Qing-dynastin Från grundandet till Taiping-upproret Föreläsning 7 Qing-dynastin Från grundandet till Taiping-upproret

Kina under den manchuriska Qing-dynastin

Introduktion till perioden Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641-42 Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshan-parken Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta skede in manchuerna och gör gemensam sak med dessa Rebellarmén c:a 1 miljon. Qing+Wu Sanguis arméer: 250 000 man Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför Peking

Fortsatt introduktion De nordliga arméerna fortsätter söderut 1662: De sista Ming-lojalisterna besegras 1673-1681: Han-kinesiska generaler som samarbetat med manchuerna gör uppror Motståndsnäste på Taiwan slås ned 1683 1683-1796: Pax Sinica - Den kinesiska freden

Det universella imperiet Ursprunglig frågeställning ”Minoritet i ett hav av kineser” - manchuerna endast 2-3% av Kinas befolkning. Hur var detta möjligt? Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna Formel för samexistens: Delaktighet - för alla! Det universella imperiet omfattar alltså alla grupper i regionen: han-kineser, manchuer och mongoler i förvaltningen + lättare att handla Viktiga dokument och texter på monument finns på kinesiska, manchuriska, mongoliska och tibetanska

Qianqingmen

Bilder av den manchuriske kejsaren För han-kineserna framställdes kejsaren som bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter; kejserligt stöd till litterära projekt; stöd till akademier; examineringssystemet) För mongolerna: beskyddare av lamaistisk buddhism och företrädare för stäppfolken (titlar, ämbeten, handel) För manchuerna: oförstörd manchu. Regelbundna resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)

Kangxi-kejsaren som skolar

Qianlong-kejsaren på jakt

Kejserlig jakt i norr

Kejsaren som boddhisatva

Yongzheng-kejsaren som mongolisk ädling

Andra faktorer bakom den manchuriska framgången På lokal nivå: Liten eller ingen skillnad (endast frisyren!). Nästan bara han-kineser i lokal förvaltning (länsnivå) Grödor från Amerika: sötpotatis, majs och jordnötter Kamp mot korruption, bl a högre löner för ämbetsmännen

Vägen till Pax Sinica - Arvet efter Nurhaci Manchuerna: i nuvarande Heilongjiang och Jilin. Jordbruk, jakt och boskapsskötsel. Ginseng! Ättlingar till jürchen-folket Delar av regionen under militär förvaltning Nurhaci enar stammar/hämnas fadern i början av 1600-talet 1616: Yngre Jin utropas. Fientlig inställning till kineser.

Vägen till Pax Sinica II 1619: Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds Förbund med mongoliska stammar 1615: Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit, blå, röd, (röd)kantad gul etc) Inspirerat av mongolerna: 300 hushåll - ett kompani; 5 kompanier - en bataljon; 10 bataljoner - en fana. Manchuer, kineser mongoler Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde an fana omfatta 15 000 man

Policyskiftet 1626 Sonen Abahai tar över efter Nurhacis död 1626 Ny politik: sinifiering Tar avstånd ifrån massavrättningarna som Nurhaci beordrat efter kinesernas uppror 1623

Abahais sinifiering Igångsätter examinationer för rekrytering av personal bland kineser 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för södra delen. Den norra delen under fanorna. 1631 Första helkinesiska fanan inrättas efter att stor kinesisk befästning kapitulerat med 11 000 man 1636: Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar) 1642: åtta helkinesiska fanor. Inte längre manchuer vs kineser

De upplysta despoterna Kangxi-perioden 康熙: 1662-1722. Kangxi-kejsaren regerar på egen hand från 1669 Yongzheng-perioden雍正: 1723-1735 Qianlong-perioden乾隆: 1736-1796

Kangxi-perioden 1662-1722: Försoningspolitik gentemot den han-kinesiska eliten Samtal mellan kejsaren och företrädare för han-kinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna vara behjälplig i sammanställningen av Ming-dynastins historia Resulterar i Boxue Hongru 博学鸿儒1679 Fler projekt som engagerar: Kangxi Zidian; Gujin tushu jicheng; sammanställningar av kom. Till klassikerna

Ming-lojalister Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya förvaltningen Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti där man avlagt examina eller verkat som ämbetsman En del lärda valde att leva som munkar i en klosterorden, eller som lärare vid en av de många privata akademier som fanns i landet Om personen var ekonomiskt oberoende kunde han ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt berörde den sena Ming-dynastin. Frågan: Hur kunde detta ske?

Gu Yanwu - Ming-lojalist och skolar

Yongzheng-perioden Samhällsklimatet hårdnar något Kamp mot korruptionen som börjat spridas under senare delen av Kangxi-perioden Traditionen med informella brev till kejsaren från ämbetsmännen i provinserna institutionaliseras under Yongzheng-perioden

Administrationen I stort sett som under Ming: Kejsare; Kansli (Neige); Liubu; Lokalförvaltningen: Generalguvernör; provinsguvernör (provinsnivå); prefekt (flera län/städer); länschefen med sin personliga lilla stab; lokala kanslistaben (på länsnivå); baojia-systemet (på lägsta nivån: by/stadsdel) Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu mellan Kejsare och Kansli (informella möten; handplockad personal)

Qianlong-perioden 1736-1796 Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå en syntes mellan Kangxis generösa hållning och Yongzhengs stramhet Många betraktar Qianlong-perioden som Qing-dynastins höjdpunkt Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan manchuer och han-elit. Dock …

Att notera under perioden Befolkningsökning: 1625: 150 miljoner; 1680: 120 miljoner; 1741: 143 miljoner; 1762: 200 miljoner; 1851: 432 miljoner Social oro under senare delen av Qianlong-perioden: ”Själatjuvarna” 1768; Wang Lun-upproret 1774;”totalcensur” växer från 1750-talet; rättsprocesser om jord inom klaner vanligare Vita Lotus-sällskapets uppror 1796-1803 inte en överraskning. Slutet på Pax Sinica

Handel Kina exporterade i stort sett samma varor som tidigare under Ming - främst siden och porslin Men från och med 1600-talet började man i stor skala att också exportera te från odlingarna i Fujian och Zhejiang Positiv handelsbalans gentemot Europa, som uppfattade det hela som att Kina inte var villigt att importera Men man importerade det man hade bäst användning för - mängder av silver.

Opium En produkt fann dock sin väg in på den kinesiska markanden - opium, en drog som sedan en tid tillbaka varit känd i Kina och främst använts för medicinskt bruk. Det var importen av opium som under 1820-talet och framåt som i mycket stor utsträckning bidrog till att Kina fick en negativ handelsbalans: Mer silver strömmade ut ur landet än vad som kom in, trots att Kinas export ständigt ökat i volym.

Opiumhandelns utveckling 1729: 200 lådor 1731: Förbud mot import av opium 1790: 400 lådor 1817-19: 4228 i snitt 1821: 5959 1823: 9035 1830 19956 1836: omkring 30 000 1838: minst 40 000

Triangelhandeln Ostindiska kompaniets opiumhandel ”med” Kina börjar utvecklas mer systematiskt från 1816 då den utvecklades till en triangelhandel mellan Storbritanien, Indien och Kina …

Hur det gick till … Från Storbritannien exporterade varor som såldes i Indien (textilier bland annat). Man köpte upp opiumskördar på landområden som kontrollerades av kompaniet. Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder till Kanton där det såldes för mellan tusen och två tusen mexikanska dollars per kista (65 kg) (efter 1838 mellan 700-1000 dollar). Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av kinesiskt te, som fraktades och såldes till god förtjänst i Storbritanien.

Kinas reaktion I Kina växte det fram två olika uppfattningar om hur problemet borde angripas. En sida propagerade för att man borde tillåta handeln, men att då beskatta opiumet hårt. Den andra sidan propagerade för en hårdare linje - att genom handling, och inte bara protester, visa att man inte längre tolererade smugglingen. Det blev den hårda linjen som till slut vann gehör hos kejsaren.

Lin Zexu 林则徐 En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes 1839 till Kanton med uppdraget att stoppa opiumhandeln. Han beslagtog 20 000 lådor med opium och sände iväg engelsmännen. Engelsmännen genomförde då ett antal anfall i Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska kusten upp till Zhejiang.

Kriget 鸦片战争 Situationen allvarlig 1841 då brittiska förstärkningar anlände till Kina. När britterna attackerat kinesiska ställningar vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo (i Zhejiang) och dessutom hotade både Nanjing och Hangzhou så började man förhandla. Förhandlingarna mynnade ut i Nanjing-fördraget 1842

Fördraget Det blev det första i en serie ojämlika fördrag som Kina påtvingades: I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat att: 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i skadestånd och ersättning för beslagtaget opium; 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai skulle öppnas för engelsmännen; 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.

Konsekvenserna Två tredjedelar av handeln flyttades snart över till det mer attraktiva Shanghai. Detta fick förödande konsekvenser för de kantoneser som blivit beroende av handeln via Kanton Kopparns värde i förhållande till silver sjunker ännu snabbare: 1820: en liang (36 gr.) 1000 kopparmynt 1827: -- 1300 -- 1838: -- 1600 -- 1845: -- 2200 +

Bakgrunden till Taiping-upproret Detta fick oerhörda konsekvenser för den fattigare delen av befolkningen vars inkomster kom i koppar och vars skatter kalkylerades i silver Desperationen som Nanjing-fördraget medförde ledde indirekt till ett av de blodigaste upproren i Kinas historia nio år senare: Taiping-upproret 1851-1864: (20-30 miljoner döda).

Hong Xiuquan och Taiping-upproret Hong Xiuquan (1814-1864), hakka, verksam i Guangdong som lärare. Försöker vid flera tillfällen klara shengyuan-proven i Guangzhou (1827-1843). Kollapsar och får syner efter det näst sista försöket 1837. Samtalar med en äldre man som ger honom ett svärd och klagar över alla demoner som nu styr världen I samband med detta hade han fått en kort bok om kristendomen av en missionär. Gör senare kopplingen till synerna 1837. Den äldre mannen är Gud och demonerna är manchuerna

Hong Xiuquan

Rörelsen och upproret 1844: förlorar sitt arbete och reser till Guangxi för att predika och bygga upp en rörelse - Bai Shangdi hui. 1847: Studerar kristendom i två månader med en amerikansk missionär (I.J. Roberts). Regler hos gudsdyrkarna: opium, prostitution och spel förbjuds. Män och kvinnor jämlika; kollektivism 1851: utropar Taiping Tianguo. Upproret startar.

Inbördeskriget Anhängarna rör sig norrut under Hongs ledning- rörelsen växer snart till över en miljon. Nanjing intas 1853 och blir huvudstad - Tianjing Man försöker nå Peking - utan att lyckas Rörelsen tappar fart och slutligen intas Nanjing år 1864 (100 000 människor dödas i Nanjing under de aktuella dygnen)

Konsekvenserna Det beräknas att 20-30 miljoner människor dör under upproret. Stor ödeläggelse i vissa delar av södra Kina Dynastin kraftigt försvagad och försvagas av andra uppror (muslimer och Nian-upproret) Flera reformförsök görs under återstoden av 1800-talet ”Centralregeringen” : balansgång Centralmakten försvagas långsamt till 1912 då den siste kejsaren abdikerar