Beslutsfattande C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Syfte Att bidra till en gemensam kunskapsbas Fördjupa kunskapen om villkoren för beslutsfattande i samband med samhällsstörningar Att skapa möjligheter att förbättra förmågan till att fatta beslut (med fokus på aktörsgemensamma sammanhang) Identifiera vidare utvecklingsbehov

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Former/upplägg Diskussion om vad beslutsfattande innebär Föreläsning: Vad säger litteraturen om hur vi fattar beslut? Vad litteraturen säger om hur vi bör fatta beslut? Om osäkerhet och oklarhet Diskussion om utmaningar och möjligheter – utifrån litteratur och erfarenhet

Vad är beslutsfattande? C U Uppslag: Är beslutsfattande en byråkratisk process? Är beslutsfattande en mental process? Handlar beslutsfattande om att välja mellan alternativ? När börjar och slutar en beslutsfattarprocess?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Hur fattar vi beslut? C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap System 1 och System 2 Kahneman C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap System 1 Erfarenhetsbaserat system Snabbt Kräver ingen större ansträngning Leder oss i vardagslivet (ofta med stor framgång) C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap System 1 är inte ett tänkande system, det är ett system som plockar fram vad det hittar i beslutsfattarens minne. Det betyder att utan relevant erfarenhet och tillräcklig information kan konsekvenserna av förlita sig på System 1-funktion bli katastrofala. Brehmer C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap System 2 Medveten informationsbehandling Kräver, upplevelsemässigt, stor ansträngning, en ansträngning som vi gärna vill undvika… System 2 är långsamt och begränsat när det gäller hur mycket information det kan behandla. Det är System 2 som vi bör engagera när vi står inför nya problem. Det finns anledning att förlita sig mer på System 2….. Även om ett beslut ”känns bra” är det inte säkert att det är bra C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Klein och naturalistiskt beslutsfattande Klassiskt beslutfattande C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturalistiskt beslutsfattande Fokus på hur experter fattar beslut i osäkra (oklara) dynamiska miljöer Militären och räddningstjänsten studieobjekt Studier visade på att man inte listade många beslutsalternativ och jämförde dessa. Man jämförde inte ens två… Klein menar att 90 % av besluten är gjorde på detta sätt. Senare forskning visar att är mer än 90 % av besluten som är igenkänningsbaserade. Fokus ligger mer på att ”få grepp om” situationen än att utveckla möjliga lösningar som sedan jämförs med varandra C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Hur ska vi göra? 1.Standardteorin 2.Teorin om “satisficing” C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Standardteorin Klassiskt beslutsfattande Människan – rationell Fokus ligger på VALET av möjliga handlingar Det beslut som leder till att den som beslutar får ut mesta möjliga vinning är det bästa alternativet Sannolikhetsberäkningar centrala Försök inom denna skola Labbförsök med noviser avskilda från störande omvärldsfaktorer Gott om tid C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kritik mot ”rational choice–modeller” Klassiskt beslutfattande Människor är begränsat rationella (bounded rationality). I en beslutssituation förmår man inte ta in all tänkbar information Man förmår inte heller formulera alla tänkbara beslutsalternativ. Istället tar man in viss information och litar till sina tidigare erfarenheter. I verkligheten bestämmer man sig ofta för lösningar innan man formulerat problem. Beslut inträffar ofta utan förvarning, när det på en och samma gång råkar finnas ett problem, en lösning, ett beslutstillfälle och en legitim beslutsfattare. Starkt behov hos alla organisationer att framstå som rationella, vilket gör att de inför omvärlden gärna visar upp en falsk bild av rationella beslutsprocesser. SimonMarch C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Teorin om “satisficing” Teorin om satisficing utgår från insikten att optimering av det slag som är målet för beslutsfattande enligt standardteorin inte är ett rimligt mål. I teorin om satisficing utgår man, till skillnad mot standardteorin, från att alla beslutsalternativ inte föreligger samtidigt eller ens är kända. Beslutsfattande innebär därför inte att välja bland alla tänkbara alternativ. Olika alternativ kommer, som t.ex. olika villor när man vill köpa ett hus, på marknaden ett och ett. Enligt denna teori innebär bra beslutsfattande att välja ett tillfredsställande alternativ när det dyker upp C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap “Satisficing” Ett bra ”alternativ” = alternativ som matchar eller överträffar våra förväntningar om vad vi kan få Den viktigaste problematiken – bygga upp adekvata förväntningar I praktiken bygga upp den professionella kompetens som ger rimliga förväntningar om vad som kan fungera Erfarenhet – bra Men ingen garanti…… C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ett försök att göra skillnad mellan osäkerhet och oklarhet (med hjälp av bl a Schrader, Riggs och Smith) Situation 1 Man känner att man: vet vilken information man ska leta efter vet vilket resultat man ska sträva efter Finns tillgänglig mental modell som är adekvat för problemsituationen Modellen sätter gränserna för problemet och identifierar nödvändiga uppgifter för att problemet ska kunna lösas Informationsbehoven är väldefinierade Fortfarande osäkert hur det kommer att gå…. Situation 2 Man känner att man: inte har något grepp om problemet har svårt att komma fram till problemets omfattning har problem att definiera vilka uppgifter som behöver lösas har problem att sortera bort och identifiera relevant information har problem att identifiera önskade utfall Man har ingen adekvat mental modell av problemstrukturen, utan måste hitta eller skapa en mental modell som en del i problemlösningsprocessen Osäkerhet Oklarhet C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vad är problemet? Hur vill du att detta ska sluta? Vilka uppgifter behöver lösas? C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Upplevelsen av oklarhet gör att man ofrånkomligen kommer efter Vad-är-det-här-fasen?”Kontroll”-fasenÅterställa/lämna-över- fasen Beteende i samband med den akuta hanteringen av en samhällsstörning Hur gör individer och organisationer för att komma igenom denna fas? Utifrån de faktiska förutsättningar som råder, vad går att göra för att komma igenom fasen så snabbt som möjligt? Etc. …”Vi förstod först inte vad det rörde sig om”… ….”Vi hade svårt att få grepp om problemets omfattning”…. …”Vi fick jobba stenhårt med att komma ikapp”… Korta ner! Från Fredholm C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Antaganden Om man väntar med sina beslut tills att behovet blivit uppenbart så riskerar verkan av besluten att komma för sent på grund av olika fördröjningar Man måste alltså kunna förutse vad som kommer att hända Att fatta beslut om åtgärder före det att behovet av dem blivit uppenbart betyder ofta att man måste fatta beslut som vilar på antaganden om utvecklingen Som alla antaganden kan de visa sig felaktiga, hur välgrundade de än kan te sig när man står inför beslutet Kvaliteten i beslutsfattandet blir helt avhängigt kvaliteten i de antaganden som besluten vilar på C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diskussion Vad är bra beslutsfattande? Vilka är de tre största utmaningarna för att fatta bra beslut? Hur ska man snabbt komma igenom en fas av oklarhet? Hur tycker ni det gick under skogsbranden? C U

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Fatta beslut enligt en medveten process

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vänta inte på det perfekta beslutet. Var beredd på att hantera följderna av dåliga beslut. Visa öppenhet varför du fattat ett visst beslut. Medvetet beslutsfattande

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tack! Twitter: ChristianUhr C U