SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

Sätt kryss vid ett av följande alternativ:
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Struktur, kultur och makt i organisationer Anna Wahl
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Samhället är mer än summan av sina delar
En av de främsta samhällsteoretikerna.
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Slang, svordomar och ungdomsspråk
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Ett samarbete mellan Helsingborgs lasarett och Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Design vetenskaper LTH ” Att bygga kylskåp och bilar …”
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Ta reda på hur ditt liv ser ut just nu
Hur bör samhället organiseras
Ren förmögenhetsskada (och annan förmögenhetsskada)
Vad är identitet?.
Makt, lydnad och konformitet
Stereotyper, fördomar & diskriminering
Källkritik.
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Ofta förekommande frågor
BILDSPRÅK Bilder har olika syfte Reklambild Konstbilder.
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
ArgumentationsanalysI 1. Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd.
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Individens rätt till integritet Etisk handbok för samverkan med tredje sektorn inom äldreomsorgen i Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Etik Moral Filosofi.
Egenintresset som drivkraft i politiken Marcia Grimes, fil dr Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Democracy’s Infrastructure: The role.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Begrepp.
Värderingar En värdering är egentligen ingenting annat än en personlig uppfattning om hur bra eller dåligt någonting är eller om vad som är rätt eller.
Vad är identitet?.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
SAMHÄLLET & LIVET SOM ETT SPEL… Christian Munthe Filosofiska institutionen
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Digitalteknik 7.5 hp distans: Realisering av logik med PLD och VHDL1.4.1 En kretsrealisering med VHDL består av fyra huvudmoment Specifikation Beskrivning.
Samhällets ojämlikhet
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Familjeliv och föräldraskap Skola – utbildning Arbetsliv och sysselsättning Utvecklingsstörning och.
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
Psykologi Introduktion.
Hegel Fichte, Schelling.
MOTIV… = den psykiska drivkraften bakom en handling
Självkänsla.
Sociologi Introduktion.
Kan legitimitet berättiga orättvisa lagar?
Gentester och försäkringar – etiska grundfrågor
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Samhället och individen
Vad är grupper och roller?
DIFFUS VARAKTIGHET: LSS-handläggares upplevelser av möten med trafikskadade i kommunerna - en enkätundersökning Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Presentationens avskrift:

SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet

Identitet och tillhörighet u Logisk identitet: att vara a snarare än b => relativt till... u Dynamisk identitet: att vara en del av X snarare än Y => relativt till X’s och Y’s logiska identiteter u Upplevd identitet: Föreställningen om/upplevelsen av människan A som någon annan än människan B F Självbild – dubild – vibild – dombild F Socialt och individuellt ömsesidigt beroende u Rum, tid, möjligheter, begreppsbildning u Kvalitativ vs. numerisk: vilka olikheter (egenskaper) är grund för åtskillnad (tillhörighet)? u All identitet medför tillhörighet, men... F Måste all identitet medföra åtskillnad? F Kan “allt vara ett”? F Kanske inte på alla sätt och alla plan samtidigt...

Diskrimineringens logik n A. BESKRIVNING u Utpekande av grupper (identitet) u Tydlig särart (identitet) u Skarp åtskillnad av individer på basis av tillhörighet till utpekade grupper (tillhörighet) n B. VÄRDERING u Nedvärdering av vissa grupper jämfört med andra u Nedvärdering av vissa individer jämfört med andra på basis av hur den grupp de tillhör värderas u Uteslutning av nedvärderade individer från fördelar som andra åtnjuter (från uppskattning till materiell välfärd) n A möjligt utan B n B möjligt utan A n I praktiken bakas ofta A och B ihop på ett komplicerat vis n Men att A avvisas medför inte att B faller och vice versa

Handikapp och funktionsnedsättning n Utpekande => särart => identitet => tillhörighet u Sociala kriterier (H-k) u Vetenskapliga kriterier (F-n) n Värdering => negativ särart u De sociala kriterierna består av faktorer som innebär att en individ inte “klarar sig” eller “fungerar bra” u De vetenskapliga kriterierna består av faktorer som gör att en individ avviker från “det normala” eller “välfungerande” n Båda begreppen är nedvärderande: det är per definition sämre att vara handikappad eller funktionsnedsatt än att inte vara det. n Om faktorerna upphör att vara negativa eller om nya faktorer blir negativa, så kräver begreppens logik att kriterierna ändras. n Tröghet: den upplevda identiteten släpar som regel efter förändringar i faktisk identitet => fördomar

Uteslutning n Handikappade och funktionsnedsatta är de facto uteslutna från många fördelar som tillkommer andra n Detta är till en del sant “per definition”, MEN... n Social kompensation kan upphäva mycket av den uteslutning som är direkt relaterad till särarten u Vad H-k och F-n människor får möjlighet till u Vad vi andra unnar oss n Nedvärderingen som är inbyggd i begreppen är ett viktigt argument för kompensation n Varken särarten eller nedvärderingen behöver således medföra uteslutning n För uteslutning krävs en moral enligt vilken svagare ska bestraffas för sin svaghet n Om kompensationen är god så förloras särarten => förlorad tillhörighet och upplevd indentitet => tröghetsproblem