Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
 Service Systemet Strukturella Förslag Sveriges Servicekonference.
Advertisements

Några utgångspunkter  Bostadsförsörjningen är ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun  Staten ger ekonomiska och rättsliga förutsättningar, kommunen.
PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.
Former för kommunalteknisk samverkan – vilka är alternativen
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Länsstyrelsen och kommunen i samarbete
Spanarna på Sånga Säby Högst subjektiva citat och sammanfattningar från Jennie Malm och Hans-Olof Stålgren.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
KUB-projektet och koppling till informationsverige.se
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten och Egenkontroll med fokus på riskbedömning Umeå, 20 februari 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan.
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Augusti 2009.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Välkommen till ESF:s seminarium
Välkomna Information om utredning Utredningen syftar till att kartlägga och föreslå eventuella justeringar i de insatser och den organisation som Lidköpings.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Förstudie: Hållbar konsumtion
Miljödepartementet. Meddelande om bättre genomförande av EU:s miljölagstiftning, COM (2012) 95 Hur står det till med genomförandet av vår gemensamma.
Delfinansiering vid begränsat ansvar Staten kan gå in med finansiering när: Verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren enligt skälighetsbedömning (10 kap)
Vad måste man göra? Inför att man ska starta ett projekt.
En samlande kraft! Seminarium om nedlagda deponier Identifiering, inventering och riskklassning av nedlagda deponier 11 september 2013.
Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat.
Utbildning om MÖV i AP2 Skriv punktlista eller text här i Arial Punktlista.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Ersättningsmodell & Pris 2014 Arbetsutskottet
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
Risker med förorenade områden i länet
Henning Holmström, SGU, Stockholm
Förvaringsfallet igen, hur angriper vi problemet?
Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Hur ska man agera som inspektör? Ett exempel på när agerandet blir viktigare än bedömningen av föroreningen.
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Nationell EBH-träff – Osäkerheter och projektrisker Ulf Larsson, Naturvårdsverket.
Pilotlänens rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal om energi- och klimatarbetet.
Länsstyrelsensinformation vid Länsträffen i Skinnskatteberg Länsstyrelsens information vid Länsträffen i Skinnskatteberg  Personalförändringar på Miljöenheten.
Samarbetsaktörer & projekt Länets alla 12 kommuner Från ord till handling Energibalanser Energi- effektiviserings- strategier Klimat- och energistrategier.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Handlingsplan för utveckling av exploateringsprocessen Ansvar och befogenheter I exploateringsprojekt Utkast 3 Exploateringsgruppen /Susanne Ek.
Kriterier för vattenråd & kustvattenråd  Definition Ett vattenråd – är en frivillig sammanslutning av intressenter inom vattenrådsområdet, som gemensamt.
Kommunnätverk Giftfri vardag Lync-möte med länsstyrelserna 22 sept
Verksamhetsplan 2016 EID samordningsgrupp, EID styrgruppsmöte 16 februari 2016.
Kontakt anbudsgivare- beställare under upphandlingstiden? ”Får man prata med varann? I så fall när och om vad?” Vad säger reglerna ? Hur hanterar man det.
MEDARBETARUNDERSÖKNINGEN Enkäten Ny forskningsbaserad medarbetarundersökning – relevanta forskningsbaserade frågeställningar färdiga “Medföljande” metod.
Hållbar konsumtion Förstudie gällande regionala och lokala aktörers möjligheter att arbeta med konsumtionsfrågan ur ett hållbarhetsperspektiv Samarbete.
Beloppet på fördelas enligt följande
Beslut att fatta under/efter Q1 2017:
Åtgärdsarbete via Miljömålsrådet 2017 Lena Sommestad Landshövding Halland, länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet.
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
Miljömålsrådet och länsstyrelserna
Regional årlig uppföljning Giftfri miljö 2017 Skypemöte 6 sept
Bakgrund FUD-uppdrag om motsättningar mellan prognosstyrd respektive målstyrd planering. Finansierat av Trafikverket Genomfört av Trivector Traffic och.
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.
Utbildning om MÖV i AP2 Skriv punktlista eller text här i Arial
Jeanette Schlaucher Miljöstrategiska enheten Länsstyrelsen Skåne Hej!
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin

Innehåll Skillnader mellan undersökningar/åtgärder Länsstyrelsens roll Källor till ”diskussion” Exempel från två åtgärdsobjekt

Undersökningar Samarbete i en projektgrupp för att nå ett gemensamt mål (färdig Huvudstudie = möjlighet till åtgärder) Gemensamt mål = inga motstående intressen ”Låga” kostnader (0,5-5 Mkr) = liten egeninsats Inom länsstyrelsens kompetensområde (miljö)

Undersökningar (forts) Passiv kommunAktiv intresserad kommun Behov av stödSjälvgående Pådrivande aktiv lst--->Medverkande lst

Åtgärder Åtgärder = verkställande av huvudstudien Detaljnivån i huvudstudien ofta låg  särskilt vad gäller återställning ”Höga” kostnader (2-200 Mkr) = kännbar egeninsats Inte länsstyrelsens kompetensområde (bygg) Komplicerade projekt = behov av bra organisation

Åtgärder (forts) Sammanfattningsvis;  Det gemensamma målet är att genomföra åtgärderna  Enskilda detaljer blir sannolikt föremål för diskussion (särskilt sånt som inte beskrivits eller diskuterats tidigare)  Kännbar egeninsats = kommunala förväntningar om ”mervärden”  Ofta svåra och komplicerade projekt Vad göra?

Länsstyrelsens roll Lst är finansiärer! Kanske bör ni finnas med, även i åtgärdsfas? Passiv kommunAktiv intresserad kommun Behov av stödSjälvgående Pådrivande aktiv lst--->Granskande lst Hur göra?

Pådrivande aktiv länsstyrelse – i konflikt med rollen som finansiär? – kommunen har ett ansvar som beställare… Enbart granskande länsstyrelse – problem med insyn och information? – kan upplevas byråkratiskt… Medverkan i styrgrupp ?  möjlighet till information och insyn  ev. beslutfattande i stora, principiella frågor  dialog och bättre samarbetsklimat

Källor till diskussion Kommunala ”mervärden” Den kommunala egeninsatsen Länsstyrelsens roller (finansiär, tillsyn, prövning) Projektorganisation Behov av ekonomiskt ”mothåll”

Förutsättningar/Verktyg Bidragsförordningen Särskilda beslut från NV/lst Vägledning/rapporter från NV ”Hushålla väl med statens medel” (verksförordningen) LOU (regional TSM i konkurrensfrågor )

Exempel 1) Impregneringsanläggning – CCA Åtgärdskostnad = 50 Mkr Liten kommun som lst har bra kontakt med a)Kommunens egeninsats Kommunen yrkar att tillgodoräkna sig ersättning för massor som använts vid sluttäckning av den kommunala deponin, motsvarande omhändertagande vid annan anläggning (exklusive transport) Lst medger att den faktiska kostnaden för hantering, utläggning etc får inräknas i egeninsatsen, skillnad mot kommunens förslag = 4 Mkr

Exempel 1) Impregneringsanläggning – CCA Åtgärdskostnad = 50 Mkr Liten kommun som lst har bra kontakt med b)Kommunala mervärden Kommunen vill anlägga park med bänkar och asfalterad GC-väg intill området som ersättning för tidigare ”stig” Lst medger att smal grusad stig kan anläggas, enligt principen återställning till ursprungligt skick. Skillnad mot kommunens förslag 0,7 Mkr

Exempel 2) Massafabrik, del av tidigare industriområdet Åtgärdskostnad = 15 Mkr Liten kommun som lst har bra kontakt med a)Ekonomiskt mothåll mm Kommunens anlitade projektledare agerar inte för att bemöta entreprenörens krav på tillkommande kostnader och förslag på alternativa lösningar Lst eget stöd i projektet ges mandat att föra en diskussion i kommunens ställe. Resultatet, kreditering på 0,6 Mkr och förlängd garantitid

Erfarenheter Projektorganisation viktig – länsstyrelsens roll förändras i någon utsträckning Diskutera och respektera varandras roller i projektet Använd de verktyg som finns – gärna beslut/villkor, men med omdöme Upp med allt på bordet, tidigt! Ställ frågor, sunt förnuft räcker långt…