Risker och kriser Finansiell stabilitet Johanna Stenkula von Rosen

Riksbanken och finansiell stabilitet – översikt Varför vi bryr oss om finansiell stabilitet - risker och kriser Riksbankens roll Analys av finansiell stabilitet Möjligheter att påverka Kristider – Riksbankens roll Hur vi ser på stabiliteten i dagsläget

Varför vi bryr oss - finansiella sektorns uppgifter Kreditförsörjning – in- och utlåning Fördelning av risker Betalningstjänster – förmedla betalningar Ekonomiska beslut förutsätter ett säkert och effektivt betalningssätt Alla ekonomiska handlingar medför betalningar Viktigt att betalsystemen fungerar

Betalningsinstrument Direkta Kontanter Kontobaserade Betalkort Kreditkort Giro Överföringar Checkar => Banker är viktiga i betalningssystemet och det skapar stora spridningsrisker Betalning Köpare Säljare Vara/tjänst Bank A Bank B Köpare Säljare Vara/tjänst

Grundläggande problem - Bankerna Banker är instabila Instabil likviditet Kortfristig inlåning & långfristig utlåning. Finansiella problem kan spridas! Minskat förtroende för en bank kan drabba andra banker – risk för ”bank run”. Lånar pengar av varandra – kreditrisk!

Statens reglering och övervakning av den finansiella sektorn EU Direktiv G10 och BIS Normgivande rekommendationer Riksdag Lagstiftning Regering - Finansdepartementet Förordningar Utarbetande av förslag Riksbanken Övervakning Finansinspektionen Tillsyn Föreskrifter

Finansiell stabilitet Någon måste ha den övergripande bilden av systemet – vilka risker finns det? Före bankkrisen på 90-talet hade ingen myndighet detta ansvar. Finansinspektionen ser till enskilda bankinstitut i första hand Riksbanken ser till helheten i första hand

Riksbankens roll ”Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” (Riksbankslagen 1 kap. 2 §)

Vad menas med betalningsväsende? De företag som deltar eller organiserar Banker och andra intermediärer Riksbanken, VPC, OMX, BGC Infrastruktur System som möjliggör flöden mellan olika institut och marknadsplatser: Betalningssystemet Betalningsinstrument – kontanter eller kontobaserade betalningsmedel Regelverk Lagstiftning och regler

Varför har Riksbanken fått denna roll? Central roll i betalningssystemet

Betalningssystemet RIX RIKSBANKEN Clearinghus: BGC (massbetalningar) VPC (värdepapper) OMX (derivat) CLS (valuta) Statliga institutioner: Riksgäldskontoret RIX Banker BANK BANK BANK BANK Lokala banker

Varför har Riksbanken fått denna roll? Central roll i betalningssystemet Behov av övergripande tillsyn Lender of last resort – likviditetsstöd vid behov Penningpolitiken kräver ett välfungerande system för att fungera

Analys av finansiell stabilitet

Makroekonomisk utveckling Faktorer som kan påverka bankerna och deras låntagare Konjunkturen: BNP, sysselsättning etc. Finansiella marknader: priser, volatilitet etc. Sverige vs omvärlden Marknader är sammankopplade Bankernas verksamhet: främst norden och Baltikum

Analys av finansiell stabilitet Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare

Bankernas låntagare Tre intresseområden: Icke-finansiella företag Fastighetsförvaltnings-företag Hushållssektorn Utvalda mot bakgrund av exponering hos de fyra stora bankkoncernerna

Hushållens skulder och räntebetalningar i förhållande till disponibel inkomst Procent Diagram 2:4 Källor: SCB och Riksbanken.

Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Diagram 2:14 Källa: SCB.

Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Källor: NewSec AB och Riksbanken.

Analys av finansiell stabilitet Bankkoncernerna Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare

Stabilitet i banksystemet Resultatutveckling Intäkter Kostnader Strategiska risker Disintermediering Konsolidering Internationell expansion

Analys av finansiell stabilitet Banksystemet Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare Bankkoncernerna

Betalningssystemet - finansiell infrastruktur De system och regelverk som behövs för att kunna göra betalningar System för stora betalningar – RIX Massbetalningssystem – BGC System för värdepappershantering – VPC och OMX Finansiella marknadsplatser Betalningsinstrument

Möjligheter att påverka Ingen spak att dra i... Internationellt arbete Samarbete med andra myndigheter Finansinspektionen och Finansdepartementet Kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Dialog med bankerna Krishantering

Krishantering Förberedd krisorganisation Krisövningar - nationella/internationella Löpande analys, t.ex. av likviditetsbehov Möjlighet att lämna nödkredit

Riksbankens roll i kris Ger ut pengar och har valutareserv Kan ge obegränsad likviditet – normal eller nödkrediter Lån mot säkerheter Straffränta Likviditetsbehov, systemviktig, solvent Riksbanken tar minimal förlustrisk

Varför stötta en bank? Betalningssystemet måste fungera Insättningar och lån måste fungera Risk för spridning – ”banksmitta” Inbyggd instabilitet i banker Kostnader kan bli stora Men alla banker ska inte stöttas… Insolventa banker stöttas inte

Vad gör vi under krisen? Följer svenska banker dagligen Följer marknader (likviditet i synnerhet) Följer utländska utvecklingen Täta kontakter med FI och utländska motparter Diskussioner i utländska kommittéer Krislösningar Tänker igenom framtida regler och tillsyn

Vad gör vi under krisen -2? Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter till Carnegie och Kaupting Sverige Nya säkerheter – för lån i Riksbanken Samarbetsavtal (Island) Swapavtal med Fed (10 bn USD) Informationsutbyte med Baltikum

Dagens kris och 90-tals krisen Bakgrund Optimistisk utlåning i USA Stora förändringar på finansiella marknaderna Optimistisk utlåning i Sve. Stora förändringar på finansiella marknaderna Utlösande faktorer Konjunkturavmattning i USA Större kreditförluster än väntat – skapar osäkerhet, i USA Konjunkturavmattning Osäkerhet kring finansbolag och konkurser Spridning – fördjupning Misstro mellan bankerna – var är Svarte-Petter - likviditetsproblem Banker stöttar investeringsbolag Banker stöttade finansbolagen Stora kreditförluster – för låg kapitaltäckningsnivå Skillnaderna ändå större än likheterna Många marknader och institut Marknader har slutat att fungera Svenska banker står sig väl Svenska banker mer påverkade Marknader fungerade Det svenska förtroendet var lågt

Hur ser stabilitetsläget ut idag? Bedömningen i den senaste rapporten: Problemen på de globala finansiella marknaderna har fortsatt och förvärrats – svenska marknaden har påverkats påtagligt Företagssektorn Upplåningen har fortsatt öka men tecken på dämpning finns Finansieringsmöjligheter på värdepappersmarknaden har försämrats Ökande antal konkurser förväntas Hushållssektorn Förväntas ha fortsatt god ekonomisk situation Upplåningen har ökat men tecken tyder på dämpning Högre räntor innebär större betalningsbörda Trots dagens läge bedöms de svenska bankerna ha en fortsatt god motståndskraft för dagens läge och utvecklingen framöver Myndigheternas agerande är en förutsättning för att den finansiella stabiliteten ska vara tillfredsställande i dagens läge

EXTRA

Hur mår de svenska bankerna? Nästan inga ”giftiga tillgångar” Hög lönsamhet Hög kapitaltäckning Men: Låg tillgång på likviditet Stora fundingbehov Visst misstroende pga baltiska exponeringar Stess test: klarar långtgående påfrestningar

Vad anser vi om krisen? Kreditförlusterna inte största problemet Förtroendeförlust största problemet – svag vilja att låna till andra banker Vem sitter med Svarte Petter? Paketering av lån Omöjligt värdera när marknaden inte fungerar Dessutom lågkonjunkturen…