Andra perspektiv på historia Vems historia berättas? Historia B

Vems historia? Historia har betydelse för människors och samhällens identitet Men historia har inte samma identitetsskapande betydelse för alla. Vi har olika sociala omgivningar, bakgrund och erfarenheter. Detta påverkar vår historiesyn.

Vår uppfattning om världen bestäms av vårt perspektiv Vår uppfattning om världen bestäms av vårt perspektiv. Även så för historiker. Historikerns perspektiv bestämmer vad som hamnar i förgrunden och bakgrunden. På 1960-talet börjar man fråga om vad som saknas i historieskrivning och varför det förpassats till bakgrunden.

Ljuger våra historieböcker? Är historieböcker skyldig till historieförfalskning? De kan inte berätta allt! Historia som lärts ut i skolorna under 1900-talet har kritiserats på tre punkter: Försummat det arbetande folkets perspektiv Försummat kvinnornas perspektiv Försummat de utomeuropeiska folkens perspektiv

Klassperspektivet Svårt hitta källmaterial från det breda folklagren. Spåren blir mindre och mindre ju längre tillbaks i tiden man går. Underifrånperspektiv på historien får ett genombrott under 1960-talet. Inte bara krigshistoria! Socialhistoria lyftes fram och riktar sig på folkets levnads-, handlings-, och tänkesätt.

Postkoloniala perspektivet Samband med avkolonialisering efter Andra världskriget Varför fanns det inte något spår av kolonialismens övergrepp och folkmord i historieböckerna? ”Vi” i västvärlden mot ”De andra”. Nedlåtande och negativ bild av utomeuropeiska folk har dominerat. Fokus ligger på att förklara samhällsproblem i olika delar av världen som en konsekvens av européernas industrialisering och kolonialisering.

Segrarnas historia Minoritetens historia berättas av majoriteten, t.ex indianerna i USA, samerna i Sverige. De besegrades version har alltid hamnat i skymundan. Varför? De besegrades lidanden är deras eget fel. För att få fram en sannare bild av historia måste man ge rum för de besegrades version.

Könsperspektivet Var finns kvinnorna i historieböckerna? Samhällets synsätt är att mannen är normen och kvinnan det avvikande. Saknas källmaterial. Kvinnans värld speglar mannens. Kvinnohistoria som ett tillägg i den gängsehistorieberättelsen; inte ”lika viktig”.

Genushistoria Gå från kvinnohistoria till genushistoria, dvs en historia som berättar om de båda könen och ser hela samhällsutvecklingen ur ett könsperspektiv. Synen på könsskillnader och deras orsak blir centralt inslag i forskningen. Det som har varit i bakgrunden flyttas fram: hur har kvinnorna påverkat samhällsutvecklingen.