Varför en ny byggprocess?

En presentation över ämnet: "Varför en ny byggprocess?"— Presentationens avskrift:

1 Varför en ny byggprocess?
Syftet är att skärpa kontroll och tillsyn Minska antalet byggfel, förbättra kvalitén Tydliggöra processen Tydliggöra byggherrens och kommunens roller Genom en lagändring 1995 ändrades systemet för byggprocessen radikalt. Avsikten med ändringen var att tydliggöra byggherrens och byggnadsnämndens olika ansvar och skilja byggnadsnämndens principiellt olika uppgifter åt. Erfarenheterna av detta system för prövning, kontroll och tillsyn som infördes år 1995 har visat att de viktigaste syftena med reformen inte har uppnåtts. Genom nya regler för genomförandet av byggåtgärder skärps byggherrens kontroll och byggnadsnämndens tillsyn. Den nya byggprocessen och hela kontrollsystemet gäller nu för genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Syftet är att skärpa kontroll och tillsyn för att minska antalet byggfel, få en bättre kvalitet och tydliggöra byggprocessen och inblandade aktörers roller. 1

2 Den nya byggprocessen: Förstärkt kontroll och tillsyn
LOV BEVILJAS TEKNISKT SAMRÅD KONTROLL-PLAN START- BESKED ARBETS- PLATSBESÖK SLUT-SAMRÅD SLUTBESKED Den nya byggprocessen innebär att det införs både nya moment och att reglerna utvidgas och förtydligas. Nya moment i processen är startbesked, arbetsplatsbesök och slutsamråd, samt slutbesked för att byggnaden ska få användas. Byggsamrådet ersätts med ett s.k. tekniskt samråd och kraven på kontrollplanen förtydligas. Byggherren är liksom tidigare ansvarig för att alla krav blir uppfyllda och kontrollerade under arbetet. Den nya PBL innebär att byggherrens ansvar preciseras och kopplas till den kontroll som ska utföras enligt den av byggnadsnämnden beslutade kontrollplanen. Byggherren har för det mesta inte egen kompetens för detta och kontrollinsatserna har därför reglerats mer och förtydligats. Den nya byggprocessen och hela kontrollsystemet innebär att byggnadsnämnderna behöver se över resurserna av sin tekniska personal. Det blir många nya rutiner för den tekniska personalen att hantera. De ska kunna hantera och ta ställning i de tekniska samråden, kontrollplanerna, lämna startbesked, göra arbetsplatsbesök, hålla slutsamråd och så fort som möjligt ta ställning till slutbesked och eventuella ingripanden ANMÄLAN 2

3 Byggherren fortfarande huvudansvarig
BYGG – (1 kap. 4 § OCH 10 kap. 5 § PBL) Byggherren fortfarande huvudansvarig Byggherre = den person som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten Byggherren ansvarar för att alla krav blir uppfyllda och kontrollerade Nya PBL förtydligar att det är byggherrens ansvar att se till att det finns en kontrollplan. Vad som ska framgå av kontrollplanen har utökats jämfört med nuvarande bestämmelser. Bl.a. ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en sakkunnig som ska vara certifierad. Byggherren är liksom tidigare ansvarig för att alla krav blir uppfyllda och kontrollerade under arbetet. 3

4 Kommunens uppgifter förtydligas
BYGG – (11 kap. 4 §), (10 kap. 6-8, 22–25 §§ PBL), (10 kap. 27–29, §§ PBL), (10 kap. 34–37 §§ PBL) Kommunens uppgifter förtydligas Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet BN kan avtala med BN i annan kommun om tillsynsuppgift BN får tydliga uppgifter att fastställa kontrollplan och meddela startbesked följa upp byggprocessen med arbetsplatsbesök och slutsamråd bekräfta att kontroller och villkor uppfyllts vid utfärdandet av slutbesked Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet och ska se till att lagar och föreskrifter efterlevs. En kommun får avtala med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som BN ska ansvara för enligt 11 kap. ska utföras av helt eller delvis av BN i den andra kommunen. Men kommunen får inte överlåta befogenheten att meddela beslut i tillståndsärenden (PBL 11 Kap 4 §). Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbesked. Byggnadsnämndens uppgifter utvidgas till att vid tekniskt samråd besluta om vilka kontroller som byggherren ska göra, vid startbesked bekräfta vilka kontroller som beslutats och till att följa upp om dessa kontroller verkligen utförs via byggnadsnämndens arbetsplatsbesök och slutsamråd, samt utfärda ett slutbesked för att byggnaden ska få användas. De nya reglerna innebär sammantaget nya åtaganden och uppgifter för både byggherren och byggnadsnämnden, genom ökade krav på byggherren att se till att kraven uppfylls men att samtidigt invänta byggnadsnämndens startbesked före igångsättning, att delta vid tekniskt samråd, arbetsplatsbesök m.m. 4

5 Kallelse till tekniskt samråd
BYGG – (10 kap. 14 § PBL) Kallelse till tekniskt samråd BN ska snarast kalla till tekniskt samråd om det krävs en KA ett tekniskt samråd inte är uppenbart obehövligt byggherren har begärt ett tekniskt samråd Skriftlig kallelse till byggherre, KA och övriga som BN bedömer ska vara med BN ska föra protokoll Tekniskt samråd ersätter det tidigare byggsamrådet. Byggnadsnämnden ska kalla till tekniskt samråd om det krävs en kontrollansvarig, om det inte är uppenbart obehövligt eller om byggherren har begärt ett tekniskt samråd. Kallelse ska göras skriftligen och utan dröjsmål efter det att lov har getts eller anmälan kommit in. Kallelse ska skickas till byggherren och den eller de som är kontrollansvariga samt övriga som byggnadsnämnden bedömer bör vara med. BN ska föra protokoll. 5

6 Vad ska gås igenom i det tekniska samrådet?
(10 kap. 19 § PBL) Vad ska gås igenom i det tekniska samrådet? Arbetets planering och organisation Byggherrens förslag till kontrollplan och övriga handlingar Om samrådet avser en rivningsåtgärd, förekomst av tänkbart farligt avfall Behov av BN:s arbetsplatsbesök eller andra tillsynsåtgärder Behov av byggfelsförsäkring eller färdigställandeskydd forts. Tyngdpunkten i samrådet ligger på de tekniska frågorna men även krav som prövas i bygglovet, t ex tillgängligheten kan behöva följas upp i det tekniska samrådet. Tillgänglighetsfrågor som prövas i bygglovet kan handla om ex.vis frågan om hiss och annat som framgår av bygglovhandlingarna. I det tekniska samrådet diskuteras därför den närmare utformningen av tillgängligheten, t.ex, kontrastmarkeringar, dörrbredder, tröskelhöjder m.m. 6

7 Vad ska gås igenom i det tekniska samrådet? (forts.)
(10 kap. 19 § PBL) Vad ska gås igenom i det tekniska samrådet? (forts.) Behov av utstakning Vilka ytterligare handlingar som ska lämnas inför beslut om kontrollplan eller startbesked Behovet av ytterligare tekniska samråd BN ska upplysa byggherren om tillstånd behövs från annan myndighet Krav på tillgänglighet och lämplighet som prövats i lovet kan återkomma BN ska föra protokoll över det tekniska samrådet. Det rekommenderas att byggherren justerar protokollet. 7

8 När tekniskt samråd inte behövs
BYGG – (10 kap. 22 § PBL) När tekniskt samråd inte behövs Ska BN i lovbeslutet eller efter att en anmälan kommit in ge startbesked BN kan förelägga byggherren att komplettera ärendet med ytterligare handlingar BN ska också upplysa om tillstånd behövs av annan myndighet När tekniskt samråd inte behövs Kraven på tekniskt samråd i 10 kap. 14 § hänger främst samman med det grundläggande kravet på KA enligt bestämmelserna i 10 kap. 9 §. Det krävs dock enligt 10 kap. 10 § ingen KA i fråga om 1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller 2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §. Förfarandet när tekniskt samråd inte behövs Om det inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden ge startbesked i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter att anmälan har kommit in. Har inte alla handlingar kommit in ska byggnadsnämnden förelägga byggherren att skicka in ytterligare handlingar. Om de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta. 8

9 BYGG – INNEHÅLL (10 kap. 6 § PBL)
Kontrollplan Kontrollplan ska finnas för en åtgärd som kräver bygg-, rivnings- eller marklov eller anmälan och ska anpassas till det enskilda fallet Kontrollplan för rivning ersätter rivningsplan Kontrollplan fastställs av BN i samband med startbesked Kontrollplanen är grunden för hela tillsyns- och kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Kontrollplanens innehåll är förtydligat. I kontrollplanen ska det finnas uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, hur kontrollerna ska göras och mot vad kontrollen görs, vem som ska göra kontrollerna, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske, vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till och hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand. Enligt prop. 2009/10:170 sid. 304 sägs att ”det naturligaste borde vara att kontrollen görs mot en ritning. Annars kanske kontrollen kan relateras till en monteringsanvisning från en materialtillverkare, ett allmänt råd från Boverket, Hus-AMA, någon branschnorm eller något annat. Om byggherren och medhjälpare inte kan svara på frågan vad olika kontroller ska relateras till, finns det anledning för byggnadsnämnden att avvakta med godkännandet av kontrollplanen.” Kontrollplan ersätter rivningsplan och för rivningsåtgärder kan BN undanta krav på kontrollplan Kontrollplan (10 kap. 5-7 §§ PBL) ska finnas för en åtgärd som kräver bygg-, rivnings- eller marklov eller anmälan och ska anpassas till det enskilda fallet ersätter rivningsplan och för rivningsåtgärder kan BN undanta krav på kontrollplan Det är byggherren som ska upprätta en kontrollplan och det är byggnadsnämnden som fastställer den i startbeskedet. Byggnadsnämnden utövar kontroll enbart som tillsynsmyndighet. Kontrollplanen tas fram med hjälp av den som är kontrollansvarig. Byggherrens förslag till kontrollplan behandlas vid det tekniska samrådet och fastställs av byggnadsnämnden i samband med utfärdandet av startbesked. 9

10 Kontrollplanen ska säkerställa att
BYGG – (8 kap. 4 § PBL), (8 kap. 13 § PBL), (8 kap. 17–18 §§ PBL) Kontrollplanen ska säkerställa att Alla väsentliga tekniska egenskaps- krav uppfylls Förslag i kompletteringspropositionen Förbudet mot förvanskning följs Kraven på varsamhet uppfylls Alla väsentliga tekniska egenskapskrav enligt 8 kap. 4 § PBL Att förbudet mot förvanskning följs och att kravet på att varsamhet uppfylls föreslås i kompletteringspropositionen. 10

11 Kontrollens utförande
BYGG – (10 kap. 8 § PBL) Kontrollens utförande Av kontrollplanen ska framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens egenkontroll eller av någon certifierad sakkunnig Det är BN som bedömer om egenkontrollen i ett projekt är tillräcklig eller inte Byggherrens egenkontroll Egenkontroll utgör den primära kontrollformen. Egenkontroll innebär att den som utför ett arbete själv kontrollerar och intygar att det blir rätt utfört. Egenkontroll bygger på tillit, men förutsätter även tillsyn för att vara trovärdig, en tillsyn utförd av arbetsledare på olika nivåer och efter hand av en kontrollansvarig och i sista hand av byggnadsnämnden. Grunden är att alla vet vad de ska göra, ser till att det blir gjort, kontrollerar att det blir rätt utfört och dokumenterar att så har skett. Dokumentationen är viktig som underlag för både tillsyn och erfarenhetsåterföring, och bör säkerställa att fel som upptäcks kan spåras tillbaka till ursprunget. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling kräver att kontrollkedjan och dokumentationen är heltäckande och obruten. (Prop 2009/10:170 sid 303) I byggherrens egenkontroll kan även ingå projektörernas och entreprenörernas egenkontroll, vilket får diskuteras vid det tekniska samrådet. Kontroll av certifierad sakkunnig Med kontroll utförd av certiferad sakkunnig avses kontroll utförd av personer med dokumenterad och prövad sakkunnighet. En sakkunnig ska kunna styrka sin sakkunnighet med certifikat som har utfärdats av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (PBL 10 kap. 8 § p.2) När byggnadsnämnden prövar om en certifierad sakkunnig kontrollant behövs ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav. (PBF 7 kap. 2 §) Byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från certifierade sakkunniga kontrollanter. (PBF 7 kap. 4 §) Certifierade sakkunniga kontrollanters kompetens En certifierad sakkunnig kontrollant ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och ska kunna styrka detta med ett intyg om certifiering. (PBF 7 kap 3 §) Idag finns certifierade sakkunniga för brand (SAK 1), kulturvärden (KUL 1), energiexperter (CEX 1), tillgänglighet (TIL 1) och OVK (funktionskontroll av ventilationssystem). Boverket har inlett ett arbete med att ta fram certifierade sakkunniga inom flera områden, ex.vis betong, stål, fukt, geoteknik osv. 11

12 Certifierad kontrollansvarig
BYGG – (10 kap. 9–13 §§ PBL) Certifierad kontrollansvarig KA ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften Detta ska styrkas genom certifiering Boverket utfärdar föreskrifter – KA 4 Övergångsbestämmelser till den 31 dec 2012 Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i PBL och ersätter kvalitetsansvarig. Namnbytet stämmer bättre överens med funktionen. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket ställer nya och högre krav på kompetensen. KA ska ha en självständig ställning till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras (ej släkting eller anställningsförhållande). Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga i samband med byggande, rivning och markåtgärder. Certifiering av kontrollansvariga Ett beslut om certifiering av en kontrollansvarig är tidsbegränsat och begränsas till ett visst slag av arbete. SWEDAC är den statliga myndighet som prövar kompetens och rutiner hos de olika certifieringsorganen. Om resultatet av prövningen godkänns ackrediterar SWEDAC verksamheten. Ackrediteringen är ett bevis på att aktuella kvalitetskrav uppfylls. Som underlag för såväl SWEDAC:s prövning som certifieringsorganets bedömning meddelar Boverket föreskrifter och allmänna råd. I föreskrifterna anges bland annat kompetenskrav, till exempel utbildning och praktisk erfarenhet, som ska läggas till grund för certifieringen. Enligt Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om certifiering av KA får certifiering lämnas till följande behörigheter: •  behörighet N som kontrollansvarig för kontroll av normal art och • behörighet K som kontrollansvarig för kontroll av komplicerad art. (BFS 2011:XX, KA 4) Övergångsbestämmelser I kompletteringspropositionen föreslås övergångsbestämmelser till den nya lagen som innebär att den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen får utses till kontrollansvarig före utgången av 2012, om det finns särskilda skäl för det. Särskilt skäl kan vara att det inte finns någon certifierad kontrollansvarig att tillgå (prop. 2010/11:63 s. 17). Syftet med övergångsbestämmelserna i lagen är att minska risken för förseningar av att påbörja åtgärder som är bygg-, rivnings- eller marklovpliktiga eller anmälningspliktiga. Övergångsregler finns också i Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd (KA 4) – föreskrifter och allmänna råd för certifiering av kontrollansvariga. Förslaget till övergångsregler i föreskriften innebär bl.a. att de som redan är certifierade kvalitetsansvariga under vissa förutsättningar kan få arbeta som certifierade kontrollansvariga. Enligt Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om certifiering av KA får certifiering lämnas till följande behörigheter: •  behörighet N som kontrollansvarig för kontroll av normal art och • behörighet K som kontrollansvarig för kontroll av komplicerad art. (BFS KA 4) 12

13 KA krävs vid KA krävs inte vid
BYGG – (10 kap. 9 § PBL), (10 kap. 10 § PBL) KA krävs vid Bygg-, rivnings- eller marklovpliktiga och anmälningspliktiga åtgärder och i ansökan om lov eller anmälan ska byggherren uppge vem eller vilka som är kontrollansvariga KA krävs inte vid Små ändringar av en- eller två bostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat Åtgärder som inte kräver lov eller anmälan och andra åtgärder enligt kommande PBF (OBS! ännu ej beslutad) En kontrollansvarig bör inte krävas vid enkla åtgärder, dvs. i relativt okomplicerade ärenden där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar enligt föreslagna 10 kap. 5 § utan stöd av en kontrollansvarig. De ärenden som avses är för det första små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. För det andra behöver det inte finnas någon kontrollansvarig vid andra små åtgärder enligt vad som kommer i Plan- och byggförordningen(prop. 2009/10:170 sid. 310) 13

14 BYGG – (10 kap. 11 § PBL) KA:s uppgifter Biträda byggherren med förslag till kontrollplan och vid inventering av farligt avfall och annat avfall Se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs Vid avvikelser informera byggherren och vid behov BN forts. En kontrollansvarig ska tillsammans med byggherren ta fram ett förslag till kontrollplan och annat underlag inför det tekniska samrådet. Vid rivningsåtgärder ska kontrollansvarig hjälpa till vid inventeringen av farligt avfall och annat avfall. Även om det är byggherrens ansvar att se till att kraven i plan- och bygglagen tillgodoses och att kontroller görs i tillräcklig omfattning, ska den kontrollansvarige se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. Vid avvikelser ska kontrollansvarig underrätta byggnadsnämnden. Den kontrollansvarige ska dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet. Den kontrollansvarige ska också avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. KA ska meddela BN om uppdraget lämnas. 14

15 KA:s uppgifter (forts)
BYGG – (10 kap. 11 § PBL) KA:s uppgifter (forts) Närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid BN:s arbetsplatsbesök Dokumentera byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet Avge ett utlåtande till byggherren och BN som underlag för slutbesked Meddela BN om uppdraget lämnas Den kontrollansvarige ska närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. KA:s närvaro vid besiktningar och andra kontroller får diskuteras i samband med det tekniska samrådet. Utbyte av KA Om KA inte sköter sina arbetsuppgifter: ● Byggherren underrättar BN ● BN avsätter KA och underrättar certifieringsorganet som då kan återkalla certifieringen ● Byggherren föreslår en ny KA som BN kan besluta om Om KA lämnar sitt uppdrag: ● Byggherren föreslår en ny KA ● BN utser en ny KA på förslag från byggherren 15

16 BYGG – (10 kap. 23 § PBL) BN:s startbesked BN ska med ett startbesked godkänna att en lov- och anmälningspliktig åtgärd får påbörjas - om åtgärden kan antas uppfylla krav enligt PBL och BBR m.m. - och om det krävs ska vissa handlingar visas upp Startbesked En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har fattat ett beslut om ett startbesked, ett nytt moment i PBL. När behövs startbesked Ett startbesked behövs för att få påbörja en byggnads-, rivnings- eller markåtgärd. Den aktuella åtgärden ska antas uppfylla kraven i PBL med tillhörande föreskrifter. Detta gås igenom i det tekniska samrådet där byggherren allra senast ska kunna visa upp bevis om byggfelsförsäkring, (Obs! självbyggare undantagna från krav på byggfelsförsäkring från 2 maj Byggfelsförsäkringen försvinner troligen i sin helhet från 1 jan 2012), färdigställandeskydd, bevis om skyddsrumsbesked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum (dock inte särskilt aktuellt numera) eller redovisning av alternativa energiförsörjningssystem (över kvm golvarea enligt 23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. (Har med energiprestandadirektivet att göra). Avgift för startbesked Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för beslut om startbesked. Startbeskedets giltighetstid Ett lov upphör att gälla om inte arbetena är färdigställda senast fem år efter att lovet trätt i kraft. Startbesked upphör också att gälla samma dag som beslutet om lov upphör att gälla. För anmälningspliktiga åtgärder, till exempel installation av eldstad, upphör startbeskedet att gälla två år efter att startbeskedet gavs. Om arbetena har påbörjats men inte avslutats kan byggnadsnämnden kalla till ett nytt tekniskt samråd. 16

17 BYGG – (10 kap §§ PBL) I startbeskedet ska BN Fastställa kontrollplanen med uppgift om vem som är sakkunnig eller kontrollansvarig Bestämma om det behövs särskilda villkor för att påbörja villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning handlingar inför slutbesked Lämna upplysningar om krav enligt annan lag Startbesked kan vägras om förutsättningarna inte är uppfyllda Enligt prop. 2009/10:170 s. 317 kan byggnadsnämnden ge startbesked för vissa arbeten, t.ex. att schaktning får utföras men inte grundkonstruktionen, eller att grundkonstruktionen får utföras trots att det finns tveksamheter om takkonstruktionen. En förutsättning är att lovet är beviljat. Ett startbesked kan även ges med villkor, t.ex. att utstakning ska utföras eller att bevis om att byggfelsförsäkring ska visas upp innan byggstart. Redan i startbeskedet bör det också framgå vilka handlingar byggherren ska lämna till BN inför beslut om slutbesked. 17

18 BN:s arbetsplatsbesök
BYGG – (10 kap. 27–28 §§ PBL) BN:s arbetsplatsbesök Minst en gång – om tekniskt samråd hållits och ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt Alltid vid stort eller komplicerat projekt Om BN och byggherren kommit överens 0m ett arbetsplatsbesök Byggnadsnämnden ska vid minst ett tillfälle under arbetets gång besöka arbetsplatsen om startbeskedet föregåtts av ett tekniskt samråd och ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt. Detta kommer att kräva att vissa kommuner behöver förstärka sina resurser. Det är vid det tekniska samrådet som byggnadsnämnden avgör behovet av arbetsplatsbesök. Arbetsplatsbesök ska alltid göras vid stora eller komplicerade byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren kommit överens om ett arbetsplatsbesök. Vid utförande av sådana enkla åtgärder som inte föregås av ett tekniskt samråd får ett arbetsplatsbesök anses obehövligt. Arbetsplatsbesökets innehåll m.m. Arbetsplatsbesöket liknar mest en revision där byggnadsnämndens handläggare ser efter hur kontrollplanen och bygglovet följts, att den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning och att inget uppenbart strider mot byggreglerna (prop. 2009/10:170 s. 320). PBL 10 kap Arbetsplatsbesök 27 § Efter ett startbesked enligt 23 § ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om 1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och 2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt. Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök. 28 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Protokollet ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige. 18

19 Arbetsplatsbesök BN:s handläggare ska kontrollera
BYGG – (10 kap. 27–28 §§ PBL), (11 kap. 28 § PBL) Arbetsplatsbesök BN:s handläggare ska kontrollera att kontrollplanen och bygglovet följs att den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning att inget uppenbart strider mot byggreglerna BN ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket BN ska skicka protokollet till byggherre och KA Arbetsplatsbesök Byggnadsnämnden ska vid minst ett tillfälle under arbetets gång besöka arbetsplatsen om startbeskedet föregåtts av ett tekniskt samråd och det inte kan anses obehövligt. Detta kommer att kräva att vissa kommuner behöver förstärka sina resurser. Det är vid det tekniska samrådet som byggnadsnämnden avgör behovet av arbetsplatsbesök. Arbetsplatsbesök ska alltid göras vid stora eller komplicerade byggprojekt. Har byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet kommit överens om ett arbetsplatsbesök och det kanske också finns inskrivet i kontrollplanen när ett arbetsplatsbesök ska göras, så ska arbetsplatsbesöket självfallet genomföras av byggnadsnämnden. Vid utförande av sådana enkla åtgärder som inte föregås av ett tekniskt samråd får ett arbetsplatsbesök anses obehövligt. Arbetsplatsbesökets innehåll m.m. Arbetsplatsbesöket liknar mest en revision där byggnadsnämndens handläggare ser efter hur kontrollplanen och bygglovet följts, att den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning och att inget uppenbart strider mot byggreglerna (prop. 2009/10:170 s. 320). 19

20 BYGG – (10 kap. 30–33 §§ PBL) Slutsamråd Ska hållas vid åtgärder som omfattas av ett tekniskt samråd om det inte är uppenbart obehövligt Skriftlig kallelse till byggherre, KA och övriga som BN tycker bör vara med Ska normalt hållas på byggarbetsplatsen BN ska föra protokoll forts. Slutsamråd I samband med att byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till slutsamråd om det inte är uppenbart obehövligt. Det bör redan i kontrollplanen framgå att byggherren ska anmäla till byggnadsnämnden när byggåtgärderna är avslutade. Byggnadsnämnden ska skicka skriftlig kallelse om slutsamråd till byggherren, den eller de kontrollansvariga och övriga som byggnadsnämnden tycker bör vara med. 20

21 Slutsamråd (forts) Följande ska gås igenom
BYGG – (10 kap. 30–33 §§ PBL) Slutsamråd (forts) Följande ska gås igenom hur kontrollplanen och andra villkor följts avvikelser från krav för åtgärderna KA:s utlåtande KA:s och BN:s dokumentation över besök på byggarbetsplatsen behov av andra åtgärder förutsättningar för slutbesked Vid slutsamrådet gås igenom hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor följts, att avvikelser inte har gjorts från de krav som gäller för åtgärderna, ex.vis från bygglovet eller de tekniska föreskrifterna, den kontrollansvariges utlåtande som underlag till slutbeskedet, den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande, behov av slutbesiktning eller andra åtgärder och förutsättningarna för ett slutbesked. 21

22 BYGG – (10 kap. 34–37 §§ PBL), (10 kap. 4 § PBL)
BN:s slutbesked Ett byggnadsverk får inte tas i bruk innan BN utfärdat ett slutbesked om inte BN beslutar annat Utfärdas när byggherren visat att alla krav enligt lovet, anmälan, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och BN inte funnit skäl att ingripa Kan även utfärdas vid försumbara brister – med de anmärkningar som behövs När en eller flera bygg-, mark- rivnings- eller anmälningspliktiga åtgärder är slutförda och byggherren har visat att alla krav är uppfyllda godkänner byggnadsnämnden åtgärderna med ett slutbesked. Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat. De ställda kraven finns angivna i lovet, anmälan, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor. Byggnadsnämnden ska dessutom inte ha funnit skäl att ingripa. Finns brister som är försumbara får ändå ett slutbesked ges och byggnadsnämnden ska då i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna. BN bör handlägga ärenden om slutbesked skyndsamt (Prop 2009/10:170 sid 327) 22

23 BN:s slutbesked (forts)
BYGG – (10 kap. 34–37 §§ PBL), (10 kap. 4 § PBL) BN:s slutbesked (forts) Möjligheter till interimistiskt slutbesked i vissa fall Finns inte förutsättningar att ge slutbesked får BN förbjuda användningen av byggnadsverket Att ta ett byggnadsverk i bruk utan slutbesked innebär att BN ska ta ut en byggsanktionsavgift enligt förslag i kommande PBF Om en brist inte är försumbar eller en kontroll behöver göras i ett senare skede av processen kan byggnadsnämnden ge ett interimistiskt, det vill säga tillfälligt, slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs i ett senare skede. Exempel på sådana kontroller är uppföljande energikontroll eller mätning av radon eftersom denna görs under vinterhalvåret. I ett sådant besked anger nämnden vad som gäller i fråga om möjligheten att ta byggnadsverket i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. . 23

24 Nytt sanktionssystem i nya PBL
BYGG – (11 kap. 51 och 62 §§ PBL) Nytt sanktionssystem i nya PBL Byggnadsavgift, särskild avgift och tilläggsavgift ersätts med byggsanktionsavgift som tillfaller kommunen Det blir en avgift för olika förseelser, nämligen byggsanktionsavgift. Denna tillfaller kommunen. Avgiften kan uppgå till högst 50 prisbasbelopp. I kommande PBF anges hur byggsanktionsavgiften ska beräknas vid olika överträdelser. 24

25 Nya brandskyddsregler 2011

26 BKR ersätts av eurokodsystemet (EKS) Ändringsföreskrifter i BBR Ny PBL
Nya regler 2011 Ny BBR Brandskydd Ersätter BBR 2008 BKR ersätts av eurokodsystemet (EKS) Ändringsföreskrifter i BBR Ersätter BÄR Ny PBL Certifieringsregler Ersätter SAK

27 Tidplan BBR avsnitt 5 2006 Arbetet påbörjas 2010 Remissutskick 9 juni Sista svarsdag 1 oktober 2011 EU-notifiering 1 maj Ikraftträdande 1 oktober 2012 Övergångstid till 31 mars

28 Sammanfattning av revideringen
Uppdrag & förutsättningar Verifierbara funktionskrav EU-harmonisering Inga organisatoriska krav Fokus på personskydd Dagens säkerhetsnivå acceptabel Kontroll (PBL) utanför uppdraget

29 Räddningstjänstens roll
Oförändrad intention i lagen om skydd mot olyckor Kan komplettera byggnadens brandskydd vid utrymning Räddningsmanskapets säkerhet ska fortsatt beaktas Foto: Henrik Sendelbach

30 Ökade krav Sprinkler i vårdverksamhet
Nätanslutna brandvarnare i bostäder Utrymningslarm aktiveras automatiskt samlingslokaler Foto: Michael Strömgren

31 Frångänglighet Ökad tillgänglighet ställer krav på frångängligheten
Tydligare förutsättningar Tillfällig utrymningsplats i vissa verksamheter Räddningshiss i höga byggnader (> 10 vån)

32 Vad säger remissinstanserna?

33 120 remissinstanser svarar

34

35 Förändringar av brandskyddsreglerna efter remissen

36 Dörrar Remissförslaget Nytt förslag
EW-klass tillräckligt (istället för EI som tidigare) Nytt förslag EI15/EW30 eller EI15/EW60 EI(2)30 eller EI(2)60 EI enligt motsvarande kriterier som ges i riktlinjer för typgodkännande. Kriterierna förs in i BBR. Syftet är att kraven ligga kvar på den säkerhetsnivå som närmst motsvarar dagens.