Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv

En presentation över ämnet: "Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv
Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se

2 Smittskydd, folkhälsoarbete och vård
Smittskyddsorganisationen i Sverige (och annorstädes) har ett folkhälsoperspektiv Populationsinriktning (hindra/begränsa epidemier, pandemier) Preventionsinriktning (minska smittorisk, minska omfattningen av smittspridning) Vårdens (och andra samhällssektorers) organisation utnyttjas av smittskyddet och smittskyddsverksamheten kommer också på andra sätt i kontakt med dem Vården har en annan organisation än smittskyddet och styrs av andra regleringar, operativa värderingar och etos Sektoriseringen av samhället: bevekelsegrunderna för folkhälsoområdet i stort skiljer sig från vårdens

3 Vårdetik vs. folkhälsoetik
Vårdetiken bygger på Individperspektiv: patienten Professionsperspektiv: vårdarens beslutsproblem Reaktiv/reparativ uppgift i förh. t. individers hälsoproblem Olika grundläggande etikperspektiv kan anläggas på aktualiserade frågor vårdetisk debatt och forskning Praktiskt konsensus: patientnytta och -autonomi ska vara styrande individuella rättigheter + skydd mot Instrumentalisering av individen Folkhälsoetiken bygger på Populationsperspektiv: befolkningen som helhet Samhällsperspektiv: samhällsinstitutioners beslutsproblem Preventiv och proaktiv uppgift i förh. t. Befolkningshälsan Olika grundläggande etikperspektiv folkhälsoetisk debatt och forskning Oenighet och oklarhet i praktiken: mål/grundvärden? restriktioner/individens ställning? Folkhälsoetik mycket yngre forskningsområde än vårdetiken

4 Skillnader och konflikter
Synen på ohälsa som ett problem för individen för samhällets funktionalitet Kan inte vs. kan berättiga avsteg från vanliga rättigheter, restriktioner, samhällsordningar, m.m. Synen på levererade nyttigheter individuella kollektiva Individens ställning Självbestämmande Ansvar Instrumentalisering Patienten som ”victim and vector” Prioriteringar individ - grupp instrumentalisering patienter vs. Andra Förtroende Fasthållande vid eget etikperspektiv Hänsyn till andra etikperspektiv

5 Samhällets syn i Sverige och internationellt
Svenska regleringar ger klar prioritet till smittskyddets perspektiv vid konflikter med andra samhällssektorer, även vården Samhället uttrycker en önskan om att sådana konflikter ska förebyggas, mildras eller överbryggas i görligaste mån, men ger ingen klar vägledning om hur eller på vilka grunder Oklart hur den svenska smittskyddsregleringen passar den nya folkhälsopolitiken (självbestämmande, jämlikhet, individualism, förutsatt god befolkningshälsa och samhällsfunktionalitet ) Jämfört med andra länder har Sverige både ett starkare och ett svagare individskydd (kompensation, integritet, rättssäkerhet) WHO’s och andra länders grundsyn i samklang med den svenska, inklusive oklara mål och avvägningar Trycker på vikten av varsamhet med skarpa tvångsmedel och att prioriteringar ska styras av folkhälsoskäl Politiska värden och förtroendets betydelse: ”fair process” Problem: snabb aktion eller välgrundad aktion?

6 Forskningsfrågor Etik-strategier för konflikthantering Risk-etik
Smittskyddets etik och den nya folkhälsopolitiken Sårbara grupper Offer för smitta Hot mot andra och samhället Offer för smittskyddsåtgärder Offer för fördomar och omotiverad diskriminering Vaccinationsetik Etiska frågor pga. antibiotikaresistensutvecklingen Analyser byggda på värsta-lägesscenarier ”Svenskarna och dom andra” Folkhälsoetiska grundmodeller och teorier