Efterfr ågeflexibilitet Marielle Lahti, expert Utmaningarna med distribuerade och förnybara energikällor 2016-07-07.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur kan arbetsmarknadspolitiken bidra till att förbättra ramvillkoren för tillväxtbranscher? Annika Rosing, Nordiska ministerrådet Nordisk Ministerråd.
Advertisements

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power.
Regeringsuppdrag Trafikanalys Trafikavtal Godstransporter Infrastruktur som stabiliseringspolitik Uppföljning för bättre transporter och konkurrenskraftiga.
5:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Företagets resurser Företagets mänskliga resurser Företagskulturen Företagets tekniska resurser Företagets.
Motiveringen Foto: Eva Levau ”Ett inspirerande exempel på en medelstor stad som visar ledarskap…” ”… innovativa åtgärder…”, ” … breda samverkansstrategier.
Förnybar elproduktion och nationell försörjningstrygghet på en integrerad europeisk elmarknad – En förstudie Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens.
Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elåret 2011.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
1 Vad är riskanalys? Iden med riskanalys är att gemensamt skapa: god framförhållning kontrollerad osäkerhet för att öka möjligheterna att lyckas med projektet.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Mot en integrerad europeisk marknad för el Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm 26 maj 2016.
Information om stöd till företag Länsstyrelsen Västernorrland Magnus Karlsson Sektionschef näringslivssektionen.
SU:s åtgärdsplan Tom september 2015 Intäkter+620 mnkr6,2% Personal inkl. bemanning+349 mnkr5,6% Läkemedel+175 mnkr 16% Material, varor tjänster+141 mnkr9,8%
ÖS Anvisningar. ÖS Anvisningar 2011 Bakgrund: ÖS anvisningar är de planeringsanvisningar som ÖS ger ut till kansliet och förbunden för att inrikta planering.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Värmlands län
Fossilbränslefritt Kronoberg
November 2007 Stockholms län
Informationsmöte VA till Varola
Smart Built Environment Utlysning mars 2016
Policy, riktlinjer, handlingsplan för resor och fordon i tjänsten 2014
Regeringens 22-punktsprogram
En plattform för samhällsekonomisk analys
XX kommun Kommunikationsplan.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Arbetet med den nationella strategin för energieffektiviserande renovering EnergiPuls - 29 januari 2016.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Västernorrlands län
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Utredningen om kommunal planering, del 2
November 2007 Jönköpings län
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Regler för upphandling
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Krafttag för bättre vatten
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Genomförande av Nordisk slutkundsmarknad
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Miljömålen består av tre slags mål
”Flexibilitet” – i en ny tid
Aggregatorer på den svenska elmarknaden rapport till forum för smarta elnät
En utvecklad studie- och yrkesvägledning
12/25/2018 Grundandet av servicecentrum för ekonomi- och personalförvaltning samt IKT Genomförandet av en elektronisk enkät som kartlägger ekonomi-, personal-
UF Ett år som företagare Företagsamhet och arbetslivsfärdigheter i praktik Timme 4. och 5. – Affärsidé, personal och rådgivare.
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Ei:s arbete inom aggregatorrollen Utvecklingen av EU-regelverket Elin Broström, Energimarknadsinspektionen.
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Effektbalans idag och framåt
Svenska kraftnäts perspektiv på aggregering
Pär Vikström Utredare Folkhälsomyndigheten 22 september 2016
Nya hastighetsgränser
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Schyst offentlig upphandling
Hur ”smart” kan man bli som elkund?
När politiken kom till köksbordet
Energikartläggning Vad innebär det?.
Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utredningen om ekologisk kompensation
Elmarknaden vid ett vägskäl - mer politik eller mer marknad
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Ersättningskollen.
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Hållbar utveckling måste vara
- LISTAR DE STÖRSTA LEDARSKAPSUTMANINGARNA 2019
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Presentationens avskrift:

Efterfr ågeflexibilitet Marielle Lahti, expert Utmaningarna med distribuerade och förnybara energikällor

Introduktion 1.Vad är efterfrågeflexibilitet 2.Varför behövs efterfrågeflexibilitet? 3.Hur får vi igång den?

Vad är efterfrågeflexibilitet? Efterfrågeflexibilitet är en frivillig ändring av efterfrågad elektricitet från elnätet under kortare eller längre perioder till följd av något typ av incitament

Varför behövs efterfrågeflexibilitet? För att bidra till en väl fungerande elmarknad För att hantera en stor andel förnybar elproduktion och effekttoppar För att skapa samhällsekonomisk lönsamhet genom att utnyttja befintliga resurser

Efterfrågeflexibilitet – Hur får vi igång den? Pågående regeringsuppdrag ”Efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet” Slutrapport till regeringen senast 3 januari 2017 Ei ska föreslå åtgärder för att underlätta och påskynda utvecklingen mot större effektivitet på elmarknaden genom ökad efterfrågeflexibilitet. Arbetet ska omfatta analyser av olika aktörers incitament att öka efterfrågeflexibiliteten både i förhållande till elhandel och till nättariffer. Delrapport levererad till regeringen den 23 februari Ei 2016:03: ”Slopad schablonavräkning för timmätta kunder?””Slopad schablonavräkning för timmätta kunder?”

Samlat in synpunkter brett! 1.Seminarium med inspel om åtgärdsförslag för att stimulera efterfrågeflexibilitet från olika aktörer. Möjlighet att lämna in åtgärdsförslag för att stimulera efterfrågeflexibilitet via vår projektsida (19 oktober, 2015) 2.Hearing rörande avräkningsbestämmelserna och möjlighet att lämna in synpunkter via vår projektsida (20 oktober, 2015) 3.Seminarium om efterfrågeflexibilitet för olika kundgrupper (22 mars, 2016) 4.Hearing rörande vårt urval av åtgärder som vi vill analysera vidare och möjlighet att lämna in synpunkter på vår projektsida (4 april, 2016)

Efterfrågeflexibilitet – Vilka är de aktuella frågorna? 1.Vad vet vi om olika kunders möjlighet och intresse för att vara flexibla och vilka incitament krävs för att få kunderna att agera? 2.Vilken potential finns det för efterfrågeflexibilitet? 3.Hur kan efterfrågeflexibiliteten komma in på olika delar av marknaden och hur kan den bidra med systemnytta i framtiden?

Vad vet vi om olika kunders möjlighet och intresse för att vara flexibla?

Drivkrafter för att hushållskunder ska vara flexibla Reducerade elkostnader eller ekonomisk ersättning Sociala ”knuffar” eller tävlingar Hushållskunders benägenhet att förändra sitt beteende kan även bero på Upplevd känsla av kontroll Förväntade effekter av en förändring Miljöintresse eller intresse för den egna elanvändningen

Vilken potential finns det för efterfrågeflexibilitet?

Uppskattning av potentialen Potentialen för efterfrågeflexibilitet är minst 4000 MW i Sverige totalt summerat på alla kundgrupper För industrisektorn har potentialen för lastreduktion i Sverige uppskattats till ca 2000 MW när elpriset överstiger 200 EUR/MWh. Ca 85% av denna potential genereras från elintensiv industri, resterande 15% från lätt industri, som omfattar bl.a. livsmedelsindustrin, verkstadsindustrin och sågverk. Källa: NEPP, ”Reglering av kraftsystemet - med ett stort inslag av variabel produktion”, mars

Uppskattning av potentialen Vi uppskattade hur stora effektreduktioner och lastförflyttningar som vore möjliga att genomföra vid effekttoppar för tre olika fall: 1.Begränsning av elvärmeförbrukning 2.Begränsning av hushållselsförbrukning 3.Begränsning av både elvärme- och hushållselsförbrukning

Uppskattning av potentialen Potentiella effektreduktionerkl. 7-9kl Begränsning elvärme (67 %)2 100 MW2 300 MW 2. Begränsning hushållsel 12 % 100 % 200 MW MW 400 MW MW 3. Begränsning elvärme (100 %) & hushållsel (12 %) MW3 700 MW

Hur kan efterfrågeflexibiliteten komma in på olika delar av marknaden och hur kan den bidra med systemnytta i framtiden?

Marknad och efterfrågeflexibilitet Timmätning och timprisavtal är viktiga förutsättningar för efterfrågeflexibilitet Utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Aggregatorrollens utveckling

Nya aktörer för att få igång efterfrågeflexibilitet?

Ei:s arbete med aggregatorrollens utveckling En aggregator är en tjänsteleverantör på efterfrågesidan som lägger samman kortvariga användarlaster för att sälja eller utauktionera dem på organiserade energimarknader (Direktiv 2012/27/EU). Samla ihop flera mindre volymer och lämna buden till relevant marknadsplats Kunskap Investeringar

Ei:s arbete inom aggregatorrollen Ei arbetar med utredning och utveckling av aggregatormodellen inom NordREG Förslag inom genomförandet av Energiunionen. ”Discussion of different arrangements for aggregation of demand response in the Nordic market”

Aggregatorrollens utveckling – två spår En aggregator kan antingen bli balansansvarig själv eller göra en affärsöverenskommelse med en balansansvarig Kan användas i Norden idag Viktigt att minska hinder för att bli balansansvarig eller att byta balansansvarig En modell med en oberoende aggregator (dubbelt balansansvar) Viktigt med åtgärder inom förenklade avtal/modeller för ekonomiska kompensationer mellan inblandade aktörer som anläggningsägare, balansansvarig, elhandlare, energitjänsteföretag

Elnätsföretag och efterfrågeflexibilitet Det finns betydande potential för elnätsföretag att stimulera och möjliggöra efterfrågeflexibilitet, men begränsade incitament Elnätsföretag kan stimulera eller möjliggöra efterfrågeflexibilitet genom:  Tariffutformning.  Direkt laststyrning mot ersättning.  Kundinformation & mätdata

Vill du veta mer?

Tack för er uppmärksamhet!