Erica Hasslar. Inledning Mälarens närområde har varit bebott i årtusenden Människan påverkar sin omgivning Under 1900-talet blev påverkan av näringsämnen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
(& Martin H Larsson, Peo Boholm, Mathias Cramér)
Advertisements

Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer
Richard Nilsson Sekreterare
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön?
Efter bakgrundsmanus av Bo Bergman
Hur stor betydelse har kretslopp av näringsämnen från avlopp?
Vattenkraft inom vattenförvaltningen Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen I Västra Götaland
Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi genomfört gjort skillnad. Personen ifråga har fått ett jämnare humör. Enligt diagrammet.
Lesjöns utlopp (station 2541)
Miljödag i Torsås kommun 2013
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Vanliga åtgärder Niklas Holmgren, strateg
TerrAkvatisk bristanalys för hållbara landskap Johan Törnblom
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Avrinningsområdesvisa
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Vattenregleringen i Mörrumsån, Växjö kommun
Värdering av förbättringar i kustmiljön. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental.
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Många bäckar små - Åtgärder med ideella krafter!
Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan
Vattenvårdsplan för kust, vattendrag och sjöar i Torsås kommun Niklas Nilsson Ett verktyg för att engagera, inspirera och agera för.
Mer om tidsvärden Jonas Eliasson Professor Transport systems analysis, KTH Director Centre for Transport Studies.
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Statusklassning, åtgärder och miljökvalitetsnormer Med fokus på fiskars möjlighet till en fri vandring Anders Larsson Länsstyrelsen i Västra Götalands.
GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Vattenprovtagning med teleskophämtare.
Ringsjön lider av påverkan från övergödning. Denna påverkan yttrar sig bl.a. i algblomningar, dåligt siktdjup och tidvis syrefritt bottenvatten i delar.
Insjön.
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Statusklassningsarbetet i Bottenviken
Miljögifter i ytvatten - statusklassificering Kemisk status: 33 ”prioriterade ämnen” –”Prioriterade” –”Farliga prioriterade” 8 ”vissa andra förorenande.
Hur vi gjorde en miljörapport
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Riktningar.
Provtagning i Åkerströmmen. Miljöövervakning- Vårt uppdrag  Att följa storskaliga trender i miljön, positiva och negativa  Att följa upp effekten av.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimatsäkra samhället - En utmaning även för vattentjänsterna! 1.
Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Tabell 1. Skörderesultat vid användning av jordhumle- samhällen och/eller bin hos tre ekologiska odlare 2006.
Kvävets kretslopp.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Naturlandskap blir kulturlandskap
NV Ulrika Nilsson Riskklassning Finns det skillnader?
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Avloppshantering i Stockholms län – ett vägval i strategin för Ingen övergödning Vas-rådet den 13 februari 2014.
Vatten En förutsättning för liv Vad ska vi behandla? Vattenfördelning Vattnets kretslopp Vattenverk Hoten mot Östersjön.
Hållbarhetsindex - mål
Övergödning och Försurning
Dofsan – ett pilotprojekt
Veckans fördjupning handlar om något väldigt viktigt. Vet du vad
Delmoment 1: Rapport över sociala webben
Smidigt uttag från en databas: VISS
Vatten i och runt Sverige
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Handlingsplan för god vattenstatus
Lokala åtgärdsprogram för vatten
Världsarvet en pedagogisk utmaning eller möjlighet?
Presentationens avskrift:

Erica Hasslar

Inledning Mälarens närområde har varit bebott i årtusenden Människan påverkar sin omgivning Under 1900-talet blev påverkan av näringsämnen i området påtaglig Orsak: mer gödning, dränering, dikning och markpackning

Mälaren blev eutrof (övergödd) Fosfor anses vara det begränsande näringsämnet

Källor för fosforbelastning på Mälaren

Åtgärder Åtgärder har genomförts för att minska näringstillförseln Byggt reningsverk Stramare regler för industrier Åtgärder mot jordbruken Satt upp beting

Beting Beting- skillnaden mellan uppmätt halt och god status Modell som visar vilka bassänger i Mälaren som uppnår god ekologisk status om tillrinnande vattendragen uppnår sina beting?

Modell Modellera halterna av totalfosfor Baseras på Mälarens avrinningsområde

Uppdelad på 32 åtgärdsområden/bassänger 33 vattendrag och 32 närområden Majoriteten av vattnet rinner in i västra delarna Skillnad i jordsammansättning ger skillnad i läckage

Utgår från tot-P Satt samman nettoflöden, bassäng och vattendrag Lagt till retention (sedimentering) Lagt till beting Se hur halten påverkas Matcha mot ekologisk status

Nollalternativ Efter utförda beting

Slutsatser De bassänger som inte uppnår god status är tämligen små och isolerade Vikar utan vattendrag får ingen förbättring eftersom beting enbart finns för vattendrag

Beting (kg-P) Kvarvarande förbättringsbehov (kg-P)