Digitalisering för bättre välfärd

En presentation över ämnet: "Digitalisering för bättre välfärd"— Presentationens avskrift:

1 Digitalisering för bättre välfärd
Hur samstyra digitala resurser?

2 Globalt uppkopplade människor och verksamheter förväntar sig tillgång till information och digitala tjänster… De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt. Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på).

3 …och Sverige har de bästa av förutsättningar…

4

5 …men tappar när det gäller offentliga tjänster på nätet

6 Sveriges historiska utveckling för e-förvaltning enligt EU, FN och World Economic Forum
Sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet kan en tydligt vikande trend urskiljas. Allt fler länder som satsar på e-förvaltning kommer ikapp eller går om Sverige. Detta innebär inte att Sverige blivit sämre på e-förvaltning utan att konkurrensen kring vad som är en bra e-förvaltning internationellt sett hårdnat. Att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter blir svårare och svårare ju fler länder som satsar fokuserat på digitalisering. Enligt world economic forum rankas svenska individer som världsetta, Svenska företag på plats 3 och svensk offentlig sektor på plats 14. En tydligt vikande trend sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet

7 Sju livshändelser med Sveriges placering inom EU
Förlora och hitta arbete: 24 (33) Starta företag: 10 (33) Driva företag: 14 (33) Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33) Äga och köra bil: 3 (33) Studera: 10 (33) Flytta: 2 (33)

8 AP

9 Behov av förbättrad styrning och samordning för att effektivt möta användarnas höga förväntningar SKL har genomfört två utredningar på området

10 Förutsättningar för digital samverkan
Utredning om insatser för att främja digitalisering och digital samverkan LJ Välkommen Överenskommelsen 08.30 – Kort om projektet och Inledning – ett livshändelseperspektiv (20 min) 08.50 – Styrkarta för svensk e-förvaltning (pres: 15 min, disk: 40 min = 55 min) 09.45 – Samverkansorgan (pres: 5 min, disk: 25 min = 30 min) 10.15 – Finansiering av gemensamma satsningar (pres: 15 min, disk: 40 min = 55 min) 11.25 – Avslutning och nästa steg CF SKRIV UT Bild 14-16; 21; 28-30 Neutrala worksheets

11 Det saknas en taktisk nivå
Utveckla interoperabilitet och informationssäkerhet inom offentlig sektor – teknisk, semantisk, organisatorisk och juridisk Omvandla visioner och mål till gemensamma satsningar Bereda demokratiska beslut av den gemensamma projektportföljen samt säkerställa genomförande och uppföljning Genomföra omvärldsanalys, fånga idéer och behov samt genomföra förstudier (utifrån ett koncernperspektiv) Finansiera prioriterade gemensamma lösningar (med kostnads- och nyttokalkyler som grund) Ansvar för att säkerställa drift och förvaltning av de gemensamma lösningarna CF På den operativa nivån finns alltså varje myndighet och kommun, som ska fortsätta att driva på precis som nu.. Men därutöver saknas ”något” för att samordna det som behöver samordnas för att kommuner och myndigheter ska kunna jobba gemensamt. Uppgifter att hantera på taktisk nivå: Utveckla interoperabilitet och informationssäkerhet inom offentlig sektor – teknisk, semantisk, organisatorisk och juridisk Transponera visioner och mål till gemensamma satsningar Bereda demokratiska beslut av den gemensamma projektportföljen och säkerställa genomförande och uppföljning Genomföra omvärldsanalys, fånga idéer och behov samt genomföra förstudier (utifrån ett koncernperspektiv) Finansiera prioriterade gemensamma satsningar (med kostnads- och nyttokalkyler som grund) Ansvar för att säkerställa drift och förvaltning av de gemensamma tjänsterna INKL AFFÄRSMODELLER FÖR DETTA

12 Förslag – ett gemensamt nationellt samverkansorgan
Ansvarar för de frågor som måste samordnas mellan alla aktörer – både statliga myndigheter och kommuner. Behov av någon form av styrelse med representation i form av GD, LD och KD – från organisationer som är mest drivande. Både från statliga myndigheter och från ett antal kommuner, landsting/regioner. Vara idéledande för e-förvaltning i Sverige. Binder samman strategisk och operativ nivå. CF Vi ser att det finns ett antal uppgifter att lösa på taktisk nivå – och ser behov av att samla ansvaret för vissa av dem i ett nationellt samverkansorgan.. .. med det menar vi någon form av samverkansorgan ”över” e-delegationen 2.0 och CeSam – (enbart) för de frågor som absolut behöver samverkan! Allt annat sköter e-delegationen 2.0 och CeSam – eller snarare myndigheter, kommuner, landsting och regioner. Vi ger oss inte in i diskussion om organisationsformer (riskerar fastna i juridiken), utan ser behov av ett antal uppgifter som behöver lösas. Vi tror också att, oavsett organisationsform, behövs någon form av styrelse – med representation från de aktörer som är mest drivande (SKV, FK mfl) tillsammans med representanter från ett antal kommuner/landsting/regioner. På så vis ”tar vi hand om” uppgifterna på den taktiska nivån – och får en naturlig och tydlig koppling från och till såväl strategisk som operativ nivå. Samtidigt som myndigheter och kommuner kan fortsätta att arbeta på! [Utvecklas?]

13 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar
Reducering av pris- och löne-kompensations-medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (Landsting och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nytta Utveckling Mina meddelanden Drift & förvaltning Mina medd. Förstudie X Upphandling e-arkiv Kommer ni ihåg uppgifterna som vi talade om på taktisk nivå? Hur hänger det ihop med finansieringsmodellen? Finansieringskällor med ström till gemensamma lösningar – med fördelning beroende på nytta EXEMPEL på gemensamma lösningar och nytto- och kostnadsfördelning (för taktisk nivå) Myndighet A Myndigheter Myndigheter Myndighet A Myndighet B Myndighet B Regioner & Landsting Regioner & Landsting Regioner & Landsting Myndighet C Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner

14 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar
Reducering av pris- och löne-kompensations-medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (Landsting och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nytta Utveckling Mina meddelanden Drift & förvaltning Mina medd. Förstudie X Upphandling e-arkiv Myndighet A Myndigheter Myndigheter Myndighet A Myndighet B Myndighet B Regioner & Landsting Regioner & Landsting Regioner & Landsting Myndighet C Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner

15 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar
Reducering av pris- och löne-kompensations-medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (Landsting och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nytta Utveckling Mina meddelanden Drift & förvaltning Mina medd. Förstudie X Upphandling e-arkiv Betona ENSKILD finansiering från myndigheternas sida! Myndighet A Myndigheter Myndigheter Myndighet A Myndighet B Enskild finansiering Myndighet B Regioner & Landsting Regioner & Landsting Regioner & Landsting Myndighet C Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner

16 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar
Reducering av pris- och löne-kompensations-medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (Landsting och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nytta Utveckling Mina meddelanden Drift & förvaltning Mina medd. Förstudie X Upphandling e-arkiv Betona ENSKILD finansiering från myndigheternas sida! Myndighet A Myndigheter Myndigheter Myndighet A Enskild finansiering Myndighet B Myndighet B Regioner & Landsting Regioner & Landsting Regioner & Landsting Myndighet C Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner

17

18 Störst behov av gemensam digitalisering finns främst i att skapa förutsättningar t.ex riktlinjer och gemensamma standarder Högre Medel Lägre Riktlinjer och strategi Standarder Arkitektur Infrastruktur Kravspecifikation Upphandling Stöd för samordning Interaktion med relevant myndighet Applikation – medborgare Applikation – verksamhetsstöd Drift av tjänst Skola och utbildning Social omsorg Miljö- och hälsoskydd Störst möjlighet att göra nytta inom Stora verksamhetsområden såsom Skola och Hälso- &Sjukvård Områden som är starkt sammankopplade t.ex Social Omsorg och Hälso- & Sjukvård Områden där det finns liten lokal variation, t.ex. byggfrågor som styrs av lagar Bostäder Plan och byggfrågor Räddningstjänst Civilt försvar Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Behoven bygger både vad verksamheten behöver, samt vad invånare förväntar sig Biblioteks-verksamhet Kultur och fritid Kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Tandvård KÄLLA: Styrdokument, intervjuer, case exempel

19 Nationell gruppering Kommun/Landsting
Stat SKL Nationell gruppering Kommun/Landsting Regional samverkan Enskilda huvudmän (Landsting/Region, Kommun) Politisk styrning Strategiskt och policyskapande, t.ex. Nationell IT-strategi, Lagar och regler kring informationshantering Leda och stödja strategiskt arbete för medlemmar Starkt behov av samordning tvärs kommuner, landsting och regioner t.ex. gemensam arkitektur och gränssnitt Länk mellan nivåer vid utveckling mellan statlig myndighet och kommun t.ex. som vid utveckling av ”Ekonomiskt bistånd” Lokal politisk styrning och strategi Starkt behov av unik lokal anpassning och/eller kommun-specifik information som ej delas med andra t.ex. applikation för att hantera köer till förskola i enskild kommun Huvudmän med gemensamma behov kan hitta en lösning som ger ökad effektivitet/bättre kvalitet än om det gjorts var för sig t.ex.. En portal för inloggning, där resp. huvudman fyller på lokal information Starkt behov av samordning och/eller ökad nytta av samordning tvärs landsting eller kommuner t.ex. Ensa informationssystem för ökad rörlighet för patienter Exempel på roll & ansvar

20 SKLs framtida roll inom delade digitala lösningar
SKLs roll Exempel på ansvar Förutsättningar Samordning Identifiera behov samordna utveckling Stödja lokal och regional samverkan Identifiera existerande lösningar Standardisering Hjälpa till att utveckla standarder, certifiering Ta fram kravspecifikationer ”Sälj in” gemensamma lösningar Stödja utveckling Samarbete/Lobbying mot statliga organ för att driva den digitala utvecklingen Driva projekt där det ej finns en fungerande marknad / öppna upp för marknadsaktörer Standarder & struktur Tjänstegränssnitt Riktlinjer för gemensam informationshantering Grundläggande infrastruktur (t.ex. Nationell tjänsteplattform) Gemensam kravspecifikation som kan användas som grund när enskilda huvudmän upphandlar Länk till stat, underlätta samarbete såsom tex under utvecklande av Ekonomiskt bistånd Lösningar ingen annan kan erbjuda Utveckla lösningar där det ej finns en fungerande marknad Effektivt resursutnyttjande om SKL driver Kräver kompetens tvärs lokal och nationell nivå SKL har både process, organisation och kompetens som kan driva processen Visionen för DELA är att fungera som ett stödjande, samordnande och standardiserande lobby- och samarbetsorgan för Sveriges kommuner, landsting och regioner inom området för gemensamma digitala lösningar Exempel vad SKL ej ska göra: utveckla applikationer som redan finns på marknaden, ansvara för regionala samarbeten

21 Tänkbart framåt Starkare samordning inom regeringskansliet för digital förnyelse. Ny taktisk organisation med ansvar för att styra, främja, koordinera, finansiera och följa upp utvecklingen (jmf Danmarks Digitaliseringsstyrelse). Etablering av ett kommun- och landstingsgemensamt bolag för gemensamma digitala lösningar (i nära samarbete med staten). Centrala investeringsmedel för digital omställning. Regionala kluster för kompetens- och resursallokering.