Brunjord - Lövskog Förna Mull

Podsoljord Förna Humus, Mår Blekjord Rostjord

Profil Brunjord - Lövskogar Podsoljord - Barrskogar Förna: Översta skiktet, dött organiskt material som går att känna igen de olika delarna tex löv, gräs, örter,mm.e Mull: Här kan man inte känna igen delarna. Består av organiskt material som behåller vattnet och oorganiskt material som dränerar och se till att syre kommer ner i marken. Viktigt att det är bra balans på dessa. Marken är inte sur  trivs daggmaskar och bakterier. Daggmaskar finfördelar det organiska materialet och blandar om jorden + Bakterier har en effektiv nedbrytning. många näringsämnen frigörs  näringsrik jord. Opåverkad mineraljord: Förna: Översta skiktet, går att känna igen de olika delarna tex barr, gräs. Humus: Här har nedbrytningen gått längre och man kan inte känna igen delarna. Ser ut som grov jord. Jorden är sur eftersom barren är sura. Här trivs inte daggmasken, här sker nedbrytningen av bla svampmycel. Den här nedbrytningen tar längre tid. Blekjord: När det sura vattnet sjunker genom marken följer järn, aluminium och näringsämnen med och kvar blir en blek jord. Det sker en urlakning. Rostjord: metallerna och näringsämnena anrikas längre ner i marken pga att pH-värdet ökar. Järnet gör jorden brunröd. Opåverkad mineraljord:

Jordmån Brunjord Podsoljord Förekomst Profil Näringsinnehåll pH-värde Lövskogar Barrskogar 70% av Sveriges yta Profil Förna Mull Opåverkad mineraljord Humus Blekjord Rostjord Näringsinnehåll Näringsrik jord Näringsfattig jord pH-värde Orsak: 4,5 – 7 Löv basiska Kalkrik berggrund Kalka 4 – 5 Barr sura Sur berggrund, granit Solljus  marken värms upp Inga löv stora delar av året mycket solljus värme som påskyndar nerbrytningen  näringsrik jord Barr hela året sänkt temperatur  långsam nedbrytning näringsfattig jord Nedbrytning sker med Daggmaskar och bakterier Svampmycel Daggmaskar och bakterier trivs inte i sura jordar. Nedbrytningshastighet Löv 1år Ek och boklöv tar längre tid eftersom de innehåller garvsyra. Tallbarr 6-7år Granbarr 3år

Jordmån Brunjord Podsoljord Markstruktur Innehåller både organiskt material och oorganiskt material. Grynstruktur, mer porös jord. Finkornigt Innehåller mest oorganiskt material, sten och grus. Enkelkornstruktur, mer kompakt jord. Grovkornig. Vatten Grynstruktur+ finkornigt  hålla kvar lagom mängd vatten + rötterna kan tränga djupare ner. Enkelkornstruktur+grovkornig  Vattnet rinner rakt igenom, inget som kan behålla vattnet. Näringsämnen spolas bort. Torrare marker Genomluftning av marken Grynstruktur  Luft kommer ner till marken, bra för rötter och djur som lever där. Bakterier behöver syrgas. Enkelkornstruktur  Mer kompakt, mindre luft till rötterna och djuren. Närsalter Finkornig  större sammanlagd yta  mer närsalter frigöras Grovkornig  Mindre sammanlagd yta  mindre närsalter frigöras

Jordmån Brunjord Podsoljord Växter Tät vegetation Lövträd, många olika örter Gräsen är oftast bredbladiga. Glesare vegetation Barrträd, ljung, lingon, blåbär Växterna anpassade att klara torka. Cylinderformade blad  minskad bladyta  minska avdunstningen. Gräsen är oftast trådsmala. Tjockbladiga växter  minskad avdunstning. Tex Lingon. Många vintergröna växter, kan behålla bladen även på vintern som är en torrperiod. Lite näring i marken gör att träden ofta samarbetar med svampar. Svamparna ger träden närsalter och av träden får svampen energi som träden tillverkar vid fotosyntesen. Djur Daggmaskar, bakterier

Kul att veta Under ett år passerar ca 25kg jord genom tarmkanal hos en daggmask. Det finns mer än 100 maskar per kvadratmeter

Ordlista Organiskt material: växter och djur Oorganiskt material: sten, sand, grus Dränera: vattnet inte bli stående utan rinner igenom.