Arbetsmarknaden i Småland och Blekinge

En presentation över ämnet: "Arbetsmarknaden i Småland och Blekinge"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsmarknaden i Småland och Blekinge

2 Stark arbetsmarknad i Småland Blekinge
Det råder högkonjunktur på arbetsmarknaden i marknadsområdet Sysselsättningen ökar starkt under prognosperioden Arbetslöshet stiger 2017 men stabiliseras 2018 Stora utmaningar på länets arbetsmarknad Att matcha till arbete via utbildning Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden Motverka långa tider utan arbete

3 Rekordhöga anställningsplaner i marknadsområdet Privata arbetsgivare som planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt Det här starka läget i alla fyra länen gör att anställningsplanerna i MO:8 är rekordhöga. Detta gäller även för Gotland. I Jönköpings län uppnådde anställningsplanerna de högst nivåerna som noterats under det senaste decenniet och i de andra tre länen är anställningsplanerna också långt över det historiska genomsnittet. Andel arbetsgivare som planerar att rekrytera uppgår till 42 procents och ligger över marknadsområdets genomsnitt. Jönköping: 47 procent Kalmar: 32 procent Kronoberg: 41 Blekinge: 45

4 8 800 nya jobb i Småland Blekinge Sysselsatta
8 800 nya jobb i Småland Blekinge Sysselsatta* år i Småland Blekinge, prognos 2017 Antal +4 900 Procent +1,1 2018 Antal +3 900 Procent +0,9 Gotland 2017: 200 personer. 2018: 150 personer Sysselsättningsförändring per län 2017 2018 Jönköpings län 2200 (1,3%) 1800 (1,1%) Kronobergs län 1000 (1,1%) 900 (1,0%) Kalmar län 1000 (1,0%) 800 (0,8%) Blekinge län 700 (1,1%) 400 (0,6%)

5 Arbetskraftsbristen mest utbredd inom bygg och anläggning Genomsnittligt bristindex på ett års sikt per yrkesområde i Småland Blekinge Heldragna linjer = balansintervall Jönköping (39%) har högst arbetskraftsbrist tätt följt av Kronoberg (37%) därefter Kalmar (32%). Arbetskraftsbristen på Gotland (28%) blir inte lika påtaglig, det beror på att branschstrukturen i Gotland är mycket mer säsongsbetonad än Småland (industritungt län), (störst inom offentlig sektor). Bilden visar vilka yrkesområden där bristen är som mest påtaglig och utbredd inom flest yrkeskategorier. Som vi ser så är bristen till och med mer utbredd inom bygg än vad den är inom hälso- och sjukvård och pedagogiskt arbete. Det är också en utbredd bristsituation inom tekniskt arbete, installation, drift och underhåll, data/IT och tillverkningsarbete. Enda yrkesområdet där det finns ett litet överskott på arbetskraft är försäljning, inköp och marknadsföring men även detta är i princip i balans.

6 Högst arbetslöshet i Blekinge län inom MO8 Inskrivna arbetslösa i april 2017 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 16 – 64 år = 8,6 % – 1 Genomsnitt för Riket +/- 1 procentenhet = 6,5 – 8,5 %1 = – 6,4 % Källa: Arbetsförmedlingen

7 Andelen arbetslösa med en svagare position ökar Inskrivna arbetslösa år med utsatt ställning på arbetsmarknaden och övriga inskrivna arbetslösa Grupper med utsatt ställning Förgymnasial utbildning Utomeuropeiskt födda Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt förmåga Inskrivna arbetslösa i åldrarna 55-64 år Af har identifierat grupperna som har svårast att komma ut i arbete. Antalet inskrivna som tillhör någon av de grupper som i genomsnitt står längre från arbetsmarknaden ökar. En bidragande faktor här är inflödet av utomeuropeiskt födda till etableringen. 78 procent av samtliga inskrivna tillhör någon av dessa grupper. Arbetslösheten för de personer som står nära arbetsmarknaden är nere på relativt låga nivåer. Detta är delvis ett naturligt förlopp när det är en stark konjunktur eftersom de personer som står nära arbetsmarknaden gynnas först. Det krävs längre tider av god konjunktur för att personerna som står längre från arbetsmarknaden också ska få utdelning. Att tudelningen på marknadsområdets arbetsmarknad ökar är naturligtvis inte mindre problematiskt och en stor utmaning för matchningsarbetet. Prognosen är att denna skillnad kommer att bestå under de kommande åren.

8 Arbetslöshetens utveckling i Småland Blekinge Inskrivna arbetslösa år fördelat på enskilda grupper Andel av arbetslösa: Högst förgymnasial utbildning: 32% Utomeuropeiskt födda: 42% En stor grupp som har det allt svårare på en kunskapsintensiv arbetsmarknad är personer med högst förgymnasial utbildning. Denna grupp består dels av personer som tidigare har haft ett jobb men rationaliseringar har gjort att dessa jobb inte längre finns och att personerna nu saknar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Ungdomar som inte gått ut gymnasiet och av nyanlända där ett stort antal saknar gymnasial utbildning. Att så många inskrivna på arbetsförmedlingen saknar den utbildning och kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar är problematiskt, både för den enskilde individen och för kompetensförsörjningen i länet. Utomeuropeiskt födda: Är också en stor och växande grupp av de inskrivna arbetslösa. Viktigt att komma ihåg dock är att det bland de utomeuropeiskt födda arbetslösa inte bara finns personer med kortare utbildning utan att ungefär hälften faktiskt har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Och att därför många utav dessa personer faktiskt har den utbildning och kompetens som efterfrågas.

9 Tre viktiga utmaningar på arbetsmarknaden
Matcha till arbete via utbildning

10 Utbildning, en vattendelare på arbetsmarknaden Inskrivna arbetslösa år fördelat på utbildningsbakgrund, genomsnitt kv och kv Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft (arbetskraften+ nuvarande antal arbetslösa) Utbildning har blivit allt viktigare på den svenska arbetsmarknaden. Detta syns tydligt om man tittar på arbetslösheten efter utbildningsbakgrund. För de som inte har någon gymnasieutbildning är arbetslösheten 22 procent. För de som har gymnasial eller eftergymnasial 6 procent. Att arbetslösheten är så mycket högre för de utan gymnasieutbildning kan också förklaras av att många där inte heller har någon fullständig grundskoleutbildning. Att arbetsmarknaden är särskilt tuff för de som inte har någon gymnasieutbildning är en extra stor utmaning nu med tanke på det höga inflödet av nyanlända där många har en kortare utbildningsbakgrund.

11 Öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, augusti 2017

12 Regleringsbrevet 2017 Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras bland annat genom att rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden ska motverkas. Övergång till arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning ska tydligt förbättras för kvinnor och män. Potentialen i ett ökat antal nyanlända i arbetskraften ska tas tillvara och arbetsmarknadsetableringen ska förbättras. Andelen personer som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka, särskilt bland kvinnor. Även bland de inskrivna som avslutat en etableringsplan och deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska en större andel gå till arbete eller studier. Långtidsarbetslöshet ska förebyggas och motverkas. Andelen långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin som går till arbete eller studier ska öka. För att minska ungdomsarbetslösheten ska den tid som går innan unga personer övergår till arbete, studier eller en insats som leder till arbete minska i syfte att tydligt närma sig 90-dagarsgarantin. Särskilt viktiga är de unga som riskerar långtidsarbetslöshet. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som övergår till arbete eller studier ska öka. Inskrivna utan fullständig gymnasieutbildning, särskilt inskrivna i etableringsuppdraget, ska i högre utsträckning påbörja reguljära studier. Studierna kan bedrivas såväl inom ramen för ett arbetsmarknadspolitisk program eller en etableringsplan som utanför dessa.

13 Tre viktiga utmaningar på arbetsmarknaden
Matcha till arbete via utbildning Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

14 Befolkningsutveckling 2014-2030, svenskfödda i åldern 18 – 64 år.
Källa: SCB Befolkningsprognos, SCB, Af

15 Befolkningsutveckling 2014-2030,
Äldre (80+ år) Källa: SCB Befolkningsprognos, SCB,Af

16 Arbetskraftstillskottet kommer från utrikes födda Arbetskraft år, förändring per år och arbetskraftsdeltagande Småland Blekinge Beskriv arbetskraften.  Hela arbetskraftstillskottet de senaste åren har kommit från utrikes födda. Minskande inrikes född befolkning i arbetsför ålder samtidigt som den utrikes födda befolkningen i arbetsföra åldrar har ökat snabbt. Högt arbetskraftsdeltagande, små möjligheter för stor tillskott till arbetskraften under prognosperioden. För utrikes födda är arbetskraftsdeltagandet lägre och i synnerhet utrikes födda kvinnor vilket innebär att möjligheterna för ett stort tillskott till arbetskraften är allra störst för denna grupp.

17 Sysselsättningstillväxten drivs av utrikes födda Förändring av antal förvärvsarbetande* i Småland Blekinge Att hela ökningen i arbetskraften kommit från utrikes födda innebär också att det är tack vare invandringen sysselsättningen har ökat i länet de senaste åren. drevs hela sysselsättningstillväxten av att utrikes födda fick jobb och 2015 gick åtta av tio nya jobb till utrikes födda. För att återkoppla till min tidigare punkt om vikten av utbildning så har 84 procent av de nya jobben mellan gått till utrikes födda som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Endast 16 procent har gått till utrikes födda som saknar gymnasieutbildning.

18 Antal nyanlända som gått till arbete i Småland Blekinge

19 Potentialen för arbetsmarknaden finns bland utrikes födda Inskrivna arbetslösa år fördelat på olika grupper, genomsnitt kv och kv För att illustrera ytterligare så är arbetslösheten för inrikes födda nere på väldigt låga nivåer. Det är vad som på nationalekonomispråk kallas för full sysselsättning. Bland utrikes födda ligger istället arbetslösheten på 23,7 procent, vilket innebär att det är här den tillgängliga arbetskraften finns. Och med tanke på att arbetskraftsdeltagandet är så högt bland inrikes födda och att arbetslösheten är så låg innebär detta att i princip hela potentialen för arbetsmarknaden kommer finns bland utrikes födda under prognosperioden.

20 Tre viktiga utmaningar på arbetsmarknaden
Matcha till arbete via utbildning Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden Motverka långa tider utan arbete  Vi visade innan att antalet inskrivna som i genomsnitt har en sämre position på arbetsmarknaden ökar. Detta ökar också risken för att antalet inskrivna i långa tider utan arbete ska komma att öka framöver Och det här är en utmaning som är sammankopplad med utmaningen att matcha mot utbildning och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden då det främst är i dessa två grupper arbetslösa med utsatt ställning ökar. Men utmaning ligger såklart också i ett fortsatt aktivt arbete för att förhindra långa tider i arbetslöshet för de andra två grupperna med utsatt ställning, äldre år och funktionsnedsatt med nedsatt arbetsförmåga såväl som för länets unga.

21 Inskrivna i långa tider utan arbete ökar Inskrivna arbetslösa år efter inskrivningstid i Småland Blekinge

22 Gotlands län

23 Förslag på aktiviteter för att möta utmaningarna
Identifiera personer med funktionsnedsättning inom målgruppen nyanlända tidigare Involvera andra samhällsaktörer i högre utsträckning till exempel kommunen och vården Bredda arbetsgivarnas kompetens kring att anställa målgrupperna utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning Överbrygga glappet mellan tillgången på kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden till exempel genom att öka arbetsgivarnas involvering i utbildningsinsatser

24 Sammanfattning och slutsatser
Fortsatt mycket starkt konjunkturläge i marknadsområdet 8 800 nya jobb under prognosperioden och majoriteten av dessa går till utrikes födda. Arbetslöshet stiger 2017 men stabiliseras 2018 Samtidigt ser vi flera stora utmaningar på arbetsmarknaden Ökad brist på kvalificerad arbetskraft Tuff situation för korttidsutbildade Risk för en ökad långtidsarbetslöshet