Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling Johan Hallberg, Avdelning för hälsofrämjande, Landstinget Dalarna Stockholm, 18 november

Miljömålen integrerade i hållbarhetsarbetet – bejaka komplexiteten Utgångspunkt i människors inre motivation Ledarskap – samverkan – delaktighet Hälsa och hållbar utveckling förenade i några få basala livsområden Ökade skillnader i hälsa - både indikator och incitament Hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling Verktyget - Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Nyckelkomponenter

För att lösa miljöproblemen krävs innovationer som.. ”..inte bara handlar om teknisk innovation utan också om innovationer kring hur vi tänker och förstår (kunskapsteoretiska och metodologiska innovationer) och kring hur vi agerar (sociala, beteendemässiga, organisatoriska, institutionella och politiska innovationer)” Europeiska miljöbyrån (EEA), 2014

Att verka för ett hållbart samhälle.. Bejaka det komplexa!

Kompetent ledarskap Välfungerande samverkan Självklar känsla av delaktighet Fungerande kommunikation..ställer nya krav på samhällsstyrningen Relevans ur vardagens, professionens och beslutsfattares perspektiv. Samtidigt!

De främsta riskfaktorerna för sjukdom och tidig död i EU och EFTA The WHO Global Burden of Disease Study 2010, The Lancet, Dec 13, 2012 Kostrelaterade risker Högt blodtryck Rökning Högt BMI (bukfetma) Alkohol Fysisk inaktivitet Högt fP-glu Högt totalkolesterol Höga partikelhalter i utomhusluft Yrkesrelaterade risker Narkotika Energi och transporter Konsumtionsmönster Produktionsmönster Miljö och klimat Biologisk mångfald Utbildning Jämställdhet Fattigdomsbekämpning Hållbara städer Landsbygdsutveckling Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Vår materiella konsumtion Relationer mellan generationer Mänskliga relationer och möten i övrigt Förmåga att hantera och begränsa stress Förhållandet till naturen Förhållandet till kulturen Riskfaktorer för sjukdom och tidig död förenas med de stora framtidsfrågorna i ett begränsat antal basala livsområden

Kronisk stress och dåligt hanterad stress bakom sjukdom, förtida död och ogynnsamma beteenden Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet Överdriven konsumtion Minskat deltagande i civilsamhället Social isolering Undvikandebeteenden Arbeta mer Stillasittande fritid, försämrade sov- och matvanor m.m. Tobak Alkohol & droger Osäker sex Våld Sömnproblem Kronisk trötthet Huvudvärk Yrselproblematik Bröstsmärtor Hjärtklappning Minnesstörningar Oro och ångest Värk Magont Tarmbesvär Nedstämdhet Hjärt-kärlsjukdom Allvarliga hjärtrytmrubbningar Högt blodtryck Höga blodfetter Insulinresistens Demenssjukdom Fetma Utmattningsdepression Fibromyalgi Diabetes typ 2 Alkoholism STRESS + coping

Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Ökande skillnader i livslängd – den svenska paradoxen

”Skillnader i hälsa” Michael Marmot et al. WHO European Review of Social Determinants of Health and the Health Divide, The Lancet, 15 september 2012 en förlust av mänsklig potential, ett dränage av resurser inom alla sektorer och ett betydande samhällsekonomiskt problem ”Gör något, gör mer, gör det bättre” ”Systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga samhällsåtgärder” onödiga, orättfärdiga och skadliga

Hälsans sociala bestämningsfaktorer Fritt efter Dahlgren & Whitehead (1991).

Hälsofrämjande och förebyggande Bestämningsfaktorer för hälsa i miljön - sociala, ekonomiska och ekologiska Hälsa & välbefinnande Hälsofrämjande Resurser Risker Förebyggande Bestämningsfaktorer för hälsa hos individen – mentala, fysiska och sociala Efter Bauer et al, Health Promotion International, 2006

Genetiska faktorer Levnadsvanor Tillgång till och användning av -hälso- och sjukvård -utbildning -bostäder -arbete Arbetsförhållande Samhällsekonomi Socioekonomiska faktorer Kulturella och miljömässiga förhållanden Hälsa Produktivitet Efterfrågan & tillgång arbetskraft Utbildningsnivå Ekonomisk utveckling Sociala nätverk och inre egna resurser Kapitalbildning Hälsofrämjande och ekonomisk utveckling Efter Suhrcke, M. et al (2005). The contribution of health to the economy in the European Union.

Välmående ekonomi Framtidstro och god hushållning med resurser Livgivande miljö med friska ekosystem och hälsosam livsmiljö Dynamiskt och jämlikt samhälle där de mänskliga behoven tillgodoses Levnads- vanor som främjar hälsa Stödjande miljöer Psykosociala faktorer som skyddar mot stress Hälsa & välbefinnande När hälsa främjas genom flera olika strategier.. Känsla av sammanhang..uppstår hållbarhets- effekter i omgivningen

Hälsofrämjande aktörer i vardande  Hälsofrämjande hälso- och sjukvård  Hälsofrämjande socialtjänst  Hälsofrämjande skolutveckling  Hälsofrämjande samhällsplanering  Hälsofrämjande ledarskap  Hälsofrämjande boendemiljö  Hälsofrämjande arbetsplats  Hälsofrämjande integration  Hälsofrämjande turism/besöksnäring  Hälsofrämjande transportsystem  Hälsofrämjande skogslandskap  Hälsofrämjande odlingslandskap  Hälsofrämjande naturvård och kulturmiljö för ett hållbart samhälle

Samhällets intressen och ansvar Samordnad styrning för folkhälsa och hållbar utveckling Generell kunskapsspridning om hälsofrämjande och dess koppling till hållbar utveckling Stimulera offentliga (och andra) verksamheter att utveckla hälsofrämjande som strategi för ökad effektivitet och kvalitet Ytterligare studier av salutogenesens dolda drivkrafter för hållbar utveckling Underlätta kommunikationen av denna kunskap

Sexton miljömål + elva folkhälsomål + hållbar tillväxt + sjutton hållbarhetsmål Mer kroppsrörelse i vardagen Grönare mat på tallriken Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling

1.För analys av befintlig verksamhet 2.För inventering av utvecklingsområden 3.Kommunikationsverktyg för att underlätta Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling LedarskapDelaktighetSamverkan

Hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling och Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Det hälsofrämjande perspektivet och landmärkesmodellen i kommunal och regional förvaltning Möjligheter och hinder? Det hälsofrämjande perspektivet och landmärkesmodellen i sektorer och uppdrag Möjligheter och hinder? Exempel från verkligheten Korta presentationer av anknytande nationella och internationella processer Arbetsmaterial Del 2 – praktisk tillämpning