Arbetsmarknadsrapport 2016

Syftet är att redovisa hur och med vilka insatser Arbetsförmedlingen arbetar för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och vad detta arbete har fått för effekter. Till rapporten hör en bilaga: Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män

Arbetsmarknadsrapport Förutsättningarna för Arbetsförmedlingen 3. Matcha till arbete 4. Arbetsmarknadspolitiska insatser och program 5. Subventionerade anställningar 6. Matchningen på arbetsmarknaden Bilaga – kvinnor och män

Fortsatt förbättrat läge på arbetsmarknaden Arbetskraftsefterfrågan: Sysselsättningen ökade Antalet lediga platser ökade mycket Arbetskraftsbristen ökade, främst inom offentlig sektor Arbetskraftsutbudet enligt AKU: Andelen arbetslösa minskade Andelen långtidsarbetslösa minskade – både som andel av arbetskraften och som andel av arbetslösheten Arbetskraftsutbudet vid Arbetsförmedlingen: De långtidsarbetslösa blev fler – både i antal och som andel av arbetslösa Antalet inskrivna och arbetslösa vid Arbetsförmedlingen minskade något totalt – men det gäller inte alla grupper

Arbetslösa i grupper som står långt från arbetsmarknaden

Arbetslösheten för olika grupper

Arbetsförmedlingens matchningsarbete, arbetsgivare Sökkanal: 28 % använder sig av Arbetsförmedlingen vid rekrytering 19 % använder sig av privata rekryteringsföretag Knappt hälften använder sig av direktkontakt med arbetssökande 90 % var nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av deras ärende - oförändrat 77 % ansåg att de fått tillräckligt med sökande - nedgång

Arbetsförmedlingens matchningsarbete, arbetssökande 16 % uppger att de fick information om jobbet via Af - oförändrat Ca en tredjedel har fått ett jobbförslag de senaste 30 dagarna - nedgång De sökte knappt 8 jobb/månad - nedgång De sökte jobb ca 7 timmar/vecka – oförändrat Antalet kontakter med Af var drygt 2/månad – nedgång Andelen som uppger att de inte fått det stöd eller den hjälp de behövde från Af har ökat från 19 % 2009 till 27 % Andelen som uppger att de fått det stöd och den hjälp de behövde är 54 % både 2009 och 2015.

Utveckling av program över tid

Effekter av arbetspraktik

Effekter av arbetsmarknadsutbildning

Effekter av stöd till start av näringsverksamhet

Etableringsreformen Sysselsättningseffekter för de som deltagit i etableringsinsatser Efter 2 år: 5,7 % högre Efter 3 år: 7,5 % högre Löneinkomster för de som deltagit i etableringsinsatser Efter 2 år: Ca 20 % högre Efter 3 år: Ca 22 % högre

Inskrivna arbetssökande fördelade på subventionerade anställningar

Prioritering till subventionerade anställningar

Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Jobbchansen totalt

Jobbchansen för olika grupper

Matchningsfunktionen

Bilagan – kvinnor och män Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet är högre bland män 46 % av de inskrivna i slutet av 2015 var kvinnor Aktivitetsgraden i matchningsarbetet är högre när det gäller män En tredjedel av deltagarna i AUB 2015 var kvinnor Män får subventionerade anställningar i högre grad än kvinnor Män är mer benägna att söka jobb inom andra yrken och på annan ort än kvinnor Jobbchansen när det gäller osubventionerade arbeten är relativt lika mellan könen, med undantag av kvinnor med förgymnasial utbildning som har en lägre jobbchans än män

Slutsatser Vi har en tudelad arbetsmarknad där de som står långt ifrån arbetsmarknaden har svårt att få jobb trots stark arbetskraftsefterfrågan. Den alltmer tudelade arbetsmarknaden har lett till en försämrad matchning. Det beror på att de som står långt från arbetsmarknaden har blivit allt fler och fått allt svårare att få jobb. Arbetsförmedlingen har små möjligheter att matcha de som har en kort eller ingen utbildning mot arbeten, eller att finna arbetssökande till bristyrken där utflödet av högutbildade är för litet. Här krävs insatser från det reguljära utbildningsväsendet. Tillströmningen av nyanlända innebär både möjligheter och utmaningar.