Elever läser

Luke och Freebody Kodknäckande praktiken – förstå samband mellan talade ljud och skrivna symboler. Textdeltagande – semantisk förståelse, skapa mening i texten genom att använda sina förkunskaper, ordförståelse, kulturella förståelse, tolka bilder, göra inferenser. Textanvändande – kunna läsa och tolka texter i olika genrer i olika sociala situationer. Kritiskt granskande – Att förstå vem som står bakom texten och hur dess innehåll påverkas av vem som skrivit den och vem som läser den.

Dessa praktiker utvecklas parallellt och samtliga krävs för en god läsutveckling. En elev som inte har automatiserat avkodningen har stor hjälp av att gemensamt bearbeta texter. Med hjälp av talat språk bryggs broar.

Läskriget. Syntetisk metod utgår från delarna. Ljud – bokstav. Analytisk metod – utgår från större meningsbärande enheter(ord, meningar) som sedan plockas isär.

Läsutvecklingen pågår hela skoltiden och handlar alltså både om att utveckla förståelse för hur olika texter är uppbyggda och om att avkoda och förstå texter samt att utveckla olika typer av lässtrategier.

Svårigheter med avkodning Det finns ofta någon eller några elever i varje klass som inte har automatiserat avkodningen tillräckligt bra. De får ofta traggla med att utläsa ord så till den grad att de inte har någon kognitiv resurs kvar till att förstå och kritiskt granska det de läser.

Ordförråd Ett brett och djupt ordförråd pekas ut som den faktor som mest påverkar en positiv språk och kunskapsutveckling. Ordförrådet byggs framförallt ut när vi läser. Att på djupet samtala om texter påverkar ordförrådet och läsförståelsen positivt.

Vad kan vi göra? Ljudböcker och andra kompensatoriska hjälpmedel. Arbeta mycket med förförståelse. Tillsammans använda lässtrategier till dess att eleverna kan själva. Arbeta med ord och begrepp så att eleverna verkligen tar dem till sig. Mycket övningar som kräver samarbete och samtal.

Vad är då lässtrategier För att ta reda på hur man bäst undervisar för att utveckla elevers läsförståelse så har forskarna tittat på hur erfarna läsare gör. Lässtrategierna som nu är väldigt i ropet är alltså den typ av strategier som de flesta goda läsare använder alldeles automatiskt för att skaffa sig en överblick över texten och för att ta till sig innehållet i texten och införliva ny kunskap med tidigare kunskap.

Olika strategier Förutspå – göra förutsägelser Ställa frågor till texten. Ord och begrepp. Reder ut oklarheter. Skapa inre bilder Hitta luckor i texten (läsa mellan rader) Värdera och ta ställning Jämföra med andra texter. Summera

Hur kan man visa en strategi? Beskriv strategin och hur den används. Läraren modellerar – visar hur hen själv gör när hen använder strategin genom att läsa en text och stanna upp och ”tänka högt”. Gemensam tillämpning av strategin i klassrummet. Låt eleverna testa parvis eller i grupp. Gradvis överlämnande av ansvaret till eleverna. Individuell tillämpning och uppföljning i grupp och helklass.

Varningssignaler Har svårt att plocka ut det väsentliga i en text Fäster sig vid detaljer i texten och tappar bort helheten Inte läser om svår text Inte ställer frågor om texten Inte märker felaktigheter i texten Inte upptäcker att han eller hon inte förstår Ovilja mot att läsa