Professionell handledning av studenter. Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
En förskola att förundras i!
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Vad är feedback? Vad ska jag tänka på för att feedback ska bidra till studentens lärande?
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Exempel utifrån ett antal målområden
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Problemsnack eller bygga lösningar.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Hur tänka och göra som processtödjare
NEUROPSYKIATRISK COACH
SET Social Emotionell Träning
Lund Studentlitteratur
Ledning och förståelse
”Omvårdnadshandledning - Yrkesinriktad handledning”
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Kommunikation och samspel
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Coaching.
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Validering inom Lärarlyftet
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Ämnesdidaktisk och omsorgsetisk kompetens?
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Heby kommuns kvalitetspolicy
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Socialpedagogiska programmet, 180 hp
Vad betyder Social Kompetens
Etisk betingad stress - samvetsstress uppstår när
Vägledningsmodellen Utsikt-Insikt-Framsikt & Varför en modell?
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Professionell handledning av studenter

Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang och av en person som jag uppfattar som tillitsfull och kompetent att ge denna utifrån erfarenheter och kunskaper” A.Hansson 2012

Utveckla förmågan att: iaktta, reflektera över och förstå psykosociala, socioekonomiska, socialmedicinska och kulturella förhållanden, problem, resurser och mellanmänskliga processer (helheter) -Utveckla förmågan att observera och formulera observationer -Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer -Analysera och reflektera över innehållet i observationerna och att betrakta detta i ljuset av de mest relevanta teorierna och hypoteserna -Lokalisera de situationer där subjektiva förhållanden hindrar praktikern ifrån att tillämpa sina kunskaper

Utveckla relationskompetens, professionsetiska attityder, inlevelse och förebyggande och problemlösande färdigheter -Utveckla förmågan att använda kontaktförhållanden i samarbete med de olika klientssystemen -Systematiskt reflektera över mål, innebärande att på ett systematiskt sätt tänka igenom lösningar och deras möjliga konsekvenser. -Utveckla förmågan att använda olika sociala, medicinska och pedagogiska resurser

Utveckling av yrkesidentitet (upplevelse av att tillhöra en specifik yrkesgrupp) -Yrkesidentiteten handlar om inlevelse i en roll och funktion. -Professionalitet handlar om att behärska rollen och funktionen. -I det dagliga arbetet skapar upplevelsen av yrkesidentitet en ram för ens professionella sätt att vara, vilket både skyddar klientens intressen och innebär disciplin och gränser för yrkesutövaren själv.

Tre delar som bör ges möjlighet att utvecklas i en handledning: Helhetsperspektiv Reflektion Relationskompetens Relationskompetens

Professionell handledning av studenter : är en utvecklings- och läroprocess. är en integration av professionens grundkunskaper och etiska principer är ett bidrag till att studenten lär sig metodiskt arbete stimulerar systematisk observation utvecklar en yrkesidentitet klargör sådana känslor och attityder som studentens lärobehov och arbetsuppgifternas karaktär påkallar innebär en ökning av studentens självkännedom och empatiska förmåga genom en kontinuitet av reflekterande innebär en trygg lärosituation baserat på ett kollegialt samspel mellanstudent och handledare, där båda är aktiva och bidrar har sin utgångspunkt i utifrån studentens uppgifter

Distinktioner mellan handledningssamtal och andra näraliggande verksamheter (eller: ”Vad handledning inte är”) UtbildningAtt förmedla viss kunskap och färdigheter (viss skillnad i utbildningshandledning) KonsultationAtt tidsbegränsat försöka lösa ett specifikt problem Terapi Att medelst omedvetet material, tolkningar och fria associationer medverka till en förändring av hela personen och dennes livssituation Arbetsledning Att med administrativ kontrollfunktion leda och fördela arbetet inom en given arbetsenhet (viss skillnad i utbildningshandledning)

Olika inriktning på handledning: Ärende fokus på klienten (enskilda individen, familjen, gruppen, nätverket, systemet) Metod fokus på vad den handledde konkret kan göra Process fokus på den handledde som person och hur han påverkas av, och hur han påverkar, sin omgivning.

Parallellprocesser i en handledningssituation Handledare : Behandlare = Behandlare : Klient

Parallellprocessens effekter Behandlarens dubbla position, både som behandlare och handledd, ger honom en unik möjlighet att uppleva likartade processer från två håll, vilket ger honom en ökad möjlighet till inlevelse och förståelse av klientens situation.

Professionell identifikation Parallellprocesserna ger möjliget till socialisering in i yrket via de tre socialiseringsfunktionerna: Imitation Identifikation Internalisering Överidentifikation den handledde tar över språk och tillvägagångssätt utan att det är förankrat i den egna personen och de egna kunskaperna.

Olika handledningsmodeller (olika aktionsnivåer) Egen aktion Handledaren står för intention, aktion och process (”kamraten”) (ärendehandledning) Direkt styrning Handledaren står för intention (”rådgivaren”) (metodhandledning) Indirekt styrning Handledaren står för processen (”terapeuten”) (processhandledning)

Synsätt (hur jag ser på andra) Förhållningssätt (hur jag förhåller mig till andra) Arbetssätt (hur jag interagerar med andra)

Handledningstekniker 1/ Öka den handleddes trygghet: Ge positiva kommentarer om den handleddes egenskaper-erkännande (unconditional positiv respons) Förmedla förståelse av den handleddeds situation och reaktioner (ex.vis påvisa att sammanhanget har en avgörande betydelse för vad som är tillåtet/möjligt) Förmedling av intresse och uppmuntran (Carl Rogers; ”At this moment, you´re the most important person in my life”)

2/ Utveckla förståelse och färdigheter Frågor och kommentarer som utforskar den handleddes reaktioner, observationer, erfarenheter och kunskaper (nyfikenhet, den icke-anklagande detektiven) (med öppna/cirkulära frågor medverka till ett reflekterande/skapande klimat, Sokrates) (iakttagelser - tolkningar) Frågor och kommentarer som stimulerar till inlevelse och reflexivt tänkande (skapa förmåga att ställa sig utanför sitt eget sammanhang) (att meta-kommentera sig själv = ökad självkännedom) (ge möjlighet till att reflektera kring hur jag påverkar – inte om jag påverkar) Direkt förmedling av kunskaper, observationer, antaganden och åsikter (spegling)

3/ Direkt påverkan på den handleddes handlande: Förslag Råd – Instruktioner (jfr sid. 58: olika handledarfunktioner: administrativ, pedagogisk, hjälpande)

”Först frågade han mig varför jag tror att jag gjorde det. Sedan frågade han mig vad jag hoppades uppnå genom att göra det. Sedan frågade han mig vad jag trodde skulle ha hänt om jag inte gjorde det. Sedan frågade han mig vad jag tror att jag kunde ha gjort i stället. Sedan frågade han mig, hur jag tror att klienten skulle ha reagerat, om jag gjort detta. För helvete………det tog en halv timma. På två minuter kunde han ha talat om för mig, vad som var fel med det jag gjorde och vad som hade varit bäst för mig att göra.”