Kursen Kulturarvet som pedagogisk resurs riktar sig till universitetslärare och fokuserar på hur natur- och kulturarv kan användas i undervisningen för.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Advertisements

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet
Bakgrund till projektet Schack i skolan
KICK_OFF samordning och strategier för fler enskilda konstnärer i skolan / skapande skola.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Äldreomsorg på distans Högskolan på Åland
Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Policy för miljö och hållbar utveckling
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
En nationell hemsida för UHU/ESD för utbildare på högskolenivå –
Från bokmagasin till diversehandel
Pedagogisk dokumentation
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
E-bläcket. E-bläcket är ett läs- och teknikprojekt för ungdomar i åldern år i Kungälvs kommun som pågick från februari 2010 fram till våren 2012.
Att läsa humaniora vid Uppsala universitet
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – en potential för skolan – men vad är det och hur kan man göra?
Mars 2005, bild 1 Vad är på G i LDC? Johnny Nilsson NETinfo 30/ Lunds universitets egen IT-leverantör.
Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?
Digitala portföljer i lärarutbildningen LIKA 9 mars 2006 Jonas Gustafsson
Mattebron.se Surfa Vad görs? Framtiden? Surfa Vad görs? Framtiden?
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
FRAMTIDSBARN IV Detta är... En fortbildning av pedagoger mot ett forskande arbetssätt med IT-stöd.
ATT HANDLEDA LÄKARSTUDENTER I ETT ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Jenny Olsson
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Förskolan Ekot´s modell för
Pedagogisk idé …det är mycket som händer…. historia Formulera Pedagogisk idé LTU 2012 Informationsinsatser – Institutions, avdelnings, vss-möten.
Det nationella digitala biblioteket
Visioner och verklighet Planeringsdagen Verkligheten  Universitetet blöder  Studenterna försvinner  Sparbeting och hyreshöjningar 2007  Nya.
Grupp 5 Hur samarbetar lärare, lärocenter och bibliotek i undervisning av informationskompetens?
Vision och organisation Högskolebiblioteket MDH Lisa Petersen Presentation för Biblioteksrådet
Maria Jansén Länsmuseernas samarbetsråd, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.
Hur blir man klok på universitetet?
Skolutveckling via digitala medier
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
Gnesta – stadens lugn och landets puls Ett språkutvecklande projekt med syfte att utveckla elevernas SO-texter Anna, Desiré, Hanna, Jannike, Mats, Micaela.
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1 PU vid LiU.
Välkomna!. En dag på biblioteket 2500 besökare – vad gör ni? Läser tidningar o tidskrifter Deltar i medspråkargrupp Pluggar Lånar Lyssnar på ett bokprat.
I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Benkt Wiklund Enheten för näringsliv och samhälle.
1 Kommentar till: Promemoria med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. U2010/222/UH av Professor Peter Lohmander.
Nätverk för lärare i NO/Teknik i grundskolan
Skapa nya vägar. NU -03 ISBN Ca 200 kr hos Adlibris och Bokus.
PROJEKT Vad är projekt? Vad är inte projekt?. PROJEKTETS DIMENSIONER OCH SÄRDRAG Projekt som arbetsform Projektets dimensionerProjektets särdrag ProjektresultatMål.
Nationella forskarskolan i Naturvetenskapernas och Teknikens didaktik (FontD )  Forskarskolan riktar sig till verksamma lärare från förskola till och.
Flexibelt lärande - bakgrund 2002 – Flexibel utbildning på distans 2004 * integrera nätbaserad utbildning * flexiblare utbildning för enskilda individer,
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Förskolan Ekot´s modell för
Lärande utvärdering genom följeforskning
Välkommen till träff med kommunala kontaktpersoner 25 november 2003.
”Omsorg och vård för ett helt liv”
Skolutveckling genom aktionsforskning
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Övningsskolor och övningsförskolor Vfu i kommunerna Skola.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
@mkc_sverige #MKC30år #MKCfittja mkcentrum.se
Verksamhetsplan FSV 2016.
SUHF:s & UK-ämbetets Rektorsprogram
Göteborgs universitet Året 2016
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Tänk vad vi är bra - pedagogiska portföljer ger ringar på vattnet
MIK-projekt Grundlärarutbildningen
Förbättra klubbkvalitet
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Presentationens avskrift:

Kursen Kulturarvet som pedagogisk resurs riktar sig till universitetslärare och fokuserar på hur natur- och kulturarv kan användas i undervisningen för att stärka kunskapsinhämtande, kontextualisera lärandet och uppmuntra till kritiskt tänkande. Första kursomgången hade kursen 14 deltagare från olika ämnesdiscipliner, t ex musikvetenskap, didaktik, ekonomisk historia, textilvetenskap, folkhälso- och vårdvetenskap etc. Vi träffades under fem dagar och ytterligare fem dagar var reserverade för eget skrivande. Temata för de fem dagarna var: Kritisk natur- och kulturarvspedagogik Objektsbaserad undervisning Undervisning i utställningar och samlingar Visningen pedagogik och mörkt kulturarv Traditioner, diskussioner och framtid Viktiga inslag i kursen var att: pröva och utvärdera olika undervisningsformer diskutera och använda sig av ett normkritiskt förhållningssätt möta personal vid museer, bibliotek, excercitier och arkiv reflektion och diskussion kring kulturarv och undervisning besök i kulturarvsmiljöer, arkiv, museer och samlingar Vad tyckte lärarna? ”att tänka brett, det finns en möjlighet i allt” ”både innehållsliga och pedagogiska kunskaper, tips på hur jag ska kunna ha undervisning och olika former av kulturarv” ”insikter i teoretiska och praktiska aspekter” ”att tänka ett varv extra – normkritik” Projektet Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs Projektledare: Cecilia Rodéhn Hedvig Mårdh Centrum för Genusvetenskap Konstvetenskapliga institutionen Uppsala universitet musik och museer Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik Uppsala universitet (Rektors strategiska medel) m ”Vi är kroppsligen nära.” Kulturarvet som pedagogisk resurs Vill du bli inspirerad i din undervisning? Hitta kollegor som delar ditt intresse? Du kan ta del av deltagarnas reflektioner i essäer som publiceras fortlöpande på bloggen: kultped.wordpress.com Projektet pågår Kursen genomfördes inom ramen för projektet ”Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet”. Målet med projektet är att vidareutveckla och ytterligare professionalisera användandet av universitetets kulturarv i högskolepedagogiken vid universitetet. Projektet grundar sig i att KrUUt-projektet (2013) förordade att kulturarvet i ökad utsträckning borde användas som en resurs inom universitetet genom att utveckla sätt att integrera bibliotek och museer som verktyg för lärande i kurser och program. Projektet skall utveckla lösningar och konkreta, pedagogiska modeller för ett aktivt användande av kulturarvets miljöer och samlingar i undervisningen. Målsättningen är att systematisera former och säkra stöd som bidrar till att undervisning med hjälp av – och i – kulturarvet blir en beständig och spridd undervisningsform inom universitetet. Följ projektet på vår hemsida: Här hittar du mer information om projektet, projektlogg och kalendarium.