GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola

FÖRELÄSNINGAR INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING KRITISKT TÄNKANDE LOGISKA OCH ARGUMENT KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR. KUNSKAPSSKAPANDE FORMER KUNSKAPSKAPANDE SOM EVOLUTIONSPROCESS (NATURAL COMPUTING)

CDT212 VETENSKAPSMETODIK KURSENS HEMSIDA http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/

CDT212VETENSKAPSMETODIK Vetenskapsteori, vetenskapsmetodik och kritiskt tänkande Vetenskapens idéhistoria Rapportskrivning och presentationsteknik Seminarium

PÅ GÅNG Val av rapportämne: DENNA VECKA!! Först till kvarn principen.. Se detaljer på hemsidan under Senaste nytt!

KURSENS INNEHÅLL Grundläggande vetenskapsteori, vetenskapsmetodik och kritiskt tänkande Vetenskapens idéhistoria Datavetenskap Teknikvetenskap Humaniora Fysik Matematik

Rapportskrivning Seminarium Förstå och diskutera texter av olika typer. Skriva rapporter. Söka information och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Kritiskt granska och förberedd opposition mot andras rapporter. Seminarium Presentera egna rapporten och opponera mot andras rapporter.

VETENSKAPSTEORI OCH VETENSKAPSMETODIK Introducerar grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar. Ger en inblick i vetenskapens idéhistoria (teknik, datavetenskap, matematik, fysik, och humaniora). Utvecklar kritiskt tänkande.

KURSENS UPPLÄGG Kursen blandar ordinarie föreläsningar, gästföreläsningar, inlämningsuppgifter och diskussioner. Kursen har ingen sal-tentamen, utan en hemtenta. Kursen avslutas med en seminarium där deltagare presenterar sina rapporter och opponerar på andras rapporter.

KURSLITTERATUR Kursens hemsida. Bredvidläsningsmaterial som finns på kurshemsidan, bl. a. följande kompendier: Konsten att vara vetenskaplig (SO Hansson) Vetenskapens idéhistoria (J Molander) Björklund, Maria (2003). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur http://tifo.btj.se/3423641446249073

INLÄMNINGSUPPGIFTER Vad händer om man missar deadline? Aktuella deadlines framgår av kurshemsidan. Det finns både en deadline för varje inlämningsuppgift och en definitiv deadline för hela kursen (kursslut). Missad deadline betyder lägre betyg. Missad diskussion innebär en extra inlämningsuppgift.

INLÄMNINGSUPPGIFT 1 Grundläggande vetenskapsteori Läs två populärvetenskapliga artiklar*. Skriv en personlig analys av artiklarna utifrån givna frågor. Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. (Gordana & Stefan & Sara) Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. * ”Sanningen i vitögat”, Dag Prawitz, Forskning & Framsteg 1/03 ”Oändligheten och lite till”, Gunnar Berg, Forskning & Framsteg 8/08

INLÄMNINGSUPPGIFT 1-EXTRA Enbart de som missar första diskussionen! Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. (Gordana) * ”Forskningsområde i sönderfall”, Lars Olof Lodén, Forskning & Framsteg 3/03

INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Grundläggande vetenskapsteori – Kritiskt tänkande och miljöetik Läs kritiskt en populärvetenskaplig text* med etiska frågeställningar och besvara några frågor som förberedelse för en diskussion. (Gordana) Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. * ”Drömmen om paradiset”, Joanna Rose, Forskning & Framsteg 3/03

INLÄMNINGSUPPGIFT 2-EXTRA Enbart de som missar andra diskussionen! Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. (Gordana) * ”Om bedrägeriets uppkomst”, Per Snaprud Forskning & Framsteg 1/09 sid 27-31

INLÄMNINGSUPPGIFT 3 Läs och analysera texter Läs tre texter av olika karaktär och besvara ett antal frågor. (Jan)

INLÄMNINGSUPPGIFT 4 Skriv en populärvetenskaplig rapport (F&F stil) Skriv en rapport (i grupper om 2) på 7 – 9 sidor om ett ämne inom datavetenskap/elektroteknik. Godkänd rapport kan få betyg 3, 4 eller 5. Betyg sätts av examinator. Rapporten presenteras på ett seminarium. (10 min presentation + 5 minuter diskussion). (Gordana, Stefan och Sara)

INLÄMNINGSUPPGIFT 5 Rapportgranskning och opposition Läs tre rapporter och skicka in skriftliga synpunkter (granskningsprotokoll) både till systemet (genom Inlämningar ) och till rapportförfattarna (via mail) Opponera mot en av dessa rapporter efter presentationen på seminarium. Anvisningar finns på kursens hemsida.

INLÄMNINGSUPPGIFT 6 Presentation Presentationsfilen skickas till systemet Inlämningar ) innan seminariet, enligt planeringen.

INLÄMNINGSUPPGIFT 7 Vetenskapsteori och Vetenskapens idéhistoria Inlämningsuppgift i form av en hemtenta med ett antal frågor från kursen, som examinerar vetenskapsteoretiska moment i kursen. (Gordana)

Betygskriterier (3, 4, 5) För en 3:a måste man ha klarat samtliga inlämningsuppgifter i kursen före kursslut. Man får inte mer än en komplettering per inlämningsuppgift. Inga ytterligare examinationstillfällen kommer att ges innan kursen går nästa gång!

Betygskriterier (3, 4, 5) För en 4:a måste man förutom uppfyllda krav för 3:a och medelbetyg på delmoment som överstiger 3,5 ha hållit samtliga deadlines för varje inlämningsuppgift. Man måste klara varje inlämningsuppgift första gången (man får inte ha några kompletteringar). Deadlines för kursen finns på kursens hemsida.

Betygskriterier (3, 4, 5) För en 5:a måste man förutom uppfyllda krav för 4:a och medelbetyg på delmoment som överstiger 4,5 dessutom ha fått minst VG på rapporten.

Betygsättning går genom sammanvägning Uppgift 1 (Vetenskap, Artiklar) (3, 4, 5) Uppgift 1-extra (G) (bara om man missat Diskussion 1) Uppgift 2 (Vetenskap, Artiklar) (3, 4, 5) Uppgift 2-extra (G) (bara om man missat Diskussion 2) Uppgift 3 (Textanalys) (3, 4, 5) Uppgift 4 (Rapport) (3, 4, 5) Uppgift 5 (Rapportgranskning) (G) Uppgift 6 (Presentation) (G) Uppgift 7 (Hemtenta) (3, 4, 5)

Fortsättningskurs - Forskningsmetodik CDT403 Research Methods in Natural Sciences and Engineering (Forskningsmetodik inom naturvetenskaper och teknologi) är en fortsättning på denna kurs. http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3340/

ALLA INLÄMNINGSUPPGIFTER SKICKAS genom Inlämningar So fort man registrerar sig i LADOK blir man automatiskt registrerad i systemet och får en ID och lösenord via mail.

UNDERVISNING FÖRELÄSNINGAR, DISKUSSIONER OCH MINIKONFERENSEN (SEMINARIUM) ÄR OBLIGATORISKA – EFTERSOM KURSEN INTE HAR NÅGON KLASSISK EXAMEN

UNDERVISNING NÄRVARO VID MINST 80% AV FÖRELÄSNINGAR KRÄVS

DISKUSSIONER VETENSKAPSTEORI TILLÄMPAD - ANALYS AV POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR Sanningen i vitögat F&F 1/03, Vetenskapsteori – sanning och mening Oändligheten och lite till, Gunnar Berg, F& F8/08, Vetenskapsmetodik DISKUSSION 2 Drömmen om paradiset F&F 3/03, Kritiskt tänkande, värderingar DISKUSSION 3 Vetenskap och vetenskapsteori, en sammanfattning av vad vi lärt oss i kursen.

VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSTEORI? VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? KUNSKAP VETENSKAP OCH FORSKNING VETENSKAPLIG METODOLOGI EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK HYPOTESPRÖVNING

VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (1) Högskolelag (1992:1434) 2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för    1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och    2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.

VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (2)  3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a § I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370).

ARTIKELANALYS UPPSATSER Uppsatsen skrivs i grupp av två personer. Använd svarsmallar från hemsidan. Förbered dig för diskussion i klassen!

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPSATSER OCH DISKUSSIONER Innehållet - hur klart och väl artikeln är analyserad. Hur mycket används kunskaper från nuvarande kursen i analysen. Uppsatsens formella struktur – språk, hänvisningar, citat, o s v. Författarens aktivitet och argumentationsstyrka i diskussioner.

DET HANDLAR MEST OM FRÅGOR ... Vad är vetenskap? Hur vet man att man vet? Hur vet man att det är sant? Vad betyder sant? ...

... OCH NÅGRA SVAR ... ... i en balansgång mellan dogmatism och relativism!

VETENSKAPSTEORI – ELLER VETENSKAPSFILOSOFI?

VAD ÄR VETENSKAPSTEORI? ”Studiet av vetenskapernas logiska och metodologiska grundvalar dvs av de förutsättningar på vilka de olika vetenskaperna ytterst vilar”. (Rosing 1993)

VETENSKAP OCH FORSKNING FORSKNING är processen VETENSKAP är resultatet

KLASSISKA VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, …) 2 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, …) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik …) 4 Logik & Matematik 1 Kultur (Religion, Konst, …) 5

HUR VET VI VILKA VETENSKAPER SOM FINNS? Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Eller också vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB’s förteckning.

VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig.

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1) 11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2) 17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 237 Vårdvetenskap 2371 Arbetsterapi 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 2373 Omvårdnad 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott http://www.scb.se/statistik/uffou/forteckning.asp

RELIGIONSVETENSKAP

KONSTVETENSKAP

DANSVETENSKAP

KULTUR (1) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle.

KULTUR (2) Värderingar Kulturen materialiseras (form, mönster, ritualer, samtalsformer) Mångfald Subkulturer Forskare bildar ett eget forskarsamhälle (scientific community)!

EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE Hugh Gusterson, Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet) http://www.ucpress.edu/books/pages/6142.html

HUR FÖRÄNDRAS KULTURER? Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott – revolution (kräver mycket stora mängder energi!) Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.)

VAD ÄR KUNSKAP? Forskning innebär sökande efter ny kunskap. Men vad är kunskap? Kunskap kan analyseras utifrån olika förklaringsperspektiv.

VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? – Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"?

VAD ÄR SANNING? Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning – en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning – en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc.

VAD ÄR KUNSKAP? (1) Vetenskaplig kunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap.

VAD ÄR KUNSKAP? (2) Praktikerkunskap innebär: Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, ”tyst” kunskap (tacit knowledge).

“EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE”. Niels Bohr

DEN VETENSKAPLIGA UTVECKLINGSPARADOXEN Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. (Popper) Vi kan aldrig hålla någon vetenskaplig teori för definitivt säker kunskap. Vetenskapen utvecklas kontinuerligt.

FORSKNINGSMETOD Undersökning av problemområde i generella drag. Forskningsrapport Undersökning av problemområde i generella drag. Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Redovisar vad man redan vet. Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Presenterar den konkreta undersökningen. Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Analysera resultat med hänsyn till syfte

UNIVERSUM Intressanta problem 1 2 Modell (hypotes) 3 Ange problemområde, syfte 1 Intressanta problem 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå Modell (hypotes) Undersök problemområde i generella drag. Syfte. Inventera vetandets nivå – gör litteraturstudie, Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. Publicera. Specifikt fenomen 3 4 Forskningsresultat

FORSKNING ÄR EN ITERATIV PROCESS! UNIVERSUM 1 2 3 4 Forskningsresultat VETENSKAPLIGA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA!

URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD VAD ÄR “DEN VETENSKAPLIGA METODEN”? BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER 1 Deduktion HYPOTES 2 FÖRUTSÄGELSER 3 Induktion -deduktion, analogi, intuition... Hypotesen måste justeras Hypotesen måste justeras Hypotesen måste omarbetas radikalt TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER 6 Överensstämmelse uppnådd Den hypotetisktdeduktiva cykeln BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 5

VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte) Förståelse (tolkning utifrån en referensram – kritisk reflektion – utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning

VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel) Rationell och logiskt tillvägagångssätt Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Extern kontroll

FORSKNINGSPROCESSEN Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? 

FORSKNINGSRESULTAT Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes = en preliminär teori Modell = en förenklad ändamålsenlig beskrivning av verkligheten. Teori = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som kan användas för att ta fram modeller.

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik

TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre.

TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Forskningens teoretiska resultat ger: generell och ofta formell förståelse av fenomen deskriptiv / prediktiv förståelse och modeller problemspecifik information målsättningar, (normativa) värderingar

TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Praktiska forskningsresultat Forskningens praktiska resultat kan ger: nya processer och metoder för produktframtagning nya processer och material för produkttillverkning nya produkter (läkemedel, instrument, material, osv.)

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSMETODIK Vetenskapsmetodologi – idéen om hur ideal vetenskap bör bedrivas.

KVANTITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur ofta och hur mycket. Nomotetisk (många observationer) - Objektivitet Syfte: Generalisera, testa teorier Metod: Standardiserad strukturerad intervju, enkätformulär, frekvensmätning.

KVANTITATIVA METODER Resultat: Beskrivande frekvenstabeller, hypoteser och/eller förklaringar av statistiska samband. Bedömning: Validitet – Har man undersökt rätt sak? Reliabilitet – Har man gjort undersökningen (mätningen) på rätt sätt? Kan den göras om av någon annan?

ANVÄNDNING AV KVANTITATIVA METODER Man söker kunskap som gäller för hela populationen, och populationen är för stor för att kunna observeras i sin helhet. Man vill kunna ställa upp en modell för beräkningar. Man vill kunna avgöra om eventuella samband man observerar bara är slumpmässiga.

FÖRDELAR MED KVANTITATIVA METODER Välutvecklad arsenal av metoder finns att tillgå (t.ex. statistik). Generaliserbarheten lättare att avgöra. Man kan kvantifiera, räkna, förutsäga/predicera, testa och förkasta. Man kan säga något om i vilken mån man kan lita på resultaten, så länge som man håller sig inom samma population.

NACKDELAR MED KVANTITATIVA METODER Alla variabler kan inte kvantifieras Grundantaganden kan vara ganska restriktiva. Kan vara kostsamma, i möda och pengar - man behöver ibland ett mycket stort antal observationer.

KVALITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur och varför. Ideografiska (många aspekter) – Subjektiva. Syfte: förstå/tolka, förklara det enskilda fallet. Metod: observation, intervju, tolkande textanalys, fallstudier. Resultat: Identifikation av teman, strukturer och dold mening. Bedömning: Öppenhet beträffande värderingar och utgångspunkter.

ANVÄNDNING AV KVALITATIVA METODER Man är ute efter att generera hypoteser snarare än för att testa dem. Man är ute efter att observera svårkvantifierbara fenomen och följaktligen inte att bygga numeriska modeller.

FÖRDELAR MED KVALITATIVA METODER Man får annan typ information än med kvantitativa, och kan tackla andra slags frågor. Ger möjlighet till "subjektiv förståelse”. Kan, ibland, vara mindre resurskrävande. Man behöver inte låta sig styras av de grundantaganden som måste göras för att statistisk generalisering skall vara giltig.

NACKDELAR MED KVALITATIVA METODER Alltid problematiskt i vilken mån resultaten från t ex en fallstudie kan generaliseras. Objektiviteten kan lättare bli ifrågasatt. Man är, metodologiskt, på "svagare is”. Kan vara resurskrävande på sitt sätt.

VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (1) Vetenskap är ett resultat av en mängd aktiviteter som pågår inom olika forskarsamhällen. Vetenskap förutsätter ett specifikt (”vetenskapligt”) förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad metodologi. Innefattar ett sökande efter mönster och samband.

VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (2) Vetenskapliga/forskningsresultat måste kunna reproduceras/repeteras. Vetenskapliga resultat är temporära och måste kunna omprövas. Motsatsen är dogmatism (orubblig tro).

PROBLEMFORMULERING Avgränsning Hypotesformulering Frågehypoteser Nollhypoteser Riktningshypoteser Datainhämtning/Databildning

DATATYPER - KÄLLOR Experimentella data Egna iakttagelser Sekundära iakttagelser Forskningsresultat Officiell statistik Allmän litteratur Intervjuer Simuleringar

Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas! BEDÖMNING AV BASFAKTA Vilken är källan? Vad är fakta och vad är värderingar? Vilka fakta är underbyggda? Hur? Granska alla påståenden! Vad har utelämnats? Vilka är de tänkbara orsakerna till utelämnandet? Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas!

VANLIGA MISSTAG Oklar problemformulering Bristfällig planering Svaga, ensidiga data Fel metod Otillgänglig forskningsrapport Ostrukturerade resonemang Ologisk klassificering Rapporten full med onödiga detaljer (signalen drunknar i bruset)

EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: OCKHAMS RAKKNIV [LESS IS MORE!] Skär bort allt onödigt. Av två teorier som förklarar samma fenomen så är den enklare att föredra. En karta i skala 1:1 ?!

ORDLISTA (1) Ontologi – studerar hur verkligheten är beskaffad - allt som finns och kan finnas Epistemologi – kunskapsteori Determinism/Voluntarism – påverkas/påverkar Rationalitet – Ändamålstänkande/handlande mht ett visst syfte eller givet mål

ORDLISTA (2) Deskriptiv – beskriver hur det är eller blir. Normativ – säger hur det borde vara. Paradigm – en uppsättning teoretiska grundantaganden som man håller för riktiga och inte ifrågasätter hela tiden (Kuhn).