En översikt över vapnens historiska utveckling VAPENHISTORIA En översikt över vapnens historiska utveckling

Krutet uppfanns på ca. 800-talet I vapen börjades det användas på 900-talet De första vapnen var bamburaketer Vapnen var till att börja med ”eldrör” Den första kanonen av metall konstruerades på 1200-talet VAPENHISTORIA Det fins flera olika versioner om hur krutet uppfanns. Oberoende av vem och hur det uppfanns var svartkrutets koncistens alltid ungefär lika: 10% svavel, 15% träkol och 75% salpeter (kaliumnitrat). Svartkrut brinner mycket jämt. Då svartkrutet brinner behöver det inte yttre syre, syret kommer från kaliumnitratet. Vid förbränningen uppstår en stor mängd sot som syns som ett rökmoln. Dessutom bildas det svaveldioxid som fräter pipan.

Samma princip användes i de tidigaste handeldvapnen I kanonen tändes krutet genom fänghålet uppe på kanonen med en glödande lunta i ändan på en stång Samma princip användes i de tidigaste handeldvapnen VAPENHISTORIA

Då luntan var dålig vid regn utvecklades senare andra lösningar På bilden hjullås med vilka man fick gnistor av en bit svavelkis VAPENHISTORIA I hjullåset spände man ett skilt fjäderbelastat hjul med hjälp av en nyckel. En fjäderbelastad hake i vilken var fäst en bit svavelkis (pyrit) vilade mot hjulet. Då vapnet avfyrades snurrade hjulet och dess grova yta fick svavelkisen att gnista. Gnistorna antände krutet. Vapnen var rätt dyra och det var endast förmögna människor som hade råd till dem.

I flintlåsvapnen slogs en bit flinta mot ett eldstål varvid det uppstod gnistor Metoden var säkraren än luntlåsen och passade både i pistoler och musköter VAPENHISTORIA I flintlåsvapnen slog flintbiten som fästs på hanen mot eldstålets som fungerade som fängpannans lock. Vid kontakten uppstod gnistor. Flintlåsmekanismen var snabbare än hjullåset och lättare att använda. Då flintbiten gick sönder byttes den ut mot en ny. Vapnen var utrustade med utbytesstenar. Det fanns flintlåsvapen både för militärt och civilt bruk främst jakt.

Efter flintlåsvapnen utvecklades slaglåsvapnen (perkussionslås) Revolvern utvecklades för militärbruk då man ville ha bättre eldkraft Till att börja med laddades revolvrarna framifrån VAPENHISTORIA Tändhatten som uppfanns år 1818 medförde en stor ändring i vapentekniken. Krutladdningen kunde tändas med en liten knall som innehöll knallkvicksilver. Flintlådvapen modifierades till slaglås. Detta sänkte på kostnaderna för militärvapen då äldre vapen kunde användas längre. Också nya vapen som var avsedda för tändhatt. Vapen med tändhatt var lättare att använda än de med flintlås. De var också mer pålitliga varför de trängde undan flintlåsvapnen inom militären. Framladdade revolvrar togs förs i bruk inom militären för de tjänade bättre sitt syfte på slagfälten. Slaglåsvapen fanns både för militärt och civilt bruk.

Med moderna revolvrar tävlas det också En revolver försedd med en tävlingskolv passar t.ex. för grovpistolskytte, men på grund av det tunga double-action avtrycket inte för snabbskjutning med en hand VAPENHISTORIA I och med att patronerna utvecklades började man tillverka bakladdade revolvrar. De första revolvrarna var sk. single action där man måste spänna hanen för hand. De hade också en laddningsöppning genom vilken varje patronbo i trumman laddades skilt. Senar utvecklades också double action revolvrar där man genom att trycka in avtryckaren både spände hanen och avfyrade den. Dessutom utvecklades trumman så att den kunde vippas åt sidan och snabbare ladda den. Moderna revolvrar är populära för att de är funktionssäkra. I revolvern kan man använda patroner med olika effekt för vapnet späns alltid för hand. Gastrycket behöver inte vara tillräckligt kraftigt för att spänna vapnet. Revolvrar används också inom funktionellt skytte.

Revolvrar används speciellt inom siluettskytte I vissa länder får man också jaga med revolver (inte i Finland) VAPENHISTORIA Revolvern har på grund av sin träffsäkerhet och effekt hämtat nya grenar inom skyttesporten. Revolvern passar utmärkt för siluettskytte. Siluettvapnen har oftast lång pipa varvid avståndet mellan riktmedlen samtidigt fås större. Vapnen är effektiva varvid skjutavstånden kan vara längre. Än för motsvarande självladdande pistoler. Den självladdande pistolen förlorar i träffsäkerhet mot revolvern speciellt på längre avstånd. I vissa länder kan man använda handeldvapen också vid jakt. Jaktpistolerna har ofta grov kaliber och de är ofta försedda med rekyldämpare och eventuellt med optiska siktmedel.

Efter slaglåsvapnen utvecklades vapen som använder patroner De första patronvapnen var oftast modifierade slaglåsvapen och man kunde skjut enkelskott med dem VAPENHISTORIA Efter uppfinnandet an tändhatten (knallen) utvecklades snabbt patroner med metallhylsor. Laddandet av vapnet blev betydligt snabbare vilket var särskilt betydande vid militärt bruk. Också inom jakt var patronvapnen ändamålsenligare än de tidigare vapentyperna.

Militärvapnen med magasin utvecklades i slutet av 1800-talet Dessa vapen blev populära också inom tävlingsskyttet och jakten VAPENHISTORIA I slutet av 1800-talet var en del av världens arméer av de åsikten att gevär inte bör förses med magasin eftersom patronförbrukningen ökade.. I och med att gevärskalibrarna blev mindre och skjutavstånden ökade efter att det röksvaga krutet uppfanns slog magasingevären igenom. Den enskilda soldaten kunde skjuta på längre avstånd, träffsäkrare än tidigare varvid man behövde et färre antal soldater för att få samma verkan. Denna utvecklig inverkade väsentligt på hur vapnen utvecklades. Militärvapen modifierades både för tävlings- och jaktbruk. Vapnet längst nere är ett militärgevär (M39) som modifierats med ett dioptersikte för tävlingsskytte.

Tävlingsgevären har huvudsakligen cylinderlås (bultlås) Inom ramen för tävlingsreglerna har tävlingsvapnen utvecklats till en helt egen kategori VAPENHISTORIA Det traditionella militärgeväret med cylinderlås har varit utgångspunkten för moderna standard- och frigevär samt tävlingsminiatyrgeväret. Ett modernt tävlingsgevär påminner till sitt yttre knappt sin föregångare utan ser tekniskt sett helt olika ut. Dioptersiktet och stocken som kan justeras enligt skyttens mått ligger bakom de nuvarande toppresultaten. Inom 30 m grenarna kalibern 6 mm trängt undan den tidigare använda ”militärkalibern” 7,62. Miniatyrgevärets och luftgevärets popularitet beror också på att de är billigare att använda och att de inte är så högljudda. Dessutom är miniatyrgevären och luftgevären otroligt träffsäkra.

Den självladdande militärpistolen utvecklades i slutet av 1800-talet Vapnen hade vanligen ett enradigt magasin VAPENHISTORIA Den självladdande pistolen i slutet på 1800-alet var ett betydande utvecklingssteg. Eldkraften ökade märkbart. Samtidigt utvecklades bättre och mindre patroner. De patroner som utvecklades runt sekelskiftet 1800/1900-talet är stort i användning än idag. Ett exempel är den år 1902 utvecklade 9 mm pistolpatronen. Dessa patroner är speciellt konstruerade att fungera i pistoler där pistolens mekanism utför laddningsrörelsen och matar in en ny patron i patronboet.

De nuvarande tjänstevapnen har stor magasinkapacitet och pistolerna har också plastdelar VAPENHISTORIA De nuvarande tjänstevapnen är försedda med ett tvåradigt magasin inne i kolven. I magasinen ryms vanligen mellan 15 och 17 patroner. Den populäraste kalibern är 9 mm på grund av att pistolen till sin storlek är kompakt samt att patronernas form passar bra till ett självladdande vapen (en aning konisk) Dessa tekniska egenskaper kommer att vara gällande i tjänstevapnen en lång tid framöver

Sportskyttevapnen har utvecklats från militärvapnen De självladdande vapnen möjliggjorde också snabbskjutning VAPENHISTORIA Ganska snabbt efter att de självladdande vapnen uppfanns blev de en del av sportskyttet. Med en patronkapacitet på fem skott kan man också skjuta sådana grenar som kräver flera skott i en snabb följd såsom olympiapistol och snabbskjutning Pistolen överst är en Walther olympiapistol från början av 1900-talet och nedan samma tillverkares grovpistol. Grovpistolen skiljer sig idag från övriga pistoler av att magasinet sitter framför varbygeln då den i andra pistoler oftast finns i kolven.

De moderna tävlingspistolerna har utvecklats till en helt egen kategori VAPENHISTORIA Moderna tävlingspistoler avviker helt från andra pistoler. Tävlingspistolerna har idag på flera olika sätt justerbara riktmedel. En ergonomisk kolv som har anpassats skytten samt vanligen maximala yttre mått i enlighet med tävlingsreglerna. Luftvapen har tidigare tillverkats t.o.m. för militärt bruk. Nuförtiden används luftvapen främst för tävlingsbruk. Det finns också grövre, med över 6,35 mm kaliber varande luftvapen som i vissa länder kan användas t.o.m. vid jakt (inte i Finland).

Nuförtiden används de främst av specialstyrkor Maskinpistolen (k-pisten) utvecklades i början på 1900-talet för militärt bruk Nuförtiden används de främst av specialstyrkor VAPENHISTORIA Maskinpistolen eller (k-pisten som den kallas i Sverige) utvecklades i början på 1900-talet. Meningen var att kunna kombinera pistolens större kapacitet och gevärets bättre träffsäkerhet och hanterbarhet.. Vapnets vikt och den begränsade räckvidden gjorde att vapnet inte togs i allmännare bruk. I stället utvecklades för infanteriet ett handeldvapen som beskrivs ipå följande dia.

För militärt bruk övergick man till att använda självladdande vapen Kalibern är nuförtiden mindre än på 1800-talet VAPENHISTORIA Utvecklandet av ett kompakt självladdande gevär i början på 1900-talet var en stor sak. Under andra världskroget och enast efter det utvecklades av det traditionella militärgeväret ett mindre för militärt bruk lämpligt självladdande gevär med stor magasinkapacitet och något mindre patroner. Vapnet fick heta stormgevär. Patronen är effektivare än pistolens med väsentrligt mindre än gevärets. Den enskilda soldaten förmådde bära med sig betydligt fler patroner. Möjligheten att också skjuta serieeld inkorporerades i stormgeväret varvid den enskilda soldatens eldkraft steg avsevärt. Stormgevär med endast självladdande enkelskottsfunkton används i dag i olika former av funktionellt skytte, t.ex. practical och SRA.

Stormgevärens kaliber har blivit mindre Vapnen förses ofta med tilläggsutrustning med vilka man strävar till bättre träffar VAPENHISTORIA Stormgevärens kaliber har ändrats från 7,62mm som den var efter andra världskriget till nuvarande 5,6 mm och 5,45 mm. Denna utveckling har också lett till att patronerna blivit mindre och den enskilda soldaten förmår bära flera med sig. Då kulorna samtidigt blivit mindre blir utgångshastigheten större och kulan kar en flackare flygbana och träffsäkerheten blivit bättre. Att gå över till att använda en ny kaliber är en dyr operation för hela arsenalen bör bytas ut. I framtiden kommer vi troligtvis att se patroner utan hylsor användas som infanterivapen.

Jaktvapnen är för det mesta utrustade med cylinderlås (bultlås) Kalibersortimentet är stort Vapnen har nuförtiden vanligen kikarsikte VAPENHISTORIA Jaktgevären är huvudsakligen sk. cylinderlåsgevär (bultlås) Självladdande vapen används också men jaktlagstiftningen inskränker dessas magasinkapacitet. Erforderlig effekt för olika vilt bestäms i jaktlagen. De vanligaste storviltkalibrarna är 7,62x53R, 308Win och 30-06Spr. Allt populärare har också blivit kalibrar såsom 6,5x55, .243, 9,3x73, För fågeljakt är de vanligaste kalibrarna .222, .223 och 22-250 på grund av dessas höga utgångshastighet. Nuförtiden får man också i Finland jaga vissa småvilt med miniatyrgevär bara patronens anslagsenergi är tillräcklig (E0 = 100 J).

Jaktgevären kan vara unika exemplar och är då väldigt dyra Jaktgevären förses med olika slags tilläggsutrustning såsom rekylspärr och ljuddämpare Jaktgevären kan vara unika exemplar och är då väldigt dyra VAPENHISTORIA Av jaktgevär krävs att de skall vara lätta och bekväma att använda. De förses ofta med ljuddämpare eller rekylbroms (kompensator). Fast de flesta jaktpatronerna är överljudspatroner dämpar ljuddämparen största delen av mynningssmällen och risken för hörselskador minskar. Dessutom minskar ljuddämparen också på rekylen. Egentliga rekylbromsar är populära speciellt vid de större storviltskalibrarna. Med en rekylbroms ökar ljudet i skyttens riktning. En del av jägarna skaffar individuellt tillverkade vapen. Jaktvapen tillverkas också på beställning som handarbete och priset kan bli astronomiskt. Ett handgjort vapen kan kosta lika mycket som ett egnahemshus. Finska jägare köper nuförtiden ofta vapen i rostfritt stål med syntetiska kolvar för dessa är vädertåliga.

Hagelgevären är huvudsakligen sport- eller jaktvapen Hagelgevären är oftast bruksvapen men kan också vara handgjorda och väldigt dyra VAPENHISTORIA Hagelgeväret har länge varit populärt som jaktvapen. Hagelgevären har tidigare varit antingen enpipiga eller tvåpipiga. Piporna har legat bredvid varandra eller på varandra. Förmögna personer har låtit tillverka måttbeställda hagelgevär ofta i par. Handgjorda hagelgevär görs fortsättningsvis

Hagelgevär tillverkas också som självladdande och med pumpfunktion VAPENHISTORIA En del av jägarna håller sig med självladdande hagelgevär. Samma patronbegränsning gäller som för självladdande gevär. Ett självladdande hagelgevär behöver en tillräckligt kraftig patron så att laddningsmekanismen fungerar pålitligt. Det har också utvecklats hagelgevär ämnade för myndighets- och militärt bruk. Dessa har vanligtvis pumpfunktion dvs. vapnet laddas med att ”pumpa” framstocken. Ett pumphagelgevär är funktionssäkert och i det ryms ofta ett flertal patroner. Man kan använda ett vitt urval olika patroner. Myndighetsbruket av hagelgevär baserar sig på att vapnet är relativt effektivt men skottets räckvidd är begränsat och farozonen blir mindre än för gevär. Dessutom är rikoschettfaran mindre. För militärt bruk finns också hagelgevär av stormgevärstyp som också kan skjuta serieeld.

Hagelgevären som används inom sportskyttet skiljer sig tekniskt något från jaktvapnen. VAPENHISTORIA Hagelgevären som används inom sportskytte skiljer sig från andra hagelgevär. Grenreglerna definierar tävlingsvapnen. Tävlingsvapnen har också på hagelsidan utvecklats till en egen kategori på samma sätt som gevären och pistolerna.

Kombinationsvapen används huvudsakligen inom jakten Vapnen har både hagel- och kulpipor VAPENHISTORIA Kombinationsvapnen är populära på kontinenten delvis på grund av att vapenlagarna i vissa läder begränsar antalet vapen man får ha. I den övre bilden visas en drilling med två hagelpipor och underliggande kulpipa. Vapnen har också ofta kikarsikte som används då man skjuter med kulpipan. I den undre bilden visas en vierling där det under de två hagelpiporna finns två kulpipor med olika kaliber. På detta vis kan man med samma vapen skjuta både stor- och småvilt.

För myndighetsbruk har man också utvecklat lindrigare vapen I framtiden strävar man inom militärbruket till större eldkraft och bättre träffsäkerhet För myndighetsbruk har man också utvecklat lindrigare vapen VAPENHISTORIA Vapentekniken utvecklas enligt vapenindustrins förmågor. Militärvapenutvecklingen styr långt också den övriga vapenutvecklingen så som den gjort under hela krutvapentiden. Myndighetsvapnen utvecklas vid sidan om militärvapnen och samtidigt söks vapen som är mindre destruktiva. Militär- och myndighetsvapnen skiljer sig på så vis från varandra. Jaktvapnen kommer troligtvis funktionellt att förbli som de nu är och det ser inte ut som om det skulle ske några större ändringar i jaktpatronernas effekter eftersom viltet till stort dikterar patronernas effekt. Tävlingsvapnen har sin egen utvecklingsbana och utvecklingen styrs av grenreglerna. Eftersom vapnen konstrueras utgående från skyttens fysiska ramar kommer sportvapnen troligtvis inte att ändras alltför radikalt. Om metallurgin och kompositteknologin kommer på nya material kan vapnen utvecklas så att de blir tåligare, kanske lättare eller något annat motsvarande. Enligt gällande åsikt så har träffsäkerheten och skjuthastigheten begränsningar så länge som man använder ballistiskt flygande projektiler.

VAPENHISTORIA

VAPENHISTORIA