Mottagande. Vad händer när de kommer till landet? Vad gör kommunen?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Information om ensamkommande barn
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande
Familjeåterförening varför blev det så här?
  Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Nätverksträff Gävleborgs län
Ersättning till kommunerna Grundersättning för mottagande: 10 prisbasbelopp = kr 2011 Schablonersättning: kr; under 20 år kr; 20.
Flyktingmottagning och integration
Flyktingsfrågor.
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Demokrati Politisk frihet Rätt att: Säga vad vi vill Tycka vad vi vill
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
M I G R A T I O N i S V E R I G E. F L Y K T I N G A R RAS NATIONALITET RELIGÖS ELLER POLITISK UPPFATTNING KÖN /SEXUELL LÄGGNING TILLHÖRIGHET TILL EN.
Information för gode män och överförmyndare
Information om ensamkommande barn
Nationell sfi-bonus Kontaktpersoner: Raul Bahamondez Mikael Ärnhage
Syftet är att nyanlända snarast ska…
Regionala samrådet Direktiv Hälsa.
Information om ensamkommande barn
Nulägesbild av reformen
Etablering för välfärd
Samverkan för nyanländas etablering och introduktion
Mottagande av asylsökande
Etableringsreformen - Hur har det gått?. Reformen Började gälla den 1 december 2010 Syftar till att påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.
Prognos och länstal 2013.
Fokus Framtid - Etablering för välfärd Länsstyrelsen.
Om samhällsorientering Och Hur vi arbetar i Gävleborg
EN FÖRNYAD INTEGRATIONS- OCH MIGRATIONSPOLITIK. Stärkt integration i ett öppet Sverige EU tar inte sitt ansvar Ordning och reda i asylprocessen Permanenta.
Uppdrag Ersättning Migrationsverket
Integration Gävleborg 2.0
(B) Lokal samverkan. Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas.
SIDAN 1 Reform för nyanländas etablering.
Lina Bergström Föreläsning II Kulturgeografi : Migration och internationella relationer.
Mottagande av asylsökande Oktober Flyktingsituationen idag.
STATISTIK FYRBODAL 1 juni 2016 Nyanlända med uppehållstillstånd samt de som ännu inte fått besked på sin asylansökan Statistiken är hämtad från migrationsverkets.
Tillväxt- och regionplanenämnden den 11 december 2015.
Om ensamkommande barn April Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar.
STATISTIK FYRBODAL 1 augusti 2016 Nyanlända med uppehållstillstånd samt de som ännu inte fått besked på sin asylansökan Statistiken är hämtad från migrationsverkets.
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Januari 2016.
Information om ensamkommande barn Augusti Vem bestämmer? Riksdagen Regeringen Migrationsdomstolarna Migrationsöverdomstolen.
STATISTIK FYRBODAL 1 maj 2016 Nyanlända med uppehållstillstånd samt de som ännu inte fått besked på sin asylansökan Statistiken är hämtad från migrationsverkets.
Samhällsorientering för nyanlända. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS 2010:1138) 11 § Länsstyrelserna ska främja och.
Flyktingsituationen och mottagande av nyanlända Talieh Ashjari.
Länsstyrelsens uppdrag om integration Med fokus på mottagande och bosättning av ensamkommande barn och nyanlända. Utmaningar, möjligheter och samverkan!
Workshop om inkludering MIUN Anneli von Wachenfeldt
STATISTIK FYRBODAL 1 APRIL 2016 Nyanlända med uppehållstillstånd samt de som ännu inte fått besked på sin asylansökan Statistiken är hämtad från migrationsverkets.
Aktuell statistik mottagna nyanlända i Fyrbodal + asylsökande i migrationsverkets mottagningssystem 2 februari 2016 Statistiken är hämtad från migrationsverkets.
Hur kan vi se resultat inom integration?
Projekt Agata Information fristående gymnasieskolor
Lidingö 22 maj 2017.
Länsstyrelsens nya uppdrag insatser för asylsökande m.fl.
Presentation fristående förskolor
Tidiga insatser för asylsökande
Människor, migration, möjligheter – det är de tre gemensamma M:en som på ett kortfattat sätt sammanfattar vad Migrationsverket arbetar med. För de här.
Etableringsplan Civila samhället Ensamkommande barn
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
3 mars 2016 Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Hur många barn kommer? Migrationsverkets prognos för 2012 är att ensamkommande barn och ungdomar kommer ansöka om asyl i Sverige. Bristen på platser.
1 juli 2017 – 30 juni 2020.
Etablering för välfärd
Här får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och.
Rätten till asyl enligt folkrätten och i sverige
Invandringen i Finland
Migration – människor och fakta - information för skolan
Presentationens avskrift:

Mottagande. Vad händer när de kommer till landet? Vad gör kommunen?

Från vilka länder kommer asylsökande? Syrien Somalia Afghanistan Serbien Eritrea Statslösa

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; ”Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse”

Asylprocessen

Flykting 4 kap Utlänningslagen 1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400).

2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400). )

2 a § Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon 1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Utlänningslagen (2005:716) (Grunder för uppehållstillstånd) Uppehållstillstånd på grund av anknytning 3 § Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till 1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, 2. ett utländskt barn som är ogift och a) har en förälder som är bosatt, eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning, i Sverige, eller, b) har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt, eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning, i Sverige,

Olika skäl att komma till Sverige 2012 Arbetsmarknadsskäl 18 % EU/EES 23 % Gäststuderande 6 % Totalt personer Kvotuttagna 2 % Flykting- och skyddsskäl 14 % Familjeanknytning och adoptivbarn 37 %

Etableringsreformen Arbetsförmedling (Lotsar) Kommun Försäkringskassa Migrationsverket Länsstyrelsen

Kommunernas ansvar ansvara för mottagande och bostadsförsörjning vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning erbjuda undervisning i sfi och annan vuxenutbildning ansvara för samhällsorientering ansvara för skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del ansvara för försörjning och andra insatser för dem som inte har rätt till etableringsplan på grund av nedsatt prestationsförmåga

Arbetsförmedlingens ansvar ha samordnande ansvar för etableringsinsatserna vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter ansvara för etableringssamtalen ansvara för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan ansvara för upprättande av etableringsplan besluta om etableringserättning vara uppdragsgivare till lotsar fastställa länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket

Försäkringskassans ansvar besluta om etableringstillägg och bostadsersättning betala ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning Migrationsverkets ansvar ta fram nationell prognos för nyanlända ansvara för bosättning av vissa nyanlända besluta om statlig ersättning till kommuner och landsting

Länsstyrelsens ansvar medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering

Målgruppen Personer som har varit asylsökande och beviljats uppehållstillstånd, anvisade från flyktingförläggningen och EBO. Personer som har överförts till Sverige inom ramen för flyktingkvoten, så kallade kvotflyktingar. Anhöriga som har fått uppehållstillstånd pga anknytning Ensamkommande barn

Flyktingmottagning Anvisning och anskaffning av lägenhet Planera inför mottagandet: info om flykting, hälsa, pers. nr. ekonomi Vid ankomst: - grundmöblering av lägenhet - inköp av mat - visa runt i stan, hur man åker buss - folkbokföra sig på Skatteverket, ansöka om ID-kort - registrera sig hos Försäkringskassa - anmälan till förskola, skola, sfi, mm

Introduktionsprogra m SFI Samhällsorientering Praktik Yrkesutbildningar Yrkessvenska Andra aktiviteter som bidrar till självförsörjande och delaktighet i samhället

Etableringsersättning 24 månader 308 kr per dag fem dagar i veckan 21 x 308 = Etableringstillägg för hemmavarande barn 800 kronor per barn som inte har fyllt 11 år och 1500 kronor per barn som har fyllt 11 men inte 20 år Bostadsersättning Tillgång till socialförsäkringen Bostadsbidrag Sjukvård Barnbidrag Underhållstöd/barnpension