Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län 2025. 10 år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer

Advertisements

Elevundersökning i årskurs 9
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2.
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Andel rökare “Röker du?” % Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson, 2004.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kapitel 12 November 2008/Leif Carlsson Sjukskrivning Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Välkommen till en konferensdag om barns och ungdomars hälsa med avstamp i folkhälsoenkäten Liv & Hälsa ung.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar.
Resultat för utvalda frågor från LIV OCH HÄLSA UNG 2013 Uppsala län.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
Ungdomsenkät 2008 Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2.
A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling © 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Kunskapslyft Barn och Unga. Nulägesbilder av skolan i Örebroregionen.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Sammanställning av enkätsvar ang
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Liv & Hälsa ung Kommunprofil Källa: Kommunprofil (finns en för varje kommun) resultat
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Öjersjö Storegårds skola ÅK2.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
CAN-konferensen Erfarenheter av ÖPP/Effekt kopplat till lokal drogvaneundersökning Vad blev resultatet?
Drogvaneundersökning 2016 Öckerö kommun Genomfördes 7 mars 2016 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser.
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Casa Montessori ÅK2.
Undersökningen Ungdomars drogvanor i Värmland 2015/2016 -en kartläggning av elevers attityder och bruk av alkohol, narkotika, tobak och doping 25 april.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Drogvaneundersökning Åre kommun åk 9 och år 2 på gymnasiet
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Regiongemensam elevenkät 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Regiongemensam elevenkät 2016
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Strategi för hälsa
Bättre folkhälsa genom skolframgång
Stockholmsenkätens syften
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Stockholmsenkäten 2018 Temarapport – Psykisk hälsa Gymnasieskolan år 2
Stockholmsenkäten 2014 Skolrapport
Stockholmsenkäten Temarapport – Psykisk hälsa Grundskolan årskurs 9
Stockholmsenkätens syften
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Länsrapport Värmland Årskurs 9
Drogvaneundersökning 2019
Presentationens avskrift:

Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” - Liv & Hälsa ungs databas

Enkätundersökning riktad till elever Följande årskurser 2014 – 5, 7 och 9 i grundskolan – 2 gymnasiet – särskolan årskurs på gymnasiet Undersökningen genomförs på lektionstid Frågeområden: livsvillkor, levnadsvanor, hälsa Genomförts 2004, 2006, 2008, 2011 och 2014 Om Liv & Hälsa ung

Liv & Hälsa ung skolor deltog i undersökningen (av 150 möjliga), sammanlagt ca elever. Svarsfrekvens: Åk 5Åk 7Åk 9Åk 2 gymn.Särskolan 94 %90 %85 %84 %86 %

På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar På länsnivå kan jämförelser mellan olika undersökningsår visa på faktiska trender över tid På skol- och kommunnivå bör man tolka resultaten med försiktighet då det handlar om mindre grupper med elever. Tänka på att se mönster och inte fastna i enstaka frågor Viktigt att komma ihåg att livsvillkor, levnadsvanor och hälsa påverkar varandra i ett komplext samspel Hur ska resultaten tolkas?

Att beakta - om vi vill påverka skillnader i hälsa De första åren är avgörande för en individs framtida utveckling Med tidiga insatser kan framtida utanförskap och ohälsa undvikas - det är dessutom så mycket billigare att ta en kostnad idag än att skjuta upp den Sektorisering mellan och inom landsting och kommuner riskerar att skapa ”stuprörstänkande” Generella insatser är basen men räcker inte alltid till… de måste vara utformade för att nå alla Den ekonomiska styrningen är ofta alltför kortsiktig. Insatser som ger effekter på längre sikt och ”vinster” för andra aktörer än den som genomför och finansierar insatsen blir i ett sådant system svåra att försvara ekonomiskt, inte minst gentemot akuta behov.

Olika typer av ojämlikhet i hälsa Socialt skapade skillnader i hälsotillstånd (kön, ekonomi, utbildningsnivå, sysselsättning, funktionsnedsättning) Ojämlik tillgång till och nyttjande av samhällsservice Geografiska och regionala skillnader

Flickor Pojkar Bor med båda föräldrarna Båda föräldrarna arbetar/studerar Bor inte med båda föräldrarna Minst en förälder arbetslös/sjukskriven Ingen funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer åk 9

Överviktiga/feta Tränar minst 2 ggr/vecka Tränar sällan/aldrig Provat narkotika Aldrig provat narkotika Druckit alkohol senaste året Inte druckit alkohol senaste året Inte dagligrökare Dagligrökare Normalviktiga Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer åk 9

Har ingen nära kompis Har minst en nära kompis Inte nöjd med sin fritid Nöjd med sin fritid Mobbad minst 1 ggr/vecka Inte mobbad Skolkar minst 1 ggr/vecka Brukar inte skolka Trivs ganska eller mycket dåligt i skolan Trivs ganska eller mycket bra i skolan Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer åk 9

Skolskuratorn är lätt att få tag på - andel som svarat stämmer bra %

Skolsköterskan är lätt att få tag på - andel som svarat stämmer bra %

Andel som besökt någon ungdomsmottagning %

Det finns ingen mirakelmedicin! Gör något, gör mer, gör det bättre! ”Om vi är intresserade av att bryta trenden mot ökande hälsoskillnader är det rimligen så att svaret inte står att finna i någon ännu oupptäckt faktor som lätt kan åtgärdas, utan att det är många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program och policyområden som krävs. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan också vad vi gör som har liten eller motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra.” Professor Olle Lundberg, CHESS

Vad gör vi idag för att minska skillnader i hälsa hos barn och unga? Vilka goda exempel finns? Vad kan vi göra mer? Vad kan vi göra bättre? Frågor att diskutera

Vägen framåt är krokig…. men möjlig Ingen quick-fix…. Långsiktighet & uthållighet En etisk fråga – att leva upp till mänskliga rättigheter Avsätt mer pengar i budget för hälsofrämjande och förebyggande insatser Satsa tidigt i ålder och i orsakskedjan Samverkan - riv stuprör Gör något – gör mer – gör bättre! Investering i humankapital idag - ger vinster för framtiden

Mer om Liv & Hälsa ung