UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ I öppna samtal blir social nätverk en resurs Jaakko Seikkula Kolding 24. april 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
A survey with a focus on periodontology.
Svenska Läkaresällskapet, Stockholm Onsdag den 8 februari 2012 Varför och hur ska en kirurg tala om alkohol? Åke Andrén-Sandberg Gastrocentrum kirurgi.
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Stockholm den 19. november 2010 Jaakko Seikkula. INTERSUBJEKTIVITY IN PSYCHOTHERAPY AND CONSULTATION ”Life is not psychology but dialogical music” Colwyn.
Vs..
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Härnöstudier.
Viktiga utgångspunkter
Geriatrikens verksamhetschefsdagar 21-22/3
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Dept. of Design Sciences, Lund University
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Aktionsforskning Harriet Axelsson
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Arbetsplan för skolbiblioteket
Flyktingbarn och familjer Kort familjeintervention och
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Är sju prinsiper fortvarande aktuella i Öppen dialog Roskilde Jaakko Seikkula.
Välkomna till: Multifamiljeterapi
Vad är du för typ av person?
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Aktivt lyssnade.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Hyväksymis- ja omistautumisterapia Acceptance and Commitment Therapy
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Det professionella samtalet Olikheter Skydda sigMotsättningar Lära Försvara sigKonflikter Tåla obehag en tid StängdÖppen Diskussion.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Samarbete med seniororganisationer Mål: Att få Esther delaktig i sin vård. Att sprida information om nätverket till seniororganisationerna.
Aktionsforskning Harriet Axelsson Teacher Professionalism Content Knowledge Perspectives on Content (science history, theory and education)
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
NSPH i Norrbotten (Regionalt nätverk) (Regionalt nätverk) Nationell Nationell Samverkan för Samverkan för Psykisk Psykisk Hälsa Hälsa Bildades
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Palliativ vård och samordning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Att stötta en kollega som lär sig svenska Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA)1.
Teamwork med tolk ” En icke evidensbaserad Hanna-metod” Hanna Stålarv Lundberg verksamhetsledare/socialkonsulent Samordningsteamet Hallsta/Sura Telefon:
Ola Henricsson Muntligt berättande i undervisningen.
Region Östergötland När katastrofen är ett faktum… Handlingsplan akut och långsiktigt för personal och patient.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Motiverande samtal (MI). Vad är MI? Samtalsmetod Väcka och stärka motivation till förändring eller utveckling.
SIP - ett makalöst samverkansverktyg!. Vad är en SIP ? Varför behövs en SIP ? Vem kan ta initiativ till en SIP ? Hur går SIP-arbetet till?
Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.
Att stötta en kollega som lär sig svenska
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
VISA DENNA BILD: INLEDNING
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Normaliseringsprocessen
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
The “MiGreat Project”- n
Reporting of indicators i Sweden step by step
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Meeting place Heart´s house
Presentationens avskrift:

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ I öppna samtal blir social nätverk en resurs Jaakko Seikkula Kolding 24. april 2008

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ LITERATURTIPS Seikkula, J. & Arnkil, TE (2005) Sociala nätverk i dialog. Stockholm: Mareld Seikkula, J. & Arnkil TE (2009). Sociale nettverk i dialog. Oslo: Universitetsforlaget. Hermans, H. & Dimaggio, A. (2005).Dialogical self in psychotherapy. Stern, D.N. (2004). The present moment in psychotherapy and every day life. NY: Norton Whitaker, R. (2001). Mad in America.Bad science, bad medicine, and the returning mistreatment of the mentally ill. Perseus Publishing. Scott, T. (2006). America has been fooled.

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Tornio Jyväskyla

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Mihail Bachtin upptäckte paradoxen Valentin Voloshinov – (Lev Vygotsky) I språket är vi subjekt bara fysiologiskt – producerar yttrandet Språket är emellan – åhöraren alltid en del av yttrandet

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Två historier - samtidig 1.Att vara tillstädes här och nu - en delad upplevelse – men inte detsamma - största del utan ord 2.Berättelser (“narrativer”) om händelser, upplevelser och sak - förfluten tid - menings byggning i ordlig form

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Nuheten – leva i ögonblicket Att vara närvarande blir viktigaste för en psykoterapeutisk bemötande – ”Once occuring event of being” (M. Bakhtin) Varken – eller (T. Andersen) ”From explicit knowledge to implicit knowing” (D. Stern, 2004) Från berättelser till ”här-och-nu” berättandet Intersubjektivitet: ”Jag ser mig själv i dina ögon” (M.Bakhtin: Colwyn Trevarthen)

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ “För ordet (och därigenom för en människa) finns ingenting så hemskt än att stå utan svar” “Att bli hörd i sig är ett dialogiskt förhållande” (M. Bakhtin, 1975 )

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ T2 T1 Mikko Sinikka Seppo Liisa ”Horizontal polyfonin” = socialt nätverk

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ T2 T1 Mikko Sinikka Seppo Liisa kvinna Fars minne far mor psykol og dödsupplevelse ”Vertikal polyfonin” = inre stemmer om livets erfarenheter familjeterapeut Fars minne

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Socialt nätverk Privat: De närmaste social relationer där livet sker Professionell: Samarbete mellan de professionella, som är involverade i akuta problem

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Sociala nätverket - gå över gränsen Gränsen mellan olika professionella och familj – ”gränssystemet” Från konkurrens om vem som vet best – till en öppen nyfikenhet hur andra ser situationen I fokus på dialogen blir en subjekt för förändringen

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Vårdmöte Öppet möte från första början: patienten med och familjen inkallas i varje fall ”Inte tillåtet att tala om patienten eller fatta beslut om familjen, om inte närvarande” Fokus på team arbete i möten – inte längre individuella inkomstintervjuer

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ GRUNDELEMENTER I ÖPPNA SAMTAL/1 Alla medverkar från första början i samtal All analys av problem, all planläggning av behandling och alla behandlingsbeslut diskuteras och fattas i allas närvaro Samtalsform förberedas inte i förväg

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ GRUNDELEMENTER I ÖPPNA SAMTAL/2 Det primära målet i mötet är inte en intervention för förändring av patienten eller nätverket Målet är att bygga up nytt, gemensamt språk för erfarenheter, som inte ännu har ord

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ GRUNDELEMENTER I ÖPPNA SAMTAL/3 Mötet kan ha en mötesledare eller alla yrkesmänniskor kan delta i intervju Struktur för mötet skapas enlig kontexten (1) Att öppna mötet, (2) att ta hand om att allas röster blir hört, (3) att skapa möjligheter för samtal mellan behandlarna och att (4) avrunda mötet med konkreta slutsatser att allas röster blir hört

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ GRUNDELEMENTER I ÖPPNA SAMTAL/4 Professionella samtalar med varandra om sina observationer i närvaron av klienter/nätverket Oftast ingen särskild reflekterande team, reflektioner händer genom att byta positionen

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ GRUNDELEMENTER I ÖPPNA SAMTAL/5 Samtalet följer nätverkets språk och försöker inte hitta döljda meningar bakom det uppenbara Osäkerheten tolereras och snabba slutsatser och beslut försökas undvika

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ HUVUDPRINSIPER I ORGANISERING OMEDELBAR HJÄLP SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIVET FLEXIBILITET OCH MOBILITET ANSVAR PSYKOLOGISK KONTINUITET OSÄKERHETSTOLERANS DIALOGISMEN

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ OMEDELBAR HJÄLP första mötet inom första dygn krisstöd dygnet runt alla medverkar från början i samtal de psykotiska berättelserna diskuteras i en öppen dialog med alla närvarande patienten når någonting av det ”ännu-icke-sagda”

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIV de som definierar problemet skall inkluderas i behandlingsprosessen – i varje fall en gemensam diskussion och ett gemensamt beslut om vilka som vet om problemet, vilka som kan vara till hjälp och vilka som skall bli inbjudna till vårdmötet familj, släktingar, vänner, arbetskamrater och myndighetspersoner

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ FLEXIBILITET OCH RÖRLIGHET svaret är anpassat till de speciella och varierande behov varje patient och dennes sociala nätverket har (”Need-Adapted treatment”) platsen för mötet bestäms tillsammans från institutioner till hem, arbetsplatser, skolor, polikliniker

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ ANSVAR - Den som först blir kontaktad är ansvarig för att arrangera det första mötet - Teamet tar ansvar för hela processen oberoende av platsen för behandlingen - Alla frågor diskuteras öppet mellan den ansvariga läkaren och teamet i patientens och familjens närvaro

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ PSYKOLOGISK KONTINUITET Integrera öppen- och slutenvård antingen i ett gemensamt team eller i gemensamma möten Möten sker så ofta som behövs Möten sker för så lång tid som behövs Samma team både i sluten- och öppenvård Vid nästa kris bildas ett nytt team med kärnan från det gamla Ej remittera till en annan plats

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ OSÄKERHETSTOLERANS Att bygga upp en tillräckligt trygg scen för processen Att stärka patientens och de närståendes psykologiska resurser Att undvika förtida beslut och behandlingsplaner Att klargöra det obestämda

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ DIALOGICITETEN Betoning på att skapa dialog – inte i strävan mot förändring av patienten eller familjen Nya ord och gemensamt språk för erfarenheter som inte ännu har ord och språk ”lyssna på vad människor säger, inte på vad de menar”

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Seikkula, J., Alakare, B., Aaltonen, J., Haarakangas, K.,Keranen, J. & Lehtinen, K. (2006) Five years Experiences of First-Episode Non-Affective Psychosis in Open Dialogue Approach: Treatment Principles, Follow-up Outcomes and Two Case Analyses Psychoptherapy Research. Två speciella mål: öka hembehandling och ha information om neuroleptikas plats Första gångs psykotiska (Non- affective DSM-III-R) i finska Västerbotten, invånare – API perioden – ODAP perioden 2 års uppföljning och 5 års uppföljning Uppföljningsintervjuerna som läroforum

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Table 1. Charasteristics of the patients at the baseline (N=80) Male FemaleTotal Age (mean) Employment status Studying % Working % Unemployed % Passive % Diagnosis (DSM-III-R) Brief psychotic episodes % Nonspecified psychosis % Schizophreniform psychosis % Schizophrenia % OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Figure 1. Means of hospital days at 2 and 5 years follow-ups 2-5 years

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Table 3. Psychotic symptoms compared to neuroleptic medication during the first 2 years/ % Rating of symptoms Neuroleptics01234 Total Not used Used or cont Total Chi-square 5.93; df=3; p=.145 (NS)

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Table 4. Relapses compared to use of neuroleptics during the early phase of the treatment Neuroleptics Not-used Used Total/% Chi-sq. P Relapses 0-2 years / ;3.030 At least 19514/ 18 Relapses 2-5 years / ;2 ns At least Total number of relapse cases 28% 0-5 years

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ OPEN DIALOGUE IN ACUTE PSYCHOSIS Preliminar information of 5 years follow-up Table 5. Employment status at 2 and 5 years follow-up/ % 2 years 5 years (N=79) (N=73) Studying2819 Employed4255 Unemployed and14 7 job-seeking Disability allowance1619 or passive Total100100

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ COMPARISON OF 5-YEARS FOLLOW-UPS IN WESTERN LAPLAND AND STOCKHOLM ODAP Western LaplandStockholm* N = 72N=71 Diagnosis: Schizophrenia 59 %54 % Other non-affective psychosis 41 %46 % Mean age years female male Hospitalization days/mean Neuroleptic used33 %93 % - ongoing 17 %75 % GAF at f-u 6655 Disability allowance or sick leave19 %62 % *Svedberg, B., Mesterton, A. & Cullberg, J. (2001). First-episode non-affective psychosis in a total urban population: a 5-year follow-up. Social Psychiatry, 36:

UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ Utmaningar till framtiden Positivt: Team arbete, socialt nätverk som resurs, fokus på dialogen ökar patientens och närvarandes betydelse som människor, inte som patienter Problematisk: Hur garantera kontinuiteten i den sektoriserade social- och hälsovårdssystemet – utbildning, nya behandlingsprinciper