnar yrket de 3 första åren efter utbildningen 7 % av stocken byter yrke varje år (9000) 3 % i pension (4000) Om du inte lyckas få ner mängden text i dina bilder så är denna layout anpassad för mer text. Och helst 3 punkter per sida

Läroplanen på tvärs mot forskningen Slås inte fast vad man ska kunna i resp. ämne Alla ämnen starka inslag av samhällskunskap Diskussion mål i alla ämnen (fokus muntligt språk) Ej vad man ska kunna utan ställa frågor utifrån intresse och erfarenheter Inte lära sig begrepp utan formulera begrepp och granska argument Ifrågasätta ett ämne samtidigt som man lär sig grunderna Processen och inte resultatet i fokus

Läroplanen forts. Skolan kollektivistiskt organiserad, subjektivistisk till sitt innehåll men hyperindividualiserad vad gäller elevers rätt att sätta upp egna mål och följa egen utvecklingsplan Arbetsformerna, inte kunskapsutvecklingen, det primära Skolinspektionen gör läroplanens arbetsformer bindande

Reformer funktion av kunskapssynen Myndighetskontroll av läromedel avskaffades 1991 Undantag från ämneskunskaper när lärarleg infördes Förstelärarreformen ej formella utbildningskrav Vem som helst kan bli rektor och rektor kan alltid sätta betyg om ej behöriga betygssättande lärare finns Meritpoäng 2010 gjordes betygsoberoende Skolkonkurrens och betygsintag till högre utbildning men nationella prov ej normerande och fusksäkra

En destruktiv spiral Kunskapssyn och ineffektiva arbetssätt men läraren tvingas ändå betygssätta eleverna; underminerar läraryrkets attraktivitet. Det finns ingen objektiv sanning; bara ”kunskap” och partsinlagor  krav och undervisningsinne-håll godtyckligt  krav och förväntningar på eleven förlorar legitimitet  betyg och utvärdering otillbörlig maktutövning  makt ska blottläggas via kritiskt tänkande och reflekterande diskussion  läraren måste be om ursäkt för sin yrkesroll  läraryrket oattraktivt.

Kognitions- och neurovetenskaplig forskning Instruerande lärare med förväntningar på eleven Osäkerhet om krav  stress och misslyckande Lugn strukturerad miljö med tydliga mål och genomtänkt progression Repetition och djupinlärning hushållar med arbetsminne Tidig automatisering av grundläggande färdigheter Färdigheter (& kreativitet) domänspecifika; hög lässkicklighet genom kunnighet på många områden

Konkurrens och skolval Ej kompatibelt med rådande kunskapssyn Istället för utvärdering av resultat blir det kontroll av process Viktigaste mekanismen som gör konkurrens effektiv stryps

Ett nytt paradigm Finns sann och viktig kunskap  tillägnande ger oöverträffade möjligheter att utvecklas och förverkliga egna planer i frivillig samverkan med andra bra skolsystem väljer ut förmågor och kunskap som är viktigast att tillägna sig  ämneskunniga lärare lotsar m.h.a. effektiva pedagogiska metoder elever uppåt  att ställa krav och utvärdera progression är att visa omtanke om elevens bästa  läraryrket blir attraktivt och skolresultaten förbättras över hela linjen. för en ung person (med utrymme för skillnader baserade på intresse, motivation och inneboende förmåga)

Slutsats Skollagen: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (1 kap 5 §) Det gör den inte Skollagen följs ej