Sydneymodellen – en samverkansmodell för Sverige? 2016-05-31

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Nyttorealisering på 10 min
SAMVERKANS ENTREPRENAD
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Enhetschef Fastighetsutveckling
Recept för sjukvården Almedalen 6/ Mattias Lundbäck Ek Dr
Jan-Eric Nilsson Offentlig upphandling från forskningens horisont - här med fokus på kvalité.
Från idé till verklighet!
1.
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
FoI Byggnadsverk – Trafikverket, SBU, SP m fl
Upphandling av badanläggning
Förstudien om utbyggnad av Bredband på landsbygden
AU Digital samverkan LO Process
Regional växtvärk och växande utmaningar Dags för nya lösningar och strukturer Björn Hasselgren, 5 juli 2013, Almedalen Arkitektur och samhällsbyggnad.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
NCC Komplett Industriellt bostadsbyggande NCC Komplett
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Satsningar för ett starkt och hållbart transportsystem
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Erfarenheter från de finska alliansprojekten Liekki-projektet (jv Lielahti-Kokemäki) Riksväg 12 genom Tammerfors /Peter MolinAlliansprojekt,
Västsvenska paketet.
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
Medfinansiering av transportinfrastruktur Utredningens förslag i korthet: Planeringssystemet: Stark koppling till den statliga budgetprocessen och de statliga.
Thasse Ekonomisk Förening Framtidssäker internetuppkoppling
DIVISION Service Innovationer och upphandling Ett helt nytt sätt att tänka efter före Theresa Hägglund Upphandlingsjurist Norrbottens läns landsting.
”Vägen mot e-samhället”
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Inköp har blivit allt viktigare Inköp är ofta mer än 75% av kostnaderna Behov att ompröva etablerade inköpssätt.
Anläggningsbranschen
Inriktningsplanering för
Upphandling av färjetrafik till Gotland Presentation av förfrågnings- underlaget Generaldirektör Gunnar Malm Trafikverket.
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
Trafik och infrastruktur ch 2050 Synpunkter från Kalmar län Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län
Stockholms- regionens utMAningar
Konferens 4S-ledningsnät
Funktionsentreprenad med helhetsåtagande – mer väg för pengarna
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
Pontus Bengtson, OpenBIM/WSP Samhällsbyggnadssektorn – i stora drag yrkesverksamma Årliga investeringar – ca 300 miljarder SEK - Bostäder,
Detaljplan enligt nya PBL seminarium på länsstyrelsen Sammanställning av diskussionsfrågor.
Västsvenska paketet. Visionen om Västsverige Västsverige med Göteborg som kärna, ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Nu och i framtiden.
Handlingsplan för utveckling av exploateringsprocessen Ansvar och befogenheter I exploateringsprojekt Utkast 3 Exploateringsgruppen /Susanne Ek.
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Framtida va-organisation i Stockholmsregionen Vattentankar från EKO-VASK-Gruppen Vattentankar från EKO-VASK-Gruppen Strukturidén utgår från en relativt.
Utbildningar inom infrastruktur Viktor Finn Chef Trafikverksskolan.
NVF Organisering og Marked Trondheim, Norge 9 Juni 2011 Stefan Engdahl Direktör Investering 9 Juni 2010.
Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats och upplösning av vägföreningar ”Vägföreningsprojektet” i Norrköping Anna Kuling, fd.
Innovationer för framtidens sjukvård i Stockholms läns landsting Daniel Forslund (L) innovationslandstingsråd Innovationsroteln, Liberalerna i SLL.
Utmaningar med flyktingarbetet - tio ideella organisationers erfarenheter.
1 Medfinansiering - växelspelet mellan stadsbyggnad och infrastruktur _ Kommek Malmö den 17 augusti 2016 Göran Cars Tekniska Högskolan, Stockholm.
Storstugan 2.0 Informationsmöte
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Projekt eller uppdrag? Syftet med denna guide är att hjälpa dig strukturera ditt arbete och vägleda dig i valet om uppgiften ska hanteras som ett uppdrag.
Malin Forssell, Karolina Henningsson
EESI Utbildningsmodul 1 Definitioner och koncept
HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG NY DANMARKSFÖRBINDELSE
Svenskt Näringsliv om elnätsreglering
Energi- effektivisering Järnväg Laila Einarsson
Inköp utanför boxen Med en alltmer digitaliserad inköpsprocess kommer nya utmaningar. Vilka är dessa och hur ser inköp ut i framtiden?
Hälsingerådet 15 augusti 2018 Hans-Olov Åström
Bredbandsstödet i Landsbygdsprogrammet
Rubrik på sammanhang Förnamn Efternamn, Smart Built Environment
Nulägesanalys 3in Incitament för ökad digital och hållbar innovation i utvecklingen av morgondagens transportsystem.
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Sydneymodellen – en samverkansmodell för Sverige?

Vad är Arena för infrastruktur? 2 Ett initiativ från fem företag Aktörer med kompetens inom alla delar av infrastrukturprojekt Aktörer med bred erfarenhet av internationella och svenska infrastrukturprojekt

Arenans syfte 3 Vi vill visa vilka förutsättningar och villkor som behövs för att näringslivet ska kunna möjliggöra att fler projekt kan genomföras snabbare, effektivare, med högre kvalitet och ge tidigare samhällsnytta Svensk infrastruktur behöver rustas upp, moderniseras och byggas ut:

Arenans verksamhet 4 31 maj Sydneymodellen – en samverkansmodell för Sverige? Kan försäljning av befintlig infrastruktur ge bättre drift och mer resurser till nya vägar och järnvägar? Projekt som kan bli verklighet med alternativa lösningar 5 juli18 augusti Setterwalls Advokatbyrå – Spegelsalen, Clarion Wisby (Almedalen) – Ramböll

5 Del 1Bakgrund Fokus nybyggnation Sydneymodellen – en samverkansmodell för Sverige? Del 2Sydneymodellen Del 3En modell för Sverige? Roslagsbanan som exempel Del 4Paneldiskussion

Bakgrund 6 1

Samverkan på agendan 7 Sverigeförhandlingen Unikt grepp på utbyggnad av transportinfrastruktur Medfinansiering som ledstjärna - bostadsbyggande i centrum Största infrastruktursatsningen på 150 år Roslagsbanan Förlängningen till T-centralen är del av storstadsförhandlingarna Ursprungligen privatägd, drivs idag av Stockholms läns landsting Omfattande upprustningsarbete och dubbelspårsutbyggnad för vissa sträckor pågår fram till 2021

Omfattande beslutsprocess - Exempel 8 Källa: Trafikverket

Dagens situation - upphandlingar 9 Projektering och design Anläggnings- arbeten Teknisk infra- struktur 1-5+ olika upphandlingar för järnvägsplan, design, stationer, projektering etc olika upphandlingar, för olika delar av projektet; broar, tunnlar, stationer, rälsläggning etc olika upphandlingar för exempelvis signalsystem, inköp av tåg, hissar, rulltrappor, etc. Drift och underhåll 3-5 upphandlingar för drift, infrastruktur- underhåll, tekniskt underhåll etc. med avtal om 4-10 år eller längre Totalt kräver ett nytt kollektivtrafiksystem enskilda upphandlingar

Dagens situation - finansiering 10 Traditionell anslagsfinansiering Investeringen finansieras med anslag i takt med att utgifter uppstår - förutsätter att ekonomiskt utrymme skapas i offentliga budgetar (kommun, landsting, stat) Stor initial byggkostnad samt underhållskostnader för den tid infrastrukturen används Kostnad fördelad på en lång rad aktörer inom olika avtal Staten bär ofta större delen av risken ILLUSTRATIV FINANSIERINGSPROCESS

Organisering av infrastrukturprojekt 11

Dagens situation - slutsatser 12 Dagens system skapar god konkurrens mellan små och stora aktörer… ….men innebär nackdelar som blir särskilt tydliga för stora projekt: Komplex besluts- och avtalsprocess Projekten tar lång tid från start till slut Stora risker för förseningar när ändringar hamnar i konflikt med ursprungliga avtal Projekten blir onödigt dyra, optimering tvärs över olika områden krävs och besparingar under arbetets gång är svåra att fånga Stora risker för kostnadsökningar vid oväntade ändringar Risk för en stor mängd överprövningsprocesser i projektets olika delar Nybyggnad och utbyggnad av infrastruktur måste vara enklare och snabbare för att kunna bidra till samhällsnytta tidigare

Sydneymodellen 13 2

Projektet – ny kollektivtrafik i Sydney 14 Metro North West 36 km tunnelbana 13 stationer pendlarparkeringar 22 nya tåg Avgångar var 4:e minut Ca 46 mdr kr projektkostnad

Ett projekt i fyra delar 15 Förberedande arbete Anläggnings- arbeten, paket A Anläggnings- arbeten, paket B Tekniska system, tåg, drift och underhåll Metro North West Detaljplanering, rivningsarbete, miljöprövning etc. Tunnelborrning samt förberedande arbete för stationerna Byggnation av upphöjd spårdel och hängbro Helhetsansvar tåginfrastruktur, depåer, nya stationer, pendlarparkeringar, uppgradering av befintlig sträcka. Drift och underhåll i 15 år. Delstat och myndigheter ”inhouse” + traditionell upph. Delstat och myndigheter upphandlar traditionellt Offentlig-privat samverkan (DBOT) 18,6 mdr7,2 mdr1,8 mdr18 mdr 100 % offentlig finansiering 50 % offentlig + 50 % privat konsortium

DBOT-samverkan 16 D esign B uild O perate T ransfer En upphandling håller ihop projektets vitala delar Upphandlingen för det nya systemet omfattar infrastruktur, tekniska system samt drift och underhåll Framtida operatör tar risken och ansvaret för att färdigställa projektet i tid, på budget och leverera trafik med hög kvalitet, driftssäkerhet och kundnöjdhet från dag 1 Kostnader och designval kan optimeras över livscykeln och inte bara system för system Projekttiden kan minimeras då komplexiteten mellan olika avtalsparter minskas jämfört med vanliga upphandlingar Incitament skapas att färdigställa tidigare och optimera kostnader över livscykeln

DBOT - samverkan 17 Projektering och upphandling Design, anläggningsarbeten, teknik och systemintegration samt drift och underhåll Traditionellt upplägg Förberedande arbeten och arbete för att designa upphandlingen Nytt upplägg Projektering och design Anläggnings- arbeten Teknisk infra- struktur 1-5+ olika upphandlingar för järnvägsplan, design stationer, projektering etc olika upphandlingar, för olika delar av projektet; broar, tunnlar, stationer, rälsläggning etc olika upphandlingar för exempelvis signalsystem, inköp av tåg, hissar, rulltrappor, etc. Drift och underhåll Vanligen 3-5 upphandlingar för drift, infrastruktur-underhåll, tekniskt underhåll etc. med avtal om 4-10 år En upphandling med ett helhetsansvar för leveransen från start till slut, inklusive design, projektering, anläggningsarbeten, teknisk infrastruktur och drift och underhåll (eventuellt tillkommande mindre avgränsade upphandlingar (1-2) för anläggningsarbeten) Design Build Operate Transfer

Ansvar för finansiering stärker drivkrafter 18 Samtliga investeringskostnader under byggtiden Driftskostnader tas löpande Många aktörer under bygg- och driftsfasen, begränsade möjligheter till optimering mellan aktörer Sammanhållen process; kostnader fördelade på få aktörer Kostnader under driftstiden omfattar del av kostnaden för byggfasen Byggkostnader betalas vid färdigställande och milstolpar Incitament och möjlighet att optimera kostnader över livscykeln och färdigställa projektet i tid eller tidigare Traditionell anslagsfinansiering Alternativ konstruktion och finansiering

Kort tid från start till mål 19 Tilldelning DBOT-kontrakt Trafikstart Mindre än 5 år Sep Q Tilldelning kontrakt anläggningsarbeten Jun/Dec Politiskt inriktningsbeslut 2008

Fördelar 20 En stor upphandling istället för många olika Minimering av gränssnitt och komplexitet Minskar risken för förseningar eller kostnadsökningar Förbättrar innovation 1 Överföring av tekniska risker och driftsansvaret efter färdigställande till leverantören Skapar starkt incitament för leverans av trafik Leverans enligt tidplan samt inom budget Starkare incitament att färdigställa hög kvalitet tidigt 2 Ökat fokus på slutleveransen och trafiken Incitament och förutsättningar att minimera kostnader till färdigställande skapas (livscykelkostnader kan beaktas) Förbättrad tids- och kostnadseffektivitet 3

Exemplet Roslagsbanan 21 3

Roslagsbanans förlängning 22 Roslagsbanan till T-centralen Tunnellösning Universitetet- Odenplan-T-centralen 2 nya stationer fler arbetsplatser kan nås inom 45 min från Täby centrum Avlastar Röda linjen 6-9 mdr kr

Sydneymodellen för Roslagsbanan – organisering och ansvar 23 Förberedande arbeteEv. Anläggningsarbeten Tekniska system, tåg, drift och underhåll Roslagsbanan Offentliga aktörer ”inhouse” + traditionell upph. Offentliga aktörer upphandlar traditionellt Offentlig-privat samverkan (DBOT) Detaljplanering, järnvägsutredning miljöprövning etc. Tunnelborrning universitetet- odenplan-centralen samt förberedande arbete för stationerna Helhetsansvar tåginfrastruktur, depåer, nya stationer, uppgradering av befintlig sträcka. Drift och underhåll av hela Roslagsbanan under 10+5 år.

Sydneymodellen för Roslagsbanan – möjliga finansieringslösningar 24 Förberedande arbeteEv. Anläggningsarbeten Tekniska system, tåg, drift och underhåll Roslagsbanan 100% Offentlig finansiering Delad finansiering offentlig och privat Offentliga aktörer ”inhouse” + traditionell upph. Traditionell upphandling Offentlig-privat samverkan (DBOT)

Möjligt avtalsupplägg 25 Tekniska system, tåg, drift och underhåll Roslagsbanan Offentlig-privat samverkan (DBOT) Ett avtal för Design, och byggnation av hela det nya järnvägssystemet och integration med befintlig sträcka Idrifttagande samt drift och underhåll av fordon och infrastruktur under 10+5 år Re-investeringar och eventuella ytterligare uppgraderingar under avtalstiden Fastställda krav på punktlighet, kundnöjdhet och andra operationella KPI:er under driftstiden Delfinansiering av förlängningen som avbetalas vid milstolpar under byggtiden och under driftsfasen

Ansvarsfördelning, juridiska och regulatoriska överväganden 26 Inga oöverstigliga hinder – juridiken finns på plats 1. Inledningsfas: planering och projektering Beställaren ansvarar för politiska och juridiska processer, såsom Upphandling och (koncession) inklusive finansiering (eventuell separat upphandling av visst anläggningsarbete) Planprocess Mark- och miljöfrågor 2. Genomförandefas, inklusive drift och underhåll Utföraren ansvarar för Finansiering Avtalsfrågor Upphandling Konkurrensrätt

Summering 27 Sydneymodellen ger flera fördelar Snabbt färdigställande Tidigare samhällsnytta Kostnadseffektivt Teknikrisker förs över Anläggningens utformning optimeras för drift och underhåll Anläggningens kvalitet och underhåll långsiktigt säkrat Flera möjliga finansieringslösningar Markexploatering Privat finansiering Försäljning av tillgångar Juridiken Inget hinder

En möjlig modell för flera projekt i Sverige 28 Ingångsvärden som gör Sydneymodellen enklare att tillämpa: Befintligt avgränsat kollektivtrafiksystem med klara ägar- och ansvarsförhållanden för både infrastruktur och drift Planerad uppgradering, förlängning eller nybyggnation av ett system Risker möjliga att begränsa kring politiska och juridiska processer; detaljplan, miljöprövning, ersättning baserad på tillgänglighet etc.

Paneldiskussion 29 4

30 Kommande verksamhet: 5 juli: Kan försäljning av befintlig infrastruktur ge bättre drift och mer resurser till nya vägar och järnvägar? 18 augusti: Projekt som kan bli verklighet med alternativa lösningar