En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet medan det 1998 var 91,4 procent behöriga. Ytterligare 6% hoppar av under gymnasieåren. Våren 2010 var det genomsnittliga meritvärdet 208,8 vilket är 0,8 poäng lägre jämfört med våren 2009 Meritvärdet för de elever som invandrat efter skolstarten har kraftigt försämrats under de senaste fem åren. Allt fler elever anländer till Sverige i högre ålder, vilket medför att tiden i svensk skola blir kortare. I den elevgruppen är endast 51 procent behöriga till gymnasieskolan. Skolverket 2010

Två grupper. Barn och ungdom med uppmärksamhets- och koncentrationsproblematik Barn med svag begåvning

Forskningsläget Kognitiva svårigheter och uppmärk- samhetsproblematik är starkt relaterat till resultat i skolan (Zambrano- Sanchez 2010, Sayal 2010, Breslau 2009 m. fl). Svaga skolprestationer, avhopp och ofullständig skolutbildning är starkt relaterat till psykisk hälsa senare (Valtonen 2009 m.fl). ”attention problems are major factors behind academic underachievement” (Ek & medarb. 2011)

Barn med svag (teoretisk) begåvning BIF-borderline intellectual functioning definieras som en IK mellan 70 och 85. Det ligger alltså inom normalvariationen ” Slow learners” Alltmer uppmärksammade i internationell forskning – inkluderande skolsystem (van der Meere, Fenning, Ninivaggi m.fl) Hur ska vi uppmärksamma deras behov ? Osynliga Resurser- när ska de sättas in och Vilka resurser?

”Elevhälsoprojektet” Görel Bråkenhielm ”varför havererar skolgången så fullständigt för vissa elever?” Vad är det som leder fram till att så många efter 9 år i skolan hamnar utanför..? Vad kan vi lära oss av de elever som inte lyckats?

Arbetsgruppen Ulla Ek Elisabeth Fernell Catarina Furmark Marie Gladh Eva Lindberg Skolsköterskor, kuratorer, rektor, lärare och annan personal på ESS gymnasiet 45 elever på ESS

Så här gjorde vi Psykologbedömning Skolläkarbedömning Specialpedagogisk bedömning 24 ungdomar deltog i första delen av studien. Resultaten återkopplades 45 elever deltog i hela studien

An audit of teenagers who had not succeded in elementary school: a retrospective case review. Clinical Audit 2012:4 1-7 Ulla Ek, Joakim Westerlund, Catarina Furmark och Elisabeth Fernell

Genomförande Första delen- kvalitetsprojekt med medel från Stockholms stad Fortsättningen- elever ställde själva frågan: Varför?? Strukturerad intervju om skolgång Skolhälsojournal m.m. Psykologutredning Pedagogutredning Återkoppling ev. remiss vidare

De män, 23 kvinnor Ålder år. M= (9 M, 15 Kv) hade en utländsk bakgrund 11 av dessa födda utomlands 19/24 hade haft hela sin skoltid i svensk skola 5 hade börjat svensk skola vid 8,9,11,13 resp. 16 års ålder

Lite´skolhistoria 17/45 hade gått i vanlig (hel-) klass 24 hade gått i ”liten grupp” eller klass med speciella resurser under hela eller stora delar av skolåren 2 hade gått i särskola 2 kom sent till Sverige

Resultat För 17/45- de första rapporterade svårigheterna: inlärning, matematik och läsning. För 22/45 gällde det uppmärksamhet och koncentration, ibland med utagerande beteende men ofta ej (4 ADHD) 4/45 nedstämdhet, långsamhet, självdestruktivitet 2/45 ???

Resultat Uppmärksamhet/koncentration  liten grupp/resursklass Inlärning; läsning, skrivning, matte  vanlig klass 28/45 (62%) rapporterade skolproblem i åk 1, 2 el 3. Ytterligare 7 rapporterade i åk 4

Annat 20 elever angav att de skolkat mycket, ibland hela terminer i sträck 10 rapporterade svår mobbing Inget av ovanstående fanns i elevhälsojournalen 21 utredda tidigare (14 diagnos-dyslexi 2, utv. störning 2, Asperger 4, ADHD 4, depression 1,” autistiska drag” 1.)

Kognitiva resultat IK- medelvärde inom normalvariationen (84) Fyra med utvecklingsstörning Fyra med svagbegåvning Högsta resultat: verbal förståelse och logiskt tänkande Lägsta resultat: arbetsminne, planering, överblick och arbetstempo (”flyt”) –exekutiva funktioner- och ordförråd

Två begrepp: Flytande intelligens- problemlösning genom resonerande, spatial begåvning och icke- verbala funktioner- signifikant högre än Kristalliserad intelligens- resonerande baserat huvudsakligen utifrån tidigare kunskaper Speciellt gäller detta eleverna med ADHD

43/45 utvecklingsrelaterad problematik ADHD 26 Asperger´s syndrom 2 Låg begåvning 8

I den artikeln presenteras Elevhälsoprojektet – en studie av en grupp elever inom IV-pro- grammet i Stockholms stad. Hur kan man på ett tidigt stadium fånga upp elever som behöver extra stöd och hjälp – innan hela skolgången havererat? Psykisk Hälsa nr Ulla Ek ”Om någon ändå märkt hur jag hade det...”

Intervju 1.Hur har din skolgång varit fram till i dag? 2. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra med din skolgång? 3. Har någon skolperiod varit bättre än andra och i så fall varför? 4. Vad för slags hjälp hade du önskat dig under din skolgång om du själv hade fått välja? 5. Hur ser du på framtiden?

Tappa greppet I sjuan någonstans tappade jag greppet och fick gå om en klass. Då bytte jag skola... tänkte att det kanske skulle vara bättre om jag nu ändå skulle gå om en klass... men jag var hela tiden trött... det blev jobbigt med den nya klassen... alla nya.”

Matte.. Problem för alla! Jag har alltid haft svårt med matte och hade behövt hjälp tidigare... men det var svårt att be om hjälp... jag ville inte säga att jag inte kan... jag hamnade alltid i IG-kolumnen på svarta tavlan. Han (matematikläraren, förf. anm.) sa att jag aldrig skulle klara matten... att det inte ens var nån idé att jag försökte.

Långsamheten beskrivs av många ”Men mina kompisar har ju inte dom här problemen... dom klarar ju att plugga och hänga med... dom säger att jag måste skärpa mej annars hänger jag aldrig med... då tänker jag att hur fixar dom det men inte jag? Jag vill ju inte gå här på IV – helt misslyckat...”

Att känna sig utanför..alltid ”Jag har alltid blivit betraktad som annorlunda och konstig. Jag har inte själv direkt förstått varför. Kan- ske för jag är udda, för jag gillar en annan kläd- och musikstil än de flesta. Jag har haft en kompis.”

Må dåligt psykiskt, det gjorde många ”Kanske att det här med skilsmässan spelar roll, men det kan man ju inte bevisa. Men det kanske finns där hela tiden ändå – men det vet man ju inte... det där vet man ju inte hur mycket det påverkat en liksom... ett tag var jag helt upptagen med att fundera på mina föräldrar och hur dom mådde. Inte hur det gick för mig i skolan”.

Skolk Flertalet hade mycket stor frånvaro. ”jag var borta hela åttan och halva nian, varför lät dom det ske?” Skolk som förvar mot en ohanterlig situation?

Om framtiden Flera elever trodde inte på någon framtid för dem. Men samtidigt fanns en mycket stark önskan om att ”allt skulle ordna sig”. ”Det är viktigt att tänka positivt”

Vad ser vi ofta? I skoljournalerna är de vanligaste åtgärderna: Byta skola Byta klass Liten grupp Vi väntar och ser…

Att tänka på.. Uppmärksamhet/koncentration hos av dessa hade rapporterade skolproblem i åk 1, 2 el. 3. ”ADHD has many presenting symptoms” Långvarig frånvaro-skolk- är en signal 28/45 (62%) rapporterade skolproblem REDAN i åk 1, 2 el 3. Läsa, skriva, räkna..