Organisationen som politik Fokus på styrning Fokus på styrning Makt är den viktigaste resursen Makt är den viktigaste resursen Verkligheten kännetecknas.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Goda relationer skapar utrymme för ledaren
Advertisements

Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Målorienterade strategiska processer
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Att arbeta praktiskt.
Organisationskultur, makt och konflikt
Processorienterat förbättringsarbete
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Balansen Balanserad resultatredovisning med balanserat styrkort.
I en professionell verksamhet utgör samverkan en del av uppdraget.
Välkommen till ESF:s seminarium
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Oktoberrapport Oktoberrapport
Att tillsammans påverka!
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Förvaltningshögskolan GU Lärare: Iwona Sobis, Doc. Fil.dr
Kvalitetssäkrad välfärd Torkel Wadman
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
Balanced Scorecard Processen steg för steg
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Organisationsteori MÅL, STRATEGI OCH EFFEKTIVITET
Lärande utvärdering genom följeforskning
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Välkommen!
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Organisationsstruktur Föreläsningarnas innehåll:
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Enig ledning som skickar samma signaler
The Balance Scorecard Det balanserade styrkortet är ett styrningsverktyg Det länkar ihop organisationens vision, affärsidé och strategi med det operativa.
Organisationsstruktur Föreläsningarnas innehåll:
Torsdag Arbetspass 1 Kompetensförsörjning – problem och
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Organisationsteori: Introduktion
Organisationen som politik
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
Olika HRM modeller Det finns fyra olika modeller HRM med skillnader dem emellan. Shulerskolan, en teori om beteendevetenskaplig förändring Warwickskolan,
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
The Balance Scorecard Det balanserade styrkortet är ett styrningsverktyg Det länkar ihop organisationens vision, affärsidé och strategi med det operativa.
på personer i behov av hjälp
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Heby kommuns kvalitetspolicy
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Jämställdhet inom idrotten Forskarfrukost 27 september 2017 Jenny Svender, Fil. Dr Forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet.
Inköp utanför boxen Med en alltmer digitaliserad inköpsprocess kommer nya utmaningar. Vilka är dessa och hur ser inköp ut i framtiden?
Att leda och genomföra transformation WS 3 Skellefteå
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
på personer i behov av hjälp
på personer i behov av hjälp
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Introduktion till processen för balanserad styrning
Uppföljning av Göteborg Stads centrala ledningsgruppsarbete för mottagande av nyanlända Åke Jacobsson.
Processen för Balanserad Styrning
Bakgrund SLK:s förslag till Program för det strategiska arbetet med mänskliga rättigheter i Göteborgs Stad – återremmiss av KF Ta.
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
SIQ Managementmodell i skolan
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
Gnosjö kommuns styrmodell
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Organisationen som politik Fokus på styrning Fokus på styrning Makt är den viktigaste resursen Makt är den viktigaste resursen Verkligheten kännetecknas av… …fördelning av knappa resurser …fördelning av knappa resurser …konflikter mellan olika intressen och synsätt …konflikter mellan olika intressen och synsätt …konkurrens och förhandling …konkurrens och förhandling

Organisationen som politik: disposition Intressen Intressen Strategi Strategi ”Lärande organisation” ”Lärande organisation” Mål Mål Beslut Beslut Ledning och styrning Ledning och styrning Makt Makt Professioner Professioner

Intressentmodellen: Ledning som hantering av olika intressen Ägare Banker Kommun Samarbets- partners Anställda Facket Leverantörer Kunder Ledning Intressenter: aktörer som väntar sig balans mellan de bidrag de ger och den belöning de får. Ledningen måste tillgodose alla.

Policycirkeln Beslut Planering Genomförande Uppföljning

Begreppet ”verksamhetsidé” Tjänster Målgrupper Organisation och resurser

The balanced Scorecard

7 4 strategiske styringsperspektiver Finansielt perspektiv “Hvordan presenterer vi oss for våre eiere?” “Hvordan vil vi sikre vår evne til stadig å forbedre oss og til stadig forandring?” “Hva må vi gjøre bedre for å tilfredsstille våre kunder og eiere? ” “Hvordan vil vi fremstå for våre kunder? ” Visjon og strategi Kunde- perspektivet Økonomisk perspektiv Læring og vekst Internprosess perspektivet

Finansfokus “Hvordan ønsker vi å presenterer oss for våre eiere?” I går “Hvordan vil vi fremstå for våre kunder? ” Kundefokus Prosessfokus “ Hva må vi gjøre bedre for å tilfredsstille våre eiere og kunder? ” I dag Læring og vekst fokus “Hvordan vil vi sikre vår evne til stadig å forbedre oss og til stadig forandring?” I morgen Fokus på menne- skelige ressurser Skandia Navigator 5 strategiske styringsperspektiver

Modell för Balanserad styrning i Göteborg Den vi finns till för (kund) Uppdrag/ ekonomi Verksamhet/ processer Verksamhetsidé Vision Värderingar Strategier Mätetal Medarbetare/ utveckling Mål MätetalMål MätetalMål

Den vi finns till för (kund) Medarbetare & utveckling Verksamhet & processer Uppdrag & ekonomi Uppdrag, visioner och värderingar Perspektiv Verksamhets- beskrivning Processer Framgångsfaktorer Mätetal

Lärande organisation: double loop learning Avläsa Jämföra DATA BEGREPP NORMER Åtgärda RESURSER Reflektera ÖPPENHET PERSPEKTIV DELTAGANDE Enkel kontroll-loop

Exempel på mål-medel-hierarki JÄMSTÄLLDHET Lika lönLika karriär Likabehandling RevisionVärde- ring Komp- höjn Moti- vation Rekr/ urval Kultur- på- verkan RutinerInstru- ment Utb/ Praktik Särskilt projekt Avtal Uppmärk- samma, belöna Expertis

Organisationens mål kan vara mer eller mindre… …specifika …specifika VISIONER  OPERATIONELLA MÅL (allmän inriktning  konkret handling) …allmängiltiga …allmängiltiga ÖVERGRIPANDE  ENHETSSPECIFIKA …långsiktiga …långsiktiga STRATEGISKA MÅL  HANDLINGSMÅL

Organisationens mål kan också vara mer eller mindre… …entydiga …entydiga DIFFUSA MÅL  OPERATIONALISERBARA …samstämmiga …samstämmiga SAMORDNADE MÅL  MÅLKONFLIKT, MÅLKONKURRENS …reella …reella FORMELLA MÅL  INFORMELLA MÅL …symboliska …symboliska

Exempel på målproblem Mål kan bli otydliga p g a kompromisser eller behov av handlingsutrymme. Mål kan bli otydliga p g a kompromisser eller behov av handlingsutrymme. Alla delar inte organisationens mål för egen del. Professionella och individuella intressen mm spelar in. Alla delar inte organisationens mål för egen del. Professionella och individuella intressen mm spelar in. Hur får man de kortsiktiga målen att stämma med strategin på längre sikt? Hur får man de kortsiktiga målen att stämma med strategin på längre sikt? Operationaliserbarhet: vilka handlingar ska man egentligen utföra och hur kan resultatet mätas? Operationaliserbarhet: vilka handlingar ska man egentligen utföra och hur kan resultatet mätas? Kan org själv handla så att målet uppnås, eller beror det av vad andra aktörer gör? Kan org själv handla så att målet uppnås, eller beror det av vad andra aktörer gör? Stämmer målen med varandra – kan de uppfyllas alla på en gång? Stämmer målen med varandra – kan de uppfyllas alla på en gång?

Målproblematik i HSO Multifunktionell organisation – många mål- medel-hierarkier Multifunktionell organisation – många mål- medel-hierarkier Officiella mål visar grundläggande värden och samhällsfunktioner: talar ofta om individualitet och klientens (egen-)makt, men Officiella mål visar grundläggande värden och samhällsfunktioner: talar ofta om individualitet och klientens (egen-)makt, men operativa mål visar något annat: likriktning, professionsvälde, byråkrati, basala funktioner operativa mål visar något annat: likriktning, professionsvälde, byråkrati, basala funktioner Särkoppling Särkoppling Målförskjutning Målförskjutning

Fyra bilder av beslut Rationell modell Rationell modell Problem  kriterier  alternativ  maxat beslut Begränsad rationalitet Begränsad rationalitet Tumregler, genvägar, tillräckligt bra beslut Garbage can-modellen Garbage can-modellen Problem, lösning och beslutsfattare råkar mötas vid ett beslutstillfälle Inkrementalism – ”muddling through” Inkrementalism – ”muddling through”

Vad är makt? ”Förmågan att… …få motparten att handla som han annars inte hade gjort” …få motparten att handla som han annars inte hade gjort” …få motparten att handla på ett sätt som strider mot hans önskemål eller intressen” …få motparten att handla på ett sätt som strider mot hans önskemål eller intressen” …få fördelar på motpartens bekostnad” …få fördelar på motpartens bekostnad” …reducera motpartens handlingsalternativ” …reducera motpartens handlingsalternativ”

Maktens källor i organisationer Fysiskt våld, fysisk påverkan (tvångsmakt) Fysiskt våld, fysisk påverkan (tvångsmakt) Kontroll över knappa resurser, t ex Kontroll över knappa resurser, t ex Belöningar Belöningar Kompetens Kompetens Information Information Kontroll över tolkningar Kontroll över tolkningar Formella befogenheter Formella befogenheter Kontroll över beslutsprocesser Kontroll över beslutsprocesser Allianser, nätverk Allianser, nätverk ”Karisma” ”Karisma”

Maktens källor i HSO enligt olika studier Kontroll över kritiska faktorer, som Kontroll över kritiska faktorer, som Professionella kunskaper/förmågor Professionella kunskaper/förmågor Pengar Pengar Tekniska resurser Tekniska resurser Kopplingar till mäktiga aktörer utanför org Kopplingar till mäktiga aktörer utanför org Centrala expertkunskaper Centrala expertkunskaper Kontroll över rutiniseringsprocesser Kontroll över rutiniseringsprocesser

HSO och klienten ur maktsynpunkt Klientroll med liten makt Klientroll med liten makt Ofrivilligt deltagande Ofrivilligt deltagande Service/behandling utifrån HSO:s värderingar Service/behandling utifrån HSO:s värderingar Agerande enligt HSO:s normer Agerande enligt HSO:s normer Moralisk status oftast låg Moralisk status oftast låg Klienten typifieras av HSO Klienten typifieras av HSO En utbytesrelation med olika intressen och beroenden En utbytesrelation med olika intressen och beroenden HSO:s strategier HSO:s strategier Klienternas strategier Klienternas strategier

Professionalisering specialisering på vissa typer av problem specialisering på vissa typer av problem krav på särskild utbildning eller särskilda teoretiska kunskaper krav på särskild utbildning eller särskilda teoretiska kunskaper utveckling av särskild yrkesetik (”i mänsk- lighetens tjänst”) utveckling av särskild yrkesetik (”i mänsk- lighetens tjänst”) framhävande av expertstatus och auktoritet framhävande av expertstatus och auktoritet krav på legitimation, monopolsträvan krav på legitimation, monopolsträvan organisering av yrkeskåren organisering av yrkeskåren