Socialpsykologi

Den sociala situationen avgörande för hur vi beter oss För att förstå människan måste man förstå gruppen

Sociala normer Sociala normer: oskriven regel hur man bör bete sig Exempelvis stå i kö, inte ställa sig och sjunga opera på torget Bygger på de värderingar (tankar om rätt och fel/viktigt eller oviktigt) som finns i samhället Normer och värderingar hänger samman med samhällets kultur Förändras över tid De som avviker från normen kan få en stämpel som avvikare – stigma – denna accepterar man antingen fullt ut (byfånen) eller försöker dölja det. Snarare menas social stämpling. Det kan vara tex kroppsliga företeelser som omgivningen anser vara mindre önskvärda. Det kan också vara kopplat till vissa yttre egenskaper eller till en viss position i samhället (såsom kön, levebröd eller etniskt ursprung). Finns olika sätt att hantera sitt stigma – antingen ge sig hän eller försöka dölja det för att skaffa oss en mer önskvärd identitet.

Social kontroll Alla följer samhällets normer Synlig och osynlig social kontroll över medlemmarna i samhället Tex föräldrar, polis, vänner, försäkringskassan Intern social kontroll – på oss själva Extern social kontroll – utövas på oss av omgivningen Formell social kontroll – upprätthållande av samhällets relger och lagar, tex genom polis och andra myndigheter Informell social kontroll – upprätthålls genom olika sanktioner i det direkta samspelet med andra människor Sanktioner – bestraffningar, positiva eller negativa för att upprätthålla normer och andra regler, tex bli utesluten ur gruppen (negativ sanktion) eller uppmuntran (positiv sanktion)

Lydnad – människan har en tendens att lyda auktoriteter 1974 Stanley Milgram – lydnadsexperiment https://www.youtube.com/watch?v=W147ybOdgpE Faktorer som påverkar människans tendens att lyda: Närheten till offret Närheten till auktoriteten Närvaron av andra påverkanspersoner

Gruppbeteende Grupp: ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. Det är i gruppen vi formas och anpassar oss. En grupp: Samspelar med varandra Är medvetna som sin grupptillhörighet Har något gemensamt tex intresse Har en uppsättning gemensamma normer Primärgrupp: den grupp som står mig allra närmast och som bidrar mest till socialisationen. Ofta familjen men kan även vara nära vänner. Är grundläggande i bildandet av individens sociala egenskaper och ideal. Starka känslomässiga band som utvecklas mellan medlemmarna. Sekundärgrupp: har inte lika stor betydelse och ej lika självklar. Förhållandet mellan medlemmarna mycket mindre personligt och intimt och mer uppbyggt kring vissa specifika gemensamma intressen, som man träffas regelbundet kring. Tex klass, idrottsförening eller hundklubb, arbetskamrater. Vissa relationer i sekundärgrupp kan utvecklas till primärgrupp.

Medlemsgrupp: kallas de grupper man är medlem i Medlemsgrupp: kallas de grupper man är medlem i. Ibland är man aktiv medlem tex basketlag, ibland passiv medlem tex fackförening. Referensgrupp: är en grupp vars värderingar man delar och som man vill tillhöra och identifiera sig med. Ibland är man medlem i sin referensgrupp och ibland inte. Vissa grupper identifierar eller jämför vi oss med särskilt starkt. Det är från dessa grupper som vi får våra idéer, normer och attityder, de grupper som vi ser upp till, hämtar våra ideal ifrån och vill jämföra oss med.

En tillfällig samling har egentligen inget gemensamt förutom det tillfälliga intresse som för stunden samlar dem, tex när folk stannar för att titta på en brand, väntar på en buss osv. En tillfällig samling kan övergå till att bli en massa - stor mängd människor som tillfälligt är samlade på ett ställe, med en gemensam känsla, men som inte samspelar på ett ordnat vis. Detta sker när individerna utsätts för någon form av gemensam tillfällig påverkan. Individerna delar en gemensam känsla som i sin tur gör så att individerna påverkar varandra. En väluppfostrad konsertpublik är ingen massa men kan snabbt bli det – om det börjar brinna. Massan kännetecknas av att den är just spontan, lättpåverkad och kan råka i panik. Anonymiteten i massan brukar ses som en förutsättning för de primitiva reaktioner – vrede, grymhet och ledardyrkan – som massan visar. I en massa kan människor bete sig på ett sätt som de aldrig skulle göra om deras normala sociala kontroll var påslagen. Den sociala kontrollen blir mindre när man befinner sig i en massa. Fotbollshuliganer, eller idrottspublik är två exempel. Vi blir primitiva och grymma. Hitler var en mästare på att utnyttja massans kraft. Han samlade ofta till massmöten på kvällarna då mörkret dolde all individualitet och stämningshöjande facklor. Han pratade till den gemensamma massan och riktade sig inte till den enskilde individen.

Ingrupp och utgrupp Ingrupp: den grupp man tillhör. Här finns kärlek, värme, förtroende, tillgivenhet, samarbetsvilja. Vi i ingruppen är ett fint sammansvetsat gäng. Utgrupp: den grupp man inte tillhör och som vi inte vill tillhöra. Här råder raka motsatsen – det är kallt, otryggt och man vill inte samarbeta. Vi gör skillnad mellan ”vi” som ingår i gruppen och ”dem” som inte ingår i gruppen. Intressant med ingrupp och utgrupp är att de är sina motsatser med samtidigt förutsätter de varandra. Ingruppen kan inte existera utan utgrupp. De hämtar sin kraft och styrka i motsättningen till varandra. Vi kan inte vara ett vi om inte de är ett dem. Det är den gemensamme andra som gör grupperna sammansvetsade och villiga att samarbeta. Motvilligheten att samarbeta med ”dem” gör att vi samarbetar bättre. Motsättningen behövs för sammanhållning och skapande av identitet i grupperna. Kategorisering: kategorisera in människor i olika fack Föder fördomar mellan grupperna Kan ha negativa fördomar och fientlig inställning gentemot den andra gruppen Skapar bättre sammanhållning inom den egna gruppen genom att smutskasta den andra gruppen (tex politik, krig)

Varför blir grupper fientliga gentemot varandra? Ingrupp/utgrupp Robbers Cave-experiment (1954). 22 pojkar delas in i två grupper – skallerormarna och örnarna. Från början fanns ingen fiendskap mellan grupperna men den uppstod snabbt. Speciellt när de fick tävla gentemot varandra. Sammanhållningen stärktes snabbt och fiendeskapet växte snabbt. Olika gruppnormer växte fram, tex att örnarna tyckte det var okej att gråta men det tyckte inte skallerormarna. Det gick så långt att det var på väg att bli fysiskt när örnarna samlade på sig sten för att lägga i strumpor. Forskarna försökte nu få grupperna att enas. Det som hjälpte var samma sak som hade brutit upp grupperna från början – gemensamt arbete. Tex hjälpas åt för att skaffa mat. Beskrev utgruppen negativt och ingruppen positivt.

Grupp processer Grupptryck: Inom gruppen kan man utsättas för ett visst grupptryck. rättar sig efter de gemensamma normer och förväntningar som finns i gruppen. uppstår en konformitet i gruppen. konformitet – när en person ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar. Om toleransen för avvikande beteende är liten, säger man att graden av konformitet, likformighet, är hög. Anpassar oss efter andra (har behov av andra) – kan hamna i konflikt med oss själva och det vi själva tror på. Vi kan tvivla på om det vi nu tror på är rätt, när andra säger något annat, eller så kan vi hamna i ett dilemma om vi bör agera efter våra egna övertygelser och försvara våra egna åsikter, eller om vi bör anpassa oss efter vår grupps normer och åsikter. Väljer vi det första alternativet kanske vi blir utfrysta ur gruppen och väljer vi det andra alternativet kommer vi i konflikt med oss själva. sociala kontrollen är stark - bildar ett grupptryck att följa strömmen. Salomon ash – konformitetsexperiment https://www.youtube.com/watch?v=NyDDyT1lDhA

Grupp processer Experimentet visar att vårt beteende till stor del bestäms av det sociala samspel som vi ingår i, dvs grupppsykologiska faktorer. Svarade fel därför att: De var inte medvetna om at de svarade fel därför att de var så starkt beroende av gruppen Några anpassade sin bedömning efter gruppens och antog okritiskt att när alla andra sade något annat, så måste det vara de själva som tog fel Några personer visste mycket väl att de svarat fel, men hade gjort det eftersom de inte ville vara ”annorlunda”.

Grupp processer Grupptänkande – vissa starkare medlemmar får de andra att tvivla på sig själva för att inte komma i konflikt med de andra i gruppen. Resultatet kan bli ett felaktigt beslut, taget inte pga sakfrågan utan mot lojalitet gentemot gruppen. För att undvika detta – ge utrymma för diskussion. Grupppolarisering (polariseringseffekt) – om man för samman människor som har ungefär samma åsikt och låter dem diskutera, så går diskussionen mot mer extrema åsikter snarare än att hamna i mitten. Konservativa blir ännu mer konservativa, tex abortmotståndare blir ännu mera emot abort. Godkännandet i gruppen gör oss mer säkra på vår sak, eller att vi formar oss efter den som är mest radikal som framför åsikten med stort självförtroende som verkar tilldragande och sår tvivel i oss själva, eller att individen i gruppen gärna vill uppfattas positivt av de andra och därför villig att anpassa sina åsikter till andras och kväva sina egna tvivel.

Grupp processer Grupplättja – kollektiv lathet. Ju fler man är att dela på arbetsbördan, desto mindre blir den enskilda arbetsinsatsen. Förklaras ofta med motivationsförlust: räknar med att andra inte bidrar lika mycket som en själv och därför bidrar man själv lite också man är anonym guppen har ingen prestationsnorm