Vad är (fristående) yrkesexamina ? Möjlighet att påvisa yrkesskickligheten (genom fristående yrkesprov) oberoende hur de kunskaper och färdigheter som.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Gymnasiearbetet Mål för gymnasiearbetet
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Lärande på arbetsplats =inlärning i arbetet i Finland.
Bedömning av professionell kompetens
Högskoleförberedelse
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Ledning och förståelse
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Hej och välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Den individuella utvecklingsplanen
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR.
Läroplansträff fritidshem
LÄRARSITUATIONEN VID DE FINLANDSSVENSKA YRKESLÄROANSTALTERNA PETRI SALO ÅBO AKADEMI/ÖSTERBOTTENS HÖGSKOLA/PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Gymnasieutredningen Gymnasieutredningen U 2007:01 Anita Ferm.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma.
Kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Seminarium den 30 november 2010.
YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla utbildningsvokabulären.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Yrkesskicklighet? Utvärdering av yrkesskicklighet? år 2008
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, kapitel 8.
VUXENVUXEN DIDAKTIK METODER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 StyrningStyrning Styrd Icke- styrd Deltagarinflytande – och aktivitet.
Kunskaps-/färdighetsprofilerna för olika examen Bredden gällande kunskaper och färdigheter Graden av spe- ciali- sering Grundexamen Bredden gällande kunskaper.
1 Validering Regional arbetsgrupp Vad är validering? ”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation.
Delegering Vem får delegera?
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
1 Validering Regional arbetsgrupp
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Bedömarutbildning. Examensnivåer för fristående examina Yrkesinriktad grundexamina Ger breda grundläggande yrkesfärdigheter inom en bransch. Yrkesexamen.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna till styrd helpdesk
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Vilka åtgärder för att stärka arbetslivsrelevansen i utbildningarna ger rapporten ”ett år efter examen” anledning till för fakulteterna? Fakulteternas.
OCN-metoden. OCN-metoden (Open College Network) är en väl utvecklad metod för kvalitetssäkring och erkännande av kunskaper, färdigheter och kompetenser.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Validering inom Lärarlyftet
Lönesamtal och bedömningsområden
Ta del av riktlinjerna här
Presentationens avskrift:

Vad är (fristående) yrkesexamina ? Möjlighet att påvisa yrkesskickligheten (genom fristående yrkesprov) oberoende hur de kunskaper och färdigheter som ingår i yrkesskickligheten erhållits och utvecklats Svarar mot gemene uppfattning (vems?) om yrkesskicklighet i givna uppgifter inom en given bransch under en given tid Arbetslivet (ej utbildningssystemet) och uppgiftshelheterna i arbetet som utgångspunkt Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Varför yrkesexamen ? > De stora efterkrigstida åldersgruppernas behov > Ta vara på (erkänna) den yrkesskicklighet som erhållits genom arbete/erfarenhet > Höja befolkningens utbildningsnivå > Internationalisering (EU:s examensdirektiv) > Flexibilitet, minskade kostnader (10% jämfört med sedvanlig utbildning) > Ökad samverkan mellan utbildning och arbetsliv > Arbetslivets verkliga behov som utgångspunkt (hur kartlägga?) > Kvalitetssäkring genom trepartsprincipen Centrala principer för förverkligande > Deltagande skulle inte begränsas genom förhandskrav på utbildning eller arbetserfarenhet > Arbetslivsrepresentanterna en central roll i förverkligandet > Yrkesbevis som bevis på erkänd yrkesskicklighet > Styrning genom examensgrunder > Arrangeras som självständiga och i anknytning till yrkesinriktad vuxenutbildning > Relativt få bredbasiga examina Behörighetsgivande examen (gesäll- och mästarbrev) inom givna yrkeskategorier (lag från 1972) år 1992 i drygt hundra yrken (1857 examinander) Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Trepartsprincipen som grund för kvalitetssäkring gällande yrkesskicklighet Lärare Arbets- givare Arbets- tagare Bedömning av yrkesskicklighet Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Utvecklingstendenser/Problem > Intresset för examina var inte lika stort som man hade förväntat sig > Hårda kriterier i början – få som erhöll examina > Nationella krav/kvalitetsnivåer (regionala/lokala behov?) > Yrkesexamina anknutits allt starkare till (förberedande) utbild- ning och tvärtom (förhållandet mellan utbildning och fristående examina) > Förberedande utbildning i stället för information (om krav och kriterier) > Ett stort antal enskilda examina (över 300) och enskilda moduler (över 1000) > De personliga studieplanen svåra att förverkliga (resurskrävande) > Finansieringen > Examensgrunderna utvecklats i långsam takt (saknas inom vissa områden) > Blivit det gängse sättet att utvärdera yrkesskicklighet (även inom ungdomsutbildningen) > Stor variation från bransch till bransch (olika traditioner, situation på arb.marknaden) Arbetsgivarnas intresse och delaktighet ? Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Utbildningsstyrelsen > Styr och koordinerar > Fastställer läroplans/examensgrunderna > Fastställer betygsmodeller > Tillsätter examenskommissionerna Utbildningskommissionerna > Utarbetar examensgrunderna Examenskommissionerna > Övervakar examina inom sitt område (t.ex. avgifter) > Ingår avtal med anordnare > Preciserar tillvägagångssätten och kriterierna för utvärdering > Fastställer examensprestationerna och beviljar examensbetyg > Tar initiativ till utvecklandet av examensgrunderna och verksamheten Utbildarens och anordnarens skyldigheter (enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning) > Yrkesprov betraktas som en del av den förberedande utbildningen, är en del av deltagande i utbildningen/undervisningen (finansiering) > Förberedande utbildning och yrkesprov förverkligas per modul > Examensgrunderna som utgångspunkt för läroplaner > Personliga studieprogram > Tidigare studier och arbetserfarenhet bör räknas till godo > Förverkligas i samverkan med arbetslivet > Förpliktelse att utvärdera förberedande utbildning och ordna möjlig- het till deltagande i fristående examen Organisationen kring yrkesexamina Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Yrkesprov Den tidsmässigt* avgränsade helheten under vilken yrkesskickligheten skall påvisas och utvärderas Bedöms/utvärderas av bedömare (och examinanden) Kan förverkligas t.ex. som; = en enskild uppgift eller en uppgiftshelhet (verklig eller simulerad) = ett teoretiskt prov i anknytning till utbildningen = en (avslutande) del av en praktikperiod = ett kundarbete Två ytterligheter a) en ”översättning” av arbetsuppgifter, en uppgifts- helhet i arbetslivet som förverkligas i en i någon mening konstgjord/simulerad miljö och situation b) ”verkliga” arbetsuppgifter som förverkligas i en autentisk miljö och situation *Den tidsmässiga variationen från några timmar till flera veckor Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Olika typer av uppgifter (sätt att påvisa yrkesskickligheten) > olika typer av skriftliga uppgifter (flerval, svar, essäer, uppsatser) > problemslösningsuppgifter (skriftliga, muntliga, ”färdighetstestande”) > praktiska uppgifter (få någonting att fungera, klarar av att färdigställa) > (arbets)ritningar > dagböcker/rapporter > portfolio > (utvecklings)projekt > par/gruppuppgifter kan utvärderas t.ex. genom > genomgång/-läsning > observation > självvärdering/peer-review > diskussion > feedback från kunden Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Vad är yrkesskicklighet ? Hur kan yrkesskickligheten påvisas ? Hur kan yrkesskickligheten utvärderas ? Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Många olika aspekter på yrkesskicklighet kunna utföra/göra (tillsammans med andra - kolleger/kunder/patienter) veta om/känna till kunna lösa problem (förutse) kunna utvärdera själv (på olika sätt) kunna utveckla/finna nya sätt (innovativ/kreativ) kunna marknadsföra/sälja vara förberedd för framtida utveckling och förändring Hur kommer till uttryck och påverkar utformning av yrkesprov ? Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Olika perspektiv på yrkesskicklighet Uppgiftsrelaterad enskilda, från sammanhanget lösgjorda prestationer, resultat, kunskaper Individrelaterad de uppgiftshelheter, processer, simuleringar som individen är involverad i, processering av kunskaper Socialt relaterad att kunna förstå, hantera och utveckla de relationer, spänningar, utmaningar som existerar i ett arbetsgemenskap rätta svar Förmåga till reflektion Rätta frågor Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Yrkes skick lighet delområden innehållsligt (kognitivt) färdighetsmässigt (psykomotoriskt) socialt (psykosocialt) kontexten Modul/YP Modul/ YP kontext kontext som helhet Yrkesskicklighet påvisa genom yrkesexamen och yrkesprov Utvärdering Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Utvärdering av yrkesskicklighet i samband med yrkesprov Var ? I en konstgjord (skolan) eller autentisk miljö (en verklig arbetsplats) Vem ? Lärare, arbetslivets representanter, arbetskamrater, medexaminander, examinanden själv Vad ? Kunskaper eller färdigheter ? Det som man kan återge, reflektera kring eller förutse ? Syften/målen, processen eller resultatet Yrkesspecifika eller allmänna kvalifikationer ? Hur ? En eller flera metoder ? En eller flera utvärderare ? Utgångspunkt för att kunna ta ställning till frågorna Ett antal för yrket kännetecknande arbetsuppgifter/ uppgiftshelheter betraktade i en naturlig miljö Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Utvärdering av yrkesskicklighet Vad en person kan och vet Hur en person tänker, prosesserar, löser problem, är kreativ, simulerar Varför personen agerar som hon gör - betydelsen av kuns- kaper, handlingar och känslor Objektiv, statiskt i förväg bestämd Subjektiv, öppen, förhandlinsbar Dynamisk, relativ, spännings- laddadrelaterad till omgivnin- gen, situationen, medarbetarna Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Objektiva, skriftliga uppgifter Ett antal normerade, lösgjorda prestationer En simulerad (muntlig/ skriftlig) planering av en arbetsprocess Arbete i en konstgjord simulerad miljö Arbete i en verklig miljö under verkliga betingel- ser (arbetstider, kamra- ter m.m.) A. B. C. Grundläggande, yrkesspecifika rutiner (kunskaper och färdigheter) Mera omfattande processer problemslösning, innovativitet kreativitet Social förmåga kundanpassning, stresstålighet m.m. Utvärdering av yrkesskicklighet I olika sammanhang Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Utvärderingen kan vara (Turpeinen 1998) a) auktoritärt, objektivt, kvantitativt (pragmatiskt – ”det fungerar”) b) auktoritärt, subjektivt, kvantitativt-kvalitativt (”mästaren vet och kan”) c) en dialog i ett socialt sammanhang som tar fasta på kvaliteterna i det man som åstadkommit under processens gång Hur skall kravnivåerna/kriterierna för utvärderingen definieras ? > så att den svara mot verkligheten (uppgifterna i arbetslivet) > så att de förstås på samma sätt av samtliga parter > så att de kan mätas ? (godkänd/icke-godkänd) > så att skillnaden mellan de olika examina är entydig Utvärdering av yrkesskicklighet Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Orsaker till deltagande i yrkesexamen (enligt Haltia & Lemiläinen 1998, N 61) 1.Bättre lön 31 % 2.Formell behörighet 25 % 3.Underlätta arbetssökande 23 % 4.Utvecklande av yrkesskickligheten 18 % Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

Om yrkesexamen och yrkesprov Petri Salo/Åbo Akademi Maj 2000 Innehåll: Systemet med yrkesexamen Yrkesprov Utvärdering av yrkesskicklighet Källor: > Hallituksen esitys Eduskunnalle ammattitutkintoja koskevaksi lainsäädännöksi (våren 1993) > Haltia, P. & Hämäläinen, V Näyttötutkinnoissa vaadittava pätevyys. Työelämän tutkinnot 4/1999. Helsinki: Opetushallitus. > Haltia, P. & Lemiläinen, M Näyttötutkinnot ja työelämän vaatimukset. Työelämän tutkinnot 5/1999. Helsinki: Opetushallitus. > Hämäläinen, K Föreläsning om utvärdering inom examensmästarutbild- ningen, maj 2000, Vasa > Ammattitutkintolain toimeenpano. Promemorior av undervisningsministeriets arbetsgrupper 10/1996 > Turpeinen, R Ammattitaito ja sen arviointi näyttökokeissa. Työelämän tutkinnot 4/1998. Helsinki: Opetushallitus. > Utbildningsstyrelsen Examina för arbetslivet. Anvisningar för examenskommissioner och examensarrangörer. Helsingfors:Utbildningsstyrelsen > Utbildningsstyrelsen Fristående examina Examina för arbetslivet 5/1999.Helsingfors:Utbildningsstyrelsen. Om yrkesexamina på Internet Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen/Vasa tel: e-post: