Socialpsykologi

Några socialpsykologiska förgrundsgestalter och exempel på teorier: Herbert Mead- symbolisk interaktionism/sociala möten/socialisationens olika Herbert Blumer - symbolisk interaktionism Randall Collins- ritualer, emotionell energi Erving Goffman- bakre och främre regioner Arlie Hochschild- emotioner i organisationer Anthony Giddens- ontologisk trygghet (”världen är som den brukar vara…”) Johan Aspelin- sociala band Thomas Scheff- sociala band, emotioner Norbert Elias- civilisationsprocessen Joakim Israel- det sociala livets grammatik Charles Cooley- spegeljaget (”jag kan förstå hur andra ser mig”) Berit Ås- härskartekniker

Socialpsykologi -handlar om effekter av relationer inom och mellan grupper när det gäller att skapa och vidmakthålla sociala identiteter. -inriktas på de konsekvenser som språk har för socialt samspel -är direkt kopplat till socialt konstruktionistisk och postmodernistisk kunskap -ger vägledning för att kontrollera och förstå samspelet med klienter

Socialpsykologiskt perspektiv på socialt arbete: hur relationer skapas och hanteras av människor i sin sociala situation identitetsfrågor i samband med ex.vis stämpling gruppbeteenden miljöns inverkan på revir och behov av personligt utrymme individuella och sociala förändringar i samspel

Ingen utveckling av socialpsykologisk teori inom socialt arbete -det är inte enkelt att omvandla socialpsykologins fokus på relationer mellan grupper, den interpersonella kunskapssynen, till ett individinriktat socialt arbete. -inom socialpsykologins kunskapsteori finns inte någon sammanhängande teori med handlingsprinciper för socialt arbete (ss inom psykoanalys, behaviorism och kognitiv beteendeterapi.) -lånat specifika kunskaper från socialpsykologiska verk utan handlingsmodell (Payne s.220)

Reflektera kring: Hur kan vi påstå att människan är en social varelse?

Sammanhanget skapar människan Reflektera kring begreppet:

Shakespeare: ”Ja, hela världen en skådebana är och alla mänskor, män som kvinnor, spela på densamma. Var har sin stund att komma och att gå, och en har många roller för sin livstid….”

Interaktionism Uppfattning om att händelser och fenomen uppstår, existerar och förändras genom samverkan mellan -individer -individer och omgivningar

Symbolisk interaktionism (Herbert Blumer / Georg Herbert Mead) -människa bör ses som en reflekterande och tolkande varelse (subjekt) som kommunicerar med hjälp av symboler -härledd ur kritik emot behaviorismen genom att inte betrakta individen som ett objekt för stimuli och respons. -rollövertagande: förmåga att se sig själv genom den andres perspektiv -förutsättningen för vårt känsloliv (skam, glädje, osv.) och empati -ställer frågan hur individen definierar sig själv och hur hennes tänkande och handlande utvecklas i sociala situationer. (26)

Olika betraktelsesätt av oss som individer: Objekt Mekaniska icke-handlande varelser utan egen vilja Subjekt Självständiga varelser med förmåga att tänka och handla. (ex.vis kunna agera moget = ha förmåga och vilja att ta ansvar)

Diskutera: Hur ser vi på våra klienter; Är de objekt eller subjekt?

Socialisation en process där individen tillägnar sig en bestämd grupps eller kulturs värderingar och livsmönster genom: imitation identifikation Internalisering (28)

”I” och ”Me” Begrepp konstruerade av GH Mead innebärande följande: ”I” = det spontana inom mig. En aktivitet där jag känner /tänker att jag vill något ”Me” = den aspekt av jaget som betecknar samhällets förväntningar på oss, den kritiska och disciplinerade delen av vårt medvetande (31)

Definition av situationen (alla situationer är olika) -bakre regioner (egna områden) här kan den agerande koppla av, vila från sin fasad, sina repliker och kliva ur sin rollgestalt. -främre regioner (offentliga områden) sociala situationer då vi upplever oss granskade av en kritisk publik (enl Goffman) * -sammanhangsmarkering * -definiera relationen = en förutsättning för samarbete ( Paul Watzlawick) (38)

Sammanhangsmarkering att klara ut grundläggande regler för samspelet mellan mig och min omgivning. Exempelvis: Vem är jag här? (Individuell identitet) Vilka är vi här? (Kollektiv identitet) Vad är det vi skall göra? (Syfte) Vem bestämmer vad? (Makt) Vilken betydelse har det för dig och mig? (Energi) Hur när vill / vågar jag komma dig? (Intimitet)

Fråga: Vad har sammanhagsmarkering för betydelse i vårt möte med våra med klienter?

I ett möte med uttalade ”spelregler” skapas en känsla av solidaritet (att vara lika varandra) och Emotionell energi (Collins) bestående av: fysisk närvaro och närhet gemensamt fokus en barriär mellan dem och omvärlden de båda har en liknande känsla …..och betonar vikten av sociala band (42)

Ontologisk trygghet Ontologi = namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade, vilka deras väsensbetingade drag är. -en känsla av att världen är som den brukar vara och den egna identiteten relativt enkelt kan länkas till denna värld -”yttre kontroll ger inre kontroll” -betydelsen av ett tydligt och meningsfullt sammanhang -KASAM: meningsfullt, begripligt, hanterligt sammanhang -Exempel: -1/ offer vill gärna hem efter en traumatisk händelse 2/ det inte föräldern kan ha kontroll över kan heller inte barnet ha kontroll över (fetma, missbruk, etc..) (52)

”Sociala band …är de länkar som förenar oss med omvärlden, det kitt som gör oss till sociala varelser och därmed till människor.” (56)

Sociala band Fråga: - Vilka sociala band har jag? - Vilken betydelse har de för mig? (s.57)

Sociala konstruktioner ”Människors sätt att se på sig själva och andra skapas i mänskliga sociala möten – det vill säga de konstrueras i det sociala samspelet” (Mead) (s.66)

Personliga konstruktioner – konstruktivism -går ut på att människor styr sitt beteende på grundval av olika ”konstruktioner” eller begrepp i medvetandet som säger dem hur de skall uppföra sig -är en konsekvens av tidigare erfarenheter och nuvarande sammanhang -alla har egna ”kartor av världen” och det är dem vi måste förstå för att kunna möta individen (66)

Stencil: Konstruktionism / Social konstruktionism

Gruppgift Diskutera kring: Konstruktivism vid behandling av en familj med problem

Individens grundläggande behov: Identitet Att vara någon Kontroll Att kunna förstå och hantera mig själv i förhållande till mig själv och min omgivning Sammanhang De ord med vars hjälp jag orienterar mig i förhållande till min omgivning.

Identitet ”Jag måste vara någon, för att kunna möta någon annan” Den psykotiske säger: ” Jag är Abraham Lincoln” Den neurotiske säger: ”Jag önskar jag vore Abraham Lincoln” Den friske säger: ”Jag är jag och Abraham Lincoln är Abraham Lincoln” Identitet ”Jag måste vara någon, för att kunna möta någon annan” Den psykotiske säger: ” Jag är Abraham Lincoln” Den neurotiske säger: ”Jag önskar jag vore Abraham Lincoln” Den friske säger: ”Jag är jag och Abraham Lincoln är Abraham Lincoln”

Identitet Människans identitet är det som definierar den unika människan.människan Identitet skapas i relation till någon annan eller någonting annat.(relationellt) Den kan vara självdefinierad (hur jag upplever mig själv, vem jag är och inte är) eller definierad av andra. Definitionen av begreppet varierar utifrån olika sociologiska och psykologiska teorier.

Identitet utvecklas i en socialisation vilket är en process där individen tillägnar sig en bestämd grupps eller kulturs värderingar och livsmönster genom: -imitation -identifikation -internalisering

Strukturell koppling (efter H.Maturana) ”Ett system måste alltid betraktas i relation till en kontext. Interaktion med andra system kan sätta igång förändringar. Mötet med det andra systemet blir en ”störning” som man måste anpassa sig till genom strukturförändringar. När två system interagerar under längre tid kommer de upprepade gånger att fungera som ”störningar” och sätta igång strukturella förändringar hos varandra. Systemen passar allt bättre ihop. Det är strukturell koppling.” (Fritt efter Schödt&Egeland, 1999, s. 74f.)

Ahmadis modell IdentitetSubjektiv Personlig Identiteten baseras på min egen självbild Social Identiteten baserad på min egen bild av min gruppObjektiv Personlig Identiteten baserad på den andres bild av mig Social Identiteten baserad på den andres av bild av min grupp

Identitet i ett socialpsykologiskt perspektiv -behöver en interaktion med någon annan eller någonting annat för att kunna utvecklas (jfr känsla) -är öppen, dvs möjlig att modifiera. (Berger) -präglas av reflektion, differentiering och permanenta identitetskriser -är ständigt i rörelse -är att utveckla en känsla för det mänskliga samspelet (dvs. ha förmåga att kunna samordna sig med andra och att då att vara i dynamisk harmoni med omgivningen. (Crossley) (89)

Identitet som en process i ständig rörelse -hur vi framställer våra berättelser och vårt agerande på komplexa vis,etc… med utgångspunkt från referenspunkter: * individuella: vår egen livshistoria * kollektiva: livsstilar, kön, klasstillhörighet, -ej ett antal olika identiteter (kriminell, missbrukare, psykfall, karriärist, idol, kapitalist) -ej ett antal utvecklingssteg (stadier: psykosexuella, barn, ungdom, vuxen, etc..) (98)

Olika perspektiv på identitet Moderna ” Viktigt att känna mig själv, hitta mitt sanna jag och som ett livsprojekt konstruera min identitet. Nödvändigt för att jag skall få en känsla av tillhörighet och ge mig förutsättningar för att förstå min plats i min omgivning” Postmoderna ” Jag skapar min identitet utifrån vad som är rationellt för stunden. Identiteten är något kortsiktigt och något jag väljer själv. Identiteten blir situationsbunden, dvs. jag använder den identitet som ger mig tillträde till det sammanhang dit jag önskar just för tillfället. Jag har en hel repertoar av identiteter att välja mellan ”

Stämpling - man är inte ex.vis kriminell utan blir det i en social interaktionistisk konstruktion, där man gradvis tar över andras perspektiv på en själv (Becker) Detta kan vara nödvändigt för att vi skall kunna hantera situationen utifrån ex.vis ett lagutrymme (farlig för sig själv och andra = LVU), en behandlingsmetod (Zoloft mot depression) en bidragsåtgärd (LSS vid ADHD), etc… Andra vanliga epitet: -utåtagerande, samarbetsovillig, dysfunktionell, terapiresistent, asocial,etc… - normal samhällsmedborgare (114)

Diagnoser -en konstruktion av ex.vis ett beteende i ett tydligt avgränsat sammanhang och med en gemensam nomenklatur, där samtliga involverade delar den språkligt formulerade verkligheten. -bygger på selektiva professionella antaganden, där olika professioner gör olika antaganden om den tidigare uppfattade gemensamma verkligheten. ( j fr med Dormativprincipen (stencil)) -förändras mellan kulturer, tid och länder (121 )

Makt Kan realiseras utifrån olika former: -maktbaser; bestraffning, belöning, relationsmakt, informationsmakt, legitim makt, referensmakt, expertmakt och kunskapsmakt. -syndabocken: vidmakthåller systemets sociala och språkliga struktur -gruppknäpp: (group think) mental slummer som uppstår när ingen reagerar emot ett ex.vis medvetet felaktigt eller dåligt beslut i en styrelse -rykten: används för att reglera det sociala livet, upprätthålla gränser och statuera exempel forts…..

-mobbing: att frånta någon sin mänskliga värdighet och degraderas till ett objekt som det är tillåtet att utöva olika former av våld emot. Mobbing selekterar fram något som avviker (stigma) -härskarteknik: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, skuld/skam. -symbolisk makt: handlar om att någon reduceras genom att något stigmatiseras, osynliggörs och underordnas, (ex.vis begreppet:” invandrare”) (139)

Civilisationsprocessen Förändringar i de sociala relationerna i samhället krävde en förändring i den mänskliga psykiska strukturen. Den sociala kontrollen av beteenden blev djupt inpräntad i den mänskliga psykiska strukturen och till slut så absorberad att den delvis fungerade autonomt i förhållande till det egna medvetandet. (Elias) (evs 32)

Klassperspektiv på civilisationsprocessen Underklassen har lättare givit efter för sina affekter och drifter samt att deras beteende har varit mindre noggrant reglerat än samtida överskiktens. För att kunna upprätthålla ett mera stabilt överjag och stabil självkontroll, krävs en relativt hög levnadsstandard och ett stort mått av trygghet. (Elias) (evs 34)

Känslokulturen har historiskt sett kännetecknas av en böljande rörelse mellan formalisering och informalisering av känslor. Ex.vis informalisering under 60-talet med du- reformer, sexuell frigjordhet, flower- powerrörelsen,etc… (Wouters) (evs 35)

Det emotionella arbetets könsmässiga karaktär Kvinnor -kompenserar utebliven resurs av makt, pengar, auktoritet, status med känslor -viktigt på ett annat sätt än för män (ex.vis emotionella yrken) -de har en svagare stastussköld som ett skydd mot andra -olika utsatthet för kommersialisering (Hochschild)