Rektorn och styrkedjan Stockholm Januari -16 Lars Werner

UPPDRAGET Kartlägga rektorernas arbetssituation Redovisa rektorernas och huvudmännens uppfattning i frågor som rör pedagogiskt ledarskap Kartlägga vilka förutsättningar huvudmännen ger rektorer att utöva sitt ledarskap Analysera hur rektorernas ansvar, befogenheter och pedagogiska ledarskap kan stärkas och föreslå åtgärder i sådant syfte

SLUTSATS Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling Rektorers ledarskap behöver stärkas i flera avseenden: Det är inte författningsändringar som krävs I stället behövs kulturförändringar inom styrkedjan

STYRKEDJAN Lagstiftaren, staten Ansvarig kommunal nämnd (enskild huvudman) Förvaltningschef (motsvarande) Ev. mellanmän Rektor Lärare

HUR ARBETADE UTREDNINGEN? Samlade material: - forskningsresultat - enkäter - samtal Analyserade materialet Övervägde förslag

CENTRALA OMRÅDEN Vad menas med pedagogiskt ledarskap? Hur vanligt är det? Hur använder rektorerna sin tid? Hur fungerar styrkedjan?

PEDAGOGISKT LEDARSKAP Oklar innebörd: - cheferna betonar ledarskapet - två olika synsätt hos lärare - rektorerna själva: osäkert Ägnar sig rektorer åt ett aktivt pedagogiskt ledarskap gentemot sina lärare? - rätt så många rektorer anser att de gör det - få lärare anser att deras rektorer gör det

TIDSANVÄNDNING Rektorer arbetar i genomsnitt tim/veckan Stor variation mellan olika arbetsuppgifter Alla ägnar sig åt tre uppgifter: - 7 tim: rutinadministration (2-16) - 4,5 tim: personalvård - 4 tim: akuta problem (87% av rektorerna: - 4,5 tim: möten med huvudmannen) De som har lite av detta, har mer av pedagogiskt ledarskap (snitt för alla: 5 tim) Känsla av de inte kan styra Få har använt möjligheten att delegera eller att bygga om enhetens inre organisation

HUR FUNGERAR STYRKEDJAN? Huvudmannen saknar ofta detaljerad kunskap om rektors arbetsuppgifter: - syns i platsannonserna - samma lönekriterier som andra tjänstemän på samma nivå - hälften saknar fastställd befattningsbeskrivning Antalet chefsnivåer mellan rektor och förvaltningschef viktig Nio av tio rektorer anser sig ha hög självständighet

KULTURFÖRÄNDRINGAR SOM KRÄVS Kunskapen om det nationella uppdraget måste höjas kraftigt hos huvudmännen och deras mellanmän Huvudmännen och mellanmännen måste i större utsträckning följa upp rektorernas arbete. Vara tydliga med krav. Men också ge stöd i olika situationer när det behövs. Ett utvecklat samtal mellan de olika aktörerna måste till. Huvudmännen måste då beakta det nationella uppdraget. Många rektorer måste bli bättre på att prioritera och på att i övrigt utveckla ett genomtänkt och fullödigt pedagogiskt ledarskap

HÖJD TILLIT Det finns ett bristande förtroende mellan de olika aktörerna i styrkedjan De är bärare av olika skolkulturer och har bristande kunskap och förståelse för varandras villkor och arbetsförutsättningar - huvudmän-rektorer - rektorer-lärare Att förändra kulturer bland grupper av professionella låter sig inte göras snabbt och enkelt

FÖRSLAGEN Nationellt handlingsprogram: - Rekryteringsutbildning för blivande rektorer - Justerad inriktning av rektorsprogrammet - Obligatorisk fördjupningsutbildning efter rektorsprogrammet - Utbildning för skolchefer - Utbildning av lärare om skolans styrsystem - Utbildning och dialog med förtroendevalda