Arbetet med att främja och stödja integration

Uppdrag Förberedelseklassernas lokalisering. Möjligheten att placera/erbjuda skolgång och plats på fritidshem utanför centralorten. Behovet av kompetensutveckling på andra skolor. Förutsättningar för skjuts till andra skolor. Utbyten mellan skolor: elever/elever, lärare/lärare. Finns underlag att ta fram en exempelsamling med framgångsrika metoder som stöd i arbetet? Behöver samverkan med andra kommunala förvaltningar eller andra organisationer utanför kommunen utvecklas? I så fall hur? Kan stöd och information till föräldrar utvecklas? Språkstödjande

Upplägg Nyanlända elever – mottagande och skolgång Förberedelseklasser – nuvarande och nya Integration Framgångsrika metoder i integrationsarbetet Kan stöd och information till föräldrar utvecklas? Sammanfattning och förslag till beslut

Nyanlända elever Definition: ”elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer.” (2008) ”en elev som anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning här efter den tidpunkt då skolplikten inträder” och ” elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång” (2013)

Lagstiftning Rätten till utbildning Barn som är bosatta i landet har skolplikt och skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. Barn med permanent uppehållstillstånd har skolplikt. Nyanlända barn som är asylsökande, har tillfälligt uppehållstillstånd eller är papperslösa/gömda barn har rätt till utbildning, men ingen skolplikt.

Lagstiftning Hur snart ska barnen tas emot i verksamheterna? När en kommun tar emot asylsökande barn och ungdomar ska de tas emot i skolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. De bör tas emot senast en månad efter ankomsten. Vid beslut om att ett barn ska tas emot i en verksamhet ska hänsyn alltid tas till vad som är bäst för barnet och som ett led i det låta barnet komma till tals.

Lagstiftning Språkintroduktion i gymnasieskolan Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Nyanlända elever som erbjuds språkintroduktion kan inte samtidigt erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska ha gjorts och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning.

Lagstiftning Studiehandledning på modersmålet En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Lagstiftning Modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet

Lagstiftning Bedömning av elevers kunskaper Rektorn ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från en nyanländ elevs ankomst till skolan görs en bedömning av elevens kunskaper. Bedömningen ska utgöra underlag för hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas.

Lagstiftning Placering i årskurs och undervisningsgrupp Rektorn ska senast inom två månader från den nyanlända elevens ankomst till skolan besluta om placering i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.

Lagstiftning Förberedelseklass Organisering av förberedelseklasser är vanligt i kommunerna även om dessa inte regleras i styrdokumenten. Utbildningsdepartementet föreslår att rektor får fatta beslut om att en elev delvis ska undervisas i förberedelseklass. Tiden i förberedelseklass får inte överstiga ett år eller, vid särskilda eller synnerliga skäl, två år.

Kommunala riktlinjer Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola, som beslutades av BUN och reviderades Riktlinjer för arbete med studiehandledning, som fastställts av förvaltningschefen

Mottagning i Kristianstad – Slussen Målsättningen för Slussens verksamhet är att ge alla nyanlända barn och ungdomar med vårdnadshavare en likvärdig introduktion och dess kartläggningar ska ge förskolor och skolor förutsättningar att planera en individuellt anpassad start för barn och elever. Slussens verksamhet ska också ge förståelse för föräldraskap och kulturen inom skola och förskola i Sverige.

Mottagning i Kristianstad – Slussen Barn och ungdomar med sina vårdnadshavare deltar i verksamheten på Slussen under fyra veckor. Maximalt kan ca 40 barn indelade i sex grupper delta i varje period. Öppettiderna är tisdagar – fredagar kl Informationen till vårdnadshavarna sker parallellt med att barnen/eleverna har sin egen verksamhet. Denna information rör samhällsliv, barnuppfostran och ungdomstid, barnaga och socialtjänst, förskola och skola, stress och trauma, sjukvård samt våld i hemmet.

Mottagning i Kristianstad – Slussen Kartläggningen sker inom tre områden: social, förskola och skola. Den social kartläggningen belyser bakgrund och familjeförhållanden, föräldrarnas utbildning och arbete i hemlandet, hälsa, nuvarande situation, fritid och eventuella stödbehov. Kartläggningen av förskolebarn omfattar socialt samspel, grov- och finmotorik, lek, modersmål och eventuella stödbehov. Kartläggningen av skolelever omfattar skolbakgrund, kunskaper och färdigheter i ämnen som modersmål, matematik, engelska, NO, SO och eventuella stödbehov.

Förberedelseklasser SkolaAntalStadium Näsby skola2F-5 Gamlegårdskolan2F-5 Fröknegårdskolan2F-5 Fröknegårdskolan36-9 Spängerskolan11-9 Helgedalskolan11-6 Slättängsskolan27-9 Tollarps skola21-9 Centralskolan31-6 Norretullskolan37-9 Nosabyskolan17-9 Summa22

Nya förberedelseklasser Elevantal OmrådeSkola ÖsterFjälkinge skola NorrIngen VästerÖnnestads skola SöderTollarps skola

Förslag Nya förberedelseklasser på Fjälkinge skola Långsiktig placering Erbjuds via Slussen Tidig information till personalen med planerad kompetensutveckling Kostnaderna för bussning med centrala medel Kostnaderna för kompetensutveckling med centrala medel

Kompetensutveckling Kultur,traditioner och levnadsvillkor i de nyanländas hemländer Invandringens villkor – Hur är det att leva som nyanländ i Sverige? Nyanlända och lärande – Vilka är framgångsfaktorerna?

Kommunalt integrationsprogram Kommunfullmäktige antog ett integrationspolitiskt handlingsprogram för Kristianstads kommun. Syftet med detta var att tydligöra de satsningar som görs i kommunen för att öka integrationsprocessen inom olika områden. Detta för att möjliggöra ett ökat samarbete över förvaltningsgränser där gemensamma satsningar kan leda till att vi påskyndar den integrationsprocess som krävs för att vi ska uppnå ett samhälle där alla har likvärdiga möjligheter att forma sitt liv.

Kommunalt integrationsprogram Kommunstyrelsen har den 25 februari 2015 uppdragit åt kommunledningskontoret att i samverkan med samtliga förvaltningar och AB Kristianstadsbyggen utarbeta förslag till plan för integration och värdigt mottagande. I planen för integration och värdigt mottagande ska följande särskilt beaktas: Behovet av tidiga insatser Aktiv bostadsplanering, erbjudande om boende i hela kommunen samt goda boendeförhållanden Vägar till jobb Fokus på språkkunskaper, resultatinriktat SFI med starkare koppling till arbetsplatser Riktade utbildningsinsatser och validering Samarbete med näringslivet, praktikplatser och projekt såsom ESF m fl Goda exempel såsom ”en väg in” ska spridas