DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

En presentation över ämnet: "DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP"— Presentationens avskrift:

1 DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP
GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION – OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

2 DVA215 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP
KURSENS HEMSIDA

3 VAD ÄR KUNSKAP? En bok av Bernt Gustavsson
Kunskap kännetecknar människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv både individuellt och kollektivt . Kunskap har funnits genom hela människans historia. Platon och hans lärjunge Aristoteles har stor betydelse för vår uppfattning om kunskap.

4 VAD ÄR KUNSKAP? Aristoteles indelning i 1) teoretisk kunskap (episteme) 2) kunskap knuten till hantverk och skapande verksamhet (techne) 3) kunskap knuten till det etiska och politiska livet (phronesis) används än idag. Vi kan se dess inflytande i 1992 års läroplan, med indelningen: fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Gustavsson identifierar datoriseringen och kunskapens ökande ekonomiska betydelse, som gav upphov till uppfattningen om en övergång från industri- till kunskapssamhälle.

5 VY FRÅN TOPPEN AV PYRAMIDEN : KUNSKAP - INFORMATION - DATA
VETENSKAP LÄRANDEPROCESSEN effektiviserar interaktioner Levande organismer är läraktiga agenter Människan som interaktiv varelse och informationsvarelse (inforg)

6 VARFÖR LÄSER VI OM RELATIONER MELLAN KUNSKAP, VETENSKAP OCH INFORMATION?
Vi vill visa hur kunskaper skapas från information och studera vilka egenskaper kunskap måste ha för att kvalificera som vetenskaplig kunskap.

7 VARFÖR LÄSER VI OM VETENSKAP? (1)
Högskolelag (1992:1434) 2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för    1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och    2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.

8 VARFÖR LÄSER VI OM VETENSKAP? (2)
 3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a § I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370).

9 FRÅGOR VI STÄLLER Vad är kunskap? Vad är vetenskap?
Vad är information? Vad är data? Hur skapas data, information, kunskap, vetenskap? ...

10 VETENSKAP OCH FORSKNING
FORSKNINGEN är processen VETENSKAPEN är resultatet

11 KLASSISKA VETENSKAPER I SIN KONTEXT
Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, …) 2 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, …) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik …) 4 Logik & Matematik 1 Kunskap 5 Kultur 6

12 HUR VET VI VILKA VETENSKAPER SOM FINNS?
Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB’s förteckning. Osv.

13 VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE
VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig.

14 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1)
11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap

15 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2)
17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden

16 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3)
ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN Barn Hushålls- och kostvetenskap Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle

17 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4)
ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN Vårdvetenskap 2371 Arbetsterapi 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 2373 Omvårdnad 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott

18 RELIGIONSVETENSKAP

19 KONSTVETENSKAP

20 DANSVETENSKAP

21 KULTUR (1) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle. Notera skillnaden mellan Aristoteles teknikerkunskap (techne) och värderingskunskap (phronesis) och kultur. Kulturen är resultatet av både kunskap och okunskap, den yttras som det totala beteende.

22 EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE
Hugh Gusterson, Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet)

23 HUR FÖRÄNDRAS KULTURER?
Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott – revolution (kräver mycket stora mängder energi!) Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.)

24 VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn
Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? – Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"?

25 VAD ÄR SANNING? Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning – en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning – en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc.

26 VAD ÄR VETENSKAPLIG KUNSKAP? (1)
Vetenskaplig kunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap.

27 VAD ÄR VETENSKAPLIG KUNSKAP? (2)
Praktikerkunskap innebär: Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, ”tyst” kunskap (tacit knowledge).

28 “EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE”.
Niels Bohr

29 DEN VETENSKAPLIGA UTVECKLINGSPARADOXEN
Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. (Popper) Vi kan aldrig hålla någon vetenskaplig teori för definitivt säker kunskap. Vetenskapen utvecklas kontinuerligt.

30 FORSKNINGSMETOD Undersökning av problemområde i generella drag.
Forskningsrapport Undersökning av problemområde i generella drag. Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Redovisar vad man redan vet. Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Presenterar den konkreta undersökningen. Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Analysera resultat med hänsyn till syfte

31 UNIVERSUM Intressanta problem 1 2 Modell (hypotes) 3
Ange problemområde, syfte 1 Intressanta problem 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå Modell (hypotes) Undersök problemområde i generella drag. Syfte. Inventera vetandets nivå – gör litteraturstudie, Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. Publicera. Specifikt fenomen 3 4 Forskningsresultat

32 FORSKNING ÄR EN ITERATIV PROCESS!
UNIVERSUM 1 2 3 4 Forskningsresultat VETENSKAPLIGA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA!

33 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD
VAD ÄR “DEN VETENSKAPLIGA METODEN”? BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER 1 Deduktion HYPOTES 2 FÖRUTSÄGELSER 3 Induktion -deduktion, analogi, intuition... Hypotesen måste justeras Hypotesen måste justeras Hypotesen måste omarbetas radikalt TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER 6 Överensstämmelse uppnådd Den hypotetisktdeduktiva cykeln BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 5

34 VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte)
Förståelse (tolkning utifrån en referensram – kritisk reflektion – utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning

35 VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel)
Rationell och logiskt tillvägagångssätt Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Extern kontroll

36 FORSKNINGSPROCESSEN Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? 

37 FORSKNINGSRESULTAT Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes = en preliminär teori Modell = en förenklad ändamålsenlig beskrivning av verkligheten. Teori = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som kan användas för att ta fram modeller.

38 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING
Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik