Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Anna Pegelow – E-delegationen Magnus Enzell - Näringsdepartementet
Advertisements

Tillgänglighet till webben – en del i den nationella handlingsplanen 29 oktober 2002 Sören Hansson Tillgänglighetscentret vid Handikappombudsmannen.
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Regeringens handlingsplan för eFörvaltningen
Mathias Roos – Strateg Region Blekinge
Enklare i eSamhället Lennart Jonasson.
En innovativ förvaltning för bättre effektivitet och kvalitet Nationell utbildningsadministrativ konferens 25 september 2012 Michiko.
Sömlösa övergångar Per Granstrand, Verksamhetsarkitekt - Bolagsverket
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
AU Digital samverkan LO Process
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
Saminvesteringsforum
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Välkomna till Dataföreningens nätverk om ”e-förvaltning” 18 nov 2011, kl
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Sammanfattning och summering Offentliga rummet 2014
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Ehälsokommitténs diskussionspromemoria ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
Trender inom statsförvaltningen
”Vägen mot e-samhället”
”Vägen mot e-samhället”
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Konfigurationsanalys Cosmic. ”Agenda” Sammanfattning Bakgrund Metodik/Angreppssätt Avgränsningar Resultat Observationer Slutsats och rekommendationer.
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
Utveckling av lokal service i samverkan SE MEDBORGARNA - för bättre offentlig service.
Redovisning Workshop – samtliga grupper Seminarium med samverkansgrupperna VERVA 11 januari 2007.
Anslutning till Mina meddelanden
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
Implementering av Nationell strategi för eHälsa och eSamhället
Presentation februari 2015
Kommuner i samverkan – Anna projektet
Regeringens mål Alla tjänster som kan tillhandahållas elektroniskt skall tillhandahållas elektroniskt E-tjänster får inte utestänga enskilda och företag.
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Daniel Andersson Maria Ekendahl. Alla bibliotek kan bidra efter förmåga Ett bibliotek kan visa upp mycket mer än det själv producerar genom samverkan.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
1No. 1 e-förvaltning – se verksamheten ur kundens perspektiv.
Samverka bör man – hur gör man?
Digitalisering för bättre välfärd
Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg
Finansiell samordning
Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning?
Mats Nilsson, stabschef Samlad kraft kring e-hälsoutveckling!
Regional samverkan kring öppna data Regional samverkan – öppna data 2012: Utarbetade det nationella ramverket tillsammans med SKL, Pwc och Peter Krantz.
”Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE.
Varför e-förvaltning och e-strategier? Skapa NYTTA För samhället, medborgarna, företagen och för verksamheterna.
Ämne: diskussion om e-hälsoprioriteringar på chefsnätverket 21 augusti.
”Från Kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region” Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare eHälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice.
Beslut i kommunfullmäktige
Samordnad utveckling för god och nära vård
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
SLL om tjänster för det kommunala området
Styr- och resursutredningen - STRUTEN

(Företagsnamn) SWOT-analys
Digitalt först med användaren i fokus
Kommundirektören och digitaliseringen
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
E-vägledning under utveckling
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Presentationens avskrift:

Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning EU-kommissionen, Digital by default or detour – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 EU-kommissionen, Digital by default or detour – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 UNPAN, UN Global E-government Survey 2014, United Nations, New York, 2014 WEF, Global Information Technology Report 2014, World Economic Forum, Geneva, 2014 WASEDA, IAC 10 th international e-government ranking 2014, WASEDA, Tokyo, 2014 anna.pegelow@regeringskansliet.se

Hur står sig Sverige internationellt? Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Vi vill veta… Kriterier för en god e-förvaltning i de olika mätningarna? Vad mäter de olika internationella mätningarna? Sveriges status för olika sektorer/målgrupper/livshändelser? Sveriges status för de gemensamma möjliggörande komponenterna för e-förvaltningen? Sveriges status för övriga fokusområden (e-delaktighet, juridik, sammanhållen förvaltning, styrning, öppna data, nationell portaler, informationssäkerhet mm)? Vilka utvecklingsområden kan urskiljas?

Analyserade benchmarks EU-kommissionen, Digital by default or detour – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 EU-kommissionen, Digital by default or detour – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 UNPAN, UN Global E-government Survey 2014, United Nations, New York, 2014 WEF, Global Information Technology Report 2014, World Economic Forum, Geneva, 2014 WASEDA, IAC 10 th international e-government ranking 2014, WASEDA, Tokyo, 2014

Benchmark – välsignelse eller förbannelse? Värdet främst på policynivå kan identifiera utvecklingsområden skapa ”sjukdomsinsikt” och politiskt tryck visar på vilka länder man kan inspireras av i vilka frågor Problem osäkert om de bygger på rätt grundvärden om vad som är bra e-förvaltning? förenklad utbudsfokuserad världsbild relativa modeller där olika länder jämförs mot varandra modellerna förändras över tiden vilket gör tidsserier svåranalyserade ibland oförklarliga kraftiga pendlingar för resultat över tiden olika undersökningar får olika resultat på likartade indikatorer ibland osäkra eller svaga underlag Vilket värde kan benchmarks ha? Hög abstraktionsnivå gör att huvudvärdet finns på policynivå Sätter fokus på potentiellt viktiga utvecklingsområden Kan väcka sjukdomsinsikt och skapa politiskt tryck för frågorna Indikerar vilka man kan inspireras av och i vilka frågor Hur kan benchmarks användas? Benchmarks kan i regel bara utgöra ett analysstöd på aggregerad nivå Undersökningarna måste analyseras för att identifiera utvecklingsfrågor Vilka problem finns med dessa benchmarks? Bygger de på rätt grundvärden om bra e-förvaltning? Förenklad teknocentrisk och utbudsfokuserad världsbild Relativa modeller där olika länder jämförs mot varandra Konstant förändring av modell gör tidsserier svåranalyserade Ibland kraftigt pendlingar för resultat över tiden Variation mellan rapporter för likartat definierade indikatorer Ibland svaga underlag och mycket svag transparens

Studerade sektorer/livshändelser I samtliga mätningar förutom i EU-kommissionens undersökning är det svårt att uttala sig om prestationerna för enskilda sektorer i Sverige. Undersökningarna redovisar inte detaljerade resultat för de olika sektorerna. Endast EU-undersökningen redovisar resultat för de olika livshändelserna. De olika undersökningarna kartlägger utvecklingen genom olika urval av samhällssektorer. Hur valet inom sektorerna gått till är generellt sätt svårt att utläsa.

Goda tekniska förutsättningar, aktiva användare och höga förväntningar E-government users beskriver användarbasen kategoriserad och kartlagd för Sverige. Effective Government beskriver hur väl Sveriges e-förvaltning möter användarnas behov och förväntningar och stimulerar återvändande.

Sveriges historiska utveckling för e-förvaltning enligt EU, FN och World Economic Forum Sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet kan en tydligt vikande trend urskiljas. Allt fler länder som satsar på e-förvaltning kommer ikapp eller går om Sverige. Detta innebär inte att Sverige blivit sämre på e-förvaltning utan att konkurrensen kring vad som är en bra e-förvaltning internationellt sett hårdnat. Att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter blir svårare och svårare ju fler länder som satsar fokuserat på digitalisering. En tydligt vikande trend sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet

Sveriges historiska utveckling - två gap att analysera Med ”uppstickare” avses ett av de allt fler länder som varit långsamma i väntan på centrala nationella beslut inledningsvis när det gäller satsningar på e-förvaltning men som på senare år kommit i kapp och i många fall gått om de pionjärnationer som var ute tidigt. Med de två gapen avses ett första gap där Sverige drar nytta av myndigheternas och kommunernas självständiga ställning och mandat samt ett andra gap där bristen på centrala initiativ hämmar utvecklingen av en gemensam sammanhållen förvaltning. Sverige kunde tidigare drar nytta av myndigheternas och kommunernas självständighet – nu hämmar bristen på centrala initiativ utvecklingen av en gemensam sammanhållen förvaltning.

Tydliga utvecklingsområden - sammanfattning att möta användarnas höga förväntningar förbättra möjligheter att finansiera och utveckla gemensamma satsningar förbättra det juridiska ramverket utveckla mjuk infrastruktur i form av informationsutbyte och samverkande tjänster (livshändelser) utveckla tjänster för sk one-stop shops och gemensamma digitala möten

Tydliga utvecklingsområden – sammanfattning forts automatiserade tjänster grundförutsättningar såsom single sign-on och EID transparens i ärendehanteringen t ex för att minska onödig efterfrågan satsa mer på att marknadsföra tjänsterna öka fokus på den lokala nivån (kommunerna) förstärka lednings- och styrningsförmågan

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. EU eGov benchmarking 2014 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Sveriges placering inom EU 2014 User centricity 10 Transparency of services 10 Cross border mobility 5 Key enablers 13

Trender digitaliserade tjänster => personanpassade tjänster datoranvändning => mobilt alla kanaler => obligatoriska onlinetjänster eGovernment => Open Government

Det går för långsamt med… vidareutnyttjande av data (authentic source) som bl a driver automatiserade tjänster digital by default som driver kostnadsbesparingar mobilanpassade webbsidor som driver kundnöjdhet

Hur skulle vi kunna mäta? Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Möjliga fokusområden för e-förvaltningsutveckling Utveckling av livshändelse Infrastrukturella möjliggörare Samordnade tjänster till medborgare och företag Effektiv informations-överföring Juridiska förutsättningar Affärsmodell / finansiering av gemensamma lösningar Whole of government - Samverkan kommun / stat / privata aktörer Modeller för drift och förvaltning av gemensamma lösningar

Mognadsbedömning = stort hinder = uppstartat = på god väg Juridiska förutsättningar Affärsmodell / Finansiering av gemensamma lösningar Whole of government – samverkan kommun / stat / privata aktörer Modeller för drift och förvaltning av gemensamma lösningar Infrastrukturella möjliggörare Mognadsbedömning Effektiv informationsöverföring = stort hinder Samordnade tjänster till medborgare och företag = uppstartat = på god väg Utveckling av livshändelse

Färdplan … 2015 2016 2017 2018 2019 2020 xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx Juridiska förutsättningar Affärsmodell / Finansiering av gemensamma lösningar Whole of government – samverkan kommun / stat / privata aktörer Modeller för drift och förvaltning av gemensamma lösningar Infrastrukturella möjliggörare Färdplan … Effektiv informationsöverföring 2015 2016 Samordnade tjänster till medborgare och företag 2017 2018 2019 2020 Utveckling av livshändelse xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx