EVE MANDRE, SPECIALLÄRARE, FIL.LIC. o FIL.DR. Att leva innanför, men hamna utanför.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

De eviga frågorna behöver ett svar
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Barnanpassad utredning
Bedöma kroniskt tillstånd
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Aspergers syndrom och kommunikation
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Dept. of Design Sciences, Lund University
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Heléne Stern leg psykolog
Neuropsykiatrisk funktionshinder
SET Social Emotionell Träning
JOHANNA BJÖRK
Inlärningsmiljö för att öka motivation
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Det pedagogiska perspektivet
Genomgripande störning i utvecklingen eller utvecklingsstörning?
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Kommunikation och samspel
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Hur gör man en debattartikel?
Dolda funktionsnedsättningar
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
PLIKTBARN LUSTBARN.
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Hur du tar hand om din kunskap
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Autism och Asbergers Syndrom
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
Mobila Skolteamet Sjöbo
Kommunikation.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Bedömning av text Innehåll Texten är lätt att följa och förstå. Innehållet stämmer med uppgiften och följer instruktionerna. Längden på texten är tillräcklig.
Wittingmetoden - en läs- och skrivinlärningsmetod
Att stötta en kollega som lär sig svenska Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA)1.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Elever läser. Luke och Freebody Kodknäckande praktiken – förstå samband mellan talade ljud och skrivna symboler. Textdeltagande – semantisk förståelse,
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Kommunikationsprocesser
Att stötta en kollega som lär sig svenska
4 processer att behärska:
Psykologi Introduktion.
Svenska som andraspråk 3
Psykiskt funktionsnedsättning
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
3 faser och 19 punkter Avsnitt 3
Helhet och allsidighet
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Att lära på mottagarens villkor
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Kognitivt perspektiv.
Presentationens avskrift:

EVE MANDRE, SPECIALLÄRARE, FIL.LIC. o FIL.DR. Att leva innanför, men hamna utanför

Att förstå det annorlunda… Vi kan inte förstå människor med avvikande psykologisk utveckling utifrån våra normalpsykologiska kunskaper Vi kan inte förutsätta att alla människor fungerar psykologiskt som vi själva En hjärna som processar information på ett annorlunda sätt får en annorlunda världsbild och ett annorlunda beteende

Gårdagens samhälle Hade yttre strukturer och regler Få och tydliga valmöjligheter Skola med katederundervisning Högskola med faktapluggande och tentor Tjänster gavs på betyg och meriter Man följde reglerad befordringsgång

Dagens samhälle Inre strukturer, egna gränser Många valmöjligheter Problemlösande och sökande skola Personliga kvalifikationer lika viktiga som betyg och meriter Osynliga hierarkier i arbetsliv och socialt liv Få utvägar för den som inte passar in

Pervasive Developmental Disorders (PDD) Psykoser m.fl. diagnoser Lärande utan intuitivt socialt samspel Annorlunda lärande ger annorlunda personlighetsutveckling Annorlunda lärande ger annorlunda världsbild Lärande genom imitation och samspel Personlighetsutveckling normal under barndomen Ger gemensam världsbild med andra i en viss social och kulturell gemenskap Förlorar funktioner: det finns ett före och efter Vilka personer gäller det?

Lärande vid genomgripande störning i utvecklingen Är basal och grundläggande, gäller sådant som alla antas veta Brister om känslor, om mänskligt samspel. Oförmåga att bearbeta starka känslor, plötsliga händelser m.m. Tomas 1

Lärande efter bortfall av tidigare funktioner Rehabilitering av funktioner – inte habilitering Funktioner har tidigare funnits Tankestrukturerna kan ha förändrats Koncentrationsförmågan sämre Svårare med nyinlärning Kunskapen i långtidsminnet kan vara intakt

Vid autistiska tillstånd Ögonkontakt, mimik och kroppsspråk ger ingen information om den andres känslotillstånd, avsikter eller uppfattning Svårt att läsa av sociala situationer och veta vad som förväntas Osäkerhetskänsla: Gör jag rätt saker? Säger jag rätt saker? Missförstår jag situationen?

Kommunikationssvårigheter När språket inte utvecklas i samspel med andra blir språket ett mer individuellt språk. Ett kommunikativt språk riktar sig alltid till någon annan än den egna personen också vad gäller innehållet. Det individuella språket kan utveckla en helt egen pragmatik, dvs. orden är gemensamma med andra, medan de kan ha en helt egen mening. Det kan vara svårt att upptäcka sådant hos en person som annars verkar väl begåvad och har ett normalstort ordförråd. Theo

Utvecklingen av det inre talet Egocentriskt tal bearbetar världen och hjälper tankarna på traven Det egocentriska talet är ett språk som talas högt, det är en berättelse Talet stoppar impulsivitet, skapar inre modeller av verkligheten Yttre tal blir till inre, förkortat språk Inre tal bearbetar, organiserar, planerar Inre tal orienterar mot framtiden

Tanken utvecklas Från det egna perspektivet till andras Från här och nu till värderade och planerade handlingar Från detalj till helheter Från egna förklaringar till kulturella

Konkret och situationsbundet tänkande Svårt att göra om nya fakta till egen kunskap Svårt att gå utanför egna referensramar Svårt att anpassa sig till nya krav Svårt att kategorisera efter flera principer Svårt med självbilden – kan inte uppdatera ”jaget” utifrån samspel med andra Tomas 2

Lärare med mask Lärare tar av sig masken Trevlig Intelligent Kunnig Går att prata med Tolerant Otrevlig Arg Intolerant Tål inga misstag Skriker åt andra Sårar andra människor Manus för människor 1

Människor med bildning Eve Arroganta Självgoda Talar obegripligt Klär sig snobbigt Beblandar sig inte med ”vanliga” människor ????? Manus för människor 2

En värld skapad utifrån detaljseende Världsbilden är fragmentarisk består av färdiga ”manus” Orsakssammanhang blir egna konstruktioner Mening och förståelse blir inte sociala eller kulturella Emil 1

Perceptionsstörningar Kan inte sortera intryck – allt går in och överbelastar systemet Kan inte moderera intryck – ingen volymknapp Kan inte gå mellan helhet och detaljer – svårt att skilja väsentligt från oväsentligt Kan inte koppla bort bakgrundsljud Har svårt att urskilja detaljer i röriga miljöer Kan behöva lång tid för att svara/lösa problem Utgår från detaljer och missar helheten

Utmattning Det är svårt att använda så mycket energi till tänkande kring sådant som för andra går automatiskt: många människor med dessa problem blir lätt trötta därför att hela tillvaron är energikrävande. Energin kan vara uttömd redan då personen kommer till handläggare/arbetsplats. Morgonrutiner som avbrutits av ett telefonsamtal kan orsaka totalt kaos och allt måste göras om från början för att det ska bli rätt. Att göra rörelser som inte är automatiserade tar kraft. Att umgås med andra människor ger inte alltid energi utan tar energi. Att låtsas vara som alla andra i omgivningen är krävande och kan med tiden leda till utmattningsdepression

Kognitivt stöd Behöver hjälp med att orientera sig också på sådan tid som inte är arbetstid Svårigheter uppstår i pauserna Kan inte kaffesnacket eller kallprata Kan upplevas som avvisande Kan upplevas som överlägsen Kan upplevas som egocentrisk

Grupparbeten och samarbete Det sker snabbt en osynlig strukturering i gruppen där man tar sin plats För en person med autism existerar ingen ”hackordning” – kan inte läsa av signalerna Personen tar sig en plats och kan inte läsa av andras gillanden eller ogillanden Har svårt att sätta in detaljer i en helhet och tänka om i nya spår Tänker linjärt – först A, sedan B, C osv.

Stödjande kommunikation Var tydlig och tala med ord och utan underförstådda budskap Det är bara det konkreta innehållet som går fram Klargör samtalsreglerna: förklara vad nickanden och instämmanden betyder Samtal är en dialog – man turas om att tala och lyssna Inga budskap ska finnas i mimik eller kroppsspråk Ta inte för givet att ”alla” vet Det kan behövas mycket konkret undervisning i ”självklarheter”

Behov av struktur För den som själv inte kan strukturera, organisera, planera Vad ska göras? Var ska det göras? Hur ska det göras? När är det färdigt? Vad ska jag göra sedan?

Dyslexi – hyperlexi Hyperlektiker kan avkoda, men har svårt med innehållet i en text. Läser men minns inte vad man läst. Kan inte ögna igenom text och plocka ut det väsentliga. Kräver lika mycket stöd som personer med dyslexi.

Kognitiva hjälpmedel Hinner inte anteckna på lektionen/möten: bandspelare Svårt med planering/minne: filofax, handdator, tydliga scheman Svårt att hitta i lokaler: markeringar i miljön Svårt med tidsuppfattning: olika tidshjälpmedel

Lärande är individuellt Hur lär sig individen? Vilken metod? Egen insikt? Behov av tankestöd? Perceptionsstörningar? Behov av struktur: bilder, text, scheman, instruktioner

Betingning som inlärningsmetod Beteendemodifikation som bygger på habituering/betingning som pedagogisk metod Överinlärning, automatiserade rutiner Krävs ingen egen insikt Kunskapen kan inte generaliseras Freja

Situationsbundet lärande Inlärning av nya manus Kunskapen kan inte generaliseras Sociala berättelser Seriesamtal

Lärande genom egen insikt Individen kan lära sig genom att få nya fakta som blir till egna insikter Kan skapa och omskapa kunskap Principer kan abstraheras och användas i nya sammanhang på ett medvetet sätt Kan tänka sig möjligheter Självbilden kan uppdateras

Läs vidare Hemsida: Kurser: Klingberg, T, Den översvämmade hjärnan, Natur och kultur, 2007 Lauveng, A, I morgen var jeg alltid en löve, Mandre, E, Att skapa verkligheter, 2007, Mandre, E, Från observation till specialpedagogisk design. Pedagogikens möte med psykiatrin, lic.uppsats, Certec, Lund 1999 Mandre, E, Vårdmiljö eller lärandemiljö? Om personer med autism inom vuxenpsykiatrin, avhandling, Certec, Lund 2002 Norrö, G, 2006, Aspergers syndrom – har jag verkligen det? Norrö, G, 2008, Arbetsboken Sandstrak, P, Mr Tourette och jag, Bra böcker, 2008