Sociologiska perspektiv Jag räknar nedan upp de sociologiska riktningar och deras representanter som förekommer i de flesta läroböcker om sociologisk teori. Även en kort sammanfattande karakterisering av teoritraditionen presenteras.

  Marxism En materialistisk historieskrivning som pekar på teknologi och klasskamp. Syftet att visa tvången i samhället och att frigöra människan från dessa. (Karl Marx, Louis Althusser, Theodor Adorno, Herbert Marcuse, Max Horkheimer, Antonio Gramsci, George Lukács)

  Evolutionism Samhället handlar om en utvecklingsprocess där mera lämpade former ersätter tidigare som varit lägre i utvecklingsnivå. Biologiska metaforer för samhällsbeskrivningen. (Charles Darwin, Edvard Tylor, Herbert Spencer, Morris Ginsberg, Edward Westermarck, Norbert Elias, Jürgen Habermas)

Rise-and-fall-teorier Varje samhälle bär inom sig fröet till sin egen undergång. Vanligt att se samhällets utveckling (från födelse till död) som en parallell till en individs livscykel. Kulturer har sin barndom, sin ungdom, sin medelålder och sin ålderdom. (Spengler)  

Funktionalism Samhället är som en organism som är indelad i olika delar med olika uppgifter för organismens fortlevnad. (Emile Durkheim, Marcel Mauss, Bronislaw Malinowski, A.R. Radcliffe-Brown, Talcott Parsons, Robert Merton, Edvard A. Shils, Robert F. Bales, Niklas Luhmann, Jeffrey Alexander, Richard Münch)  

Behaviorism Människorna är som djur som beter sig på basen av olika stimuli. Dessa stimuli kan vara på olika nivåer. Ofta är de rent fysiologiska stimuli. Individerna har ingen frihet. Kultur, mening och samhällsliv kan reduceras till mera grundläggande vetenskaper enligt t.ex. följande formel: sociologi-psykologi-biologi- fysik/ kemi. (B.F. Skinner, George C. Homans, Bernard Berelson)

Symbolisk interaktionism Samhället är en process där meningsfulla symboler byts mellan medlemmarna när dessa är i växelverkan. Medlemmarna tolkar symboler och i en sådan tolkande process socialiseras t.ex. barnet till att skapa en personlighet. (G.H. Mead, W.I. Thomas, C.H. Cooley, Robert E. Park, Herbert Blumer, Howard Becker, Erving Goffman)

Fenomenologi och etnometodologi Samhället och interaktionen och all kunskap som hör till denna består av underförstådd mening som delas med andra medlemmar i samma kultur. Denna mening skapas och institutionaliseras i växelverkan mellan människor. (Alfred Schutz, Peter Berger & Thomas Luckmann, Harold Garfinkel, Aaron V. Cicourel, Harvey Sacks, Maurice Merleau-Ponty, Agnes Heller)

Kulturrelativism Vi kan inte hitta allmänna lagbundenheter om människorna och heller inga generella metoder att hitta kunskaper om dessa - mening är alltid kontextbunden. (Sapiro & Whorff, Peter Winch, Edvard Westermarck)

Rational Choice Människan är i grunden rationell (förnuftsstyrd) och väljer medvetet mellan olika strategier för att maximera sin egen nytta och fördel. (Gary Becker, George Caspar Homans, James Coleman, Jon Elster, Peter Blau)

Existentialism Människan är dömd till friheten. Människan har alltså möjlighet att själv välja sin handling och att låta sig styras av sina känslor. Det existerar inga samhälleliga tvång. (Jean-Paul Sartre, Martin Heidegger, Peter Berger & Thomas Luckmann, Alan Touraine, Francesco Alberoni)

Postmodern sociologi Det moderna upplysningsprojektet med stora berättelser som man trodde på är över (jmfr ”Folkhemmet”). Det finns inga framsteg längre och ingen central sanning som håller. Vi är isolerade individer som måste själva avgöra vårt livs kurs. (Jean-Francois Lyotard, Jean Baudrillard, Ulrich Beck, Zygmund Bauman, Scott Lash, Mike Featherstone, Anthony Giddens)