BBIC läkarundersökning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Barnanpassad utredning
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Barn som far illa My Stein.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Familjehemsenheten Angered
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl.
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Presentation av data kring barn och unga i SIMBA-området.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Överenskommelse om samordning kring barn
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Läkarundersökning och bedömning av tandhälsa
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (SFS 1988:870)
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) Beredande av vård (fel hos omgivningen) 2 § Vård skall beslutas om det på grund av misshandel,
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Journalen PU T5 Lund - Malmö.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Ny Remissrutin till BUP
God Man till ensamkommande barn
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ny Remissrutin till BUP
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Presentationens avskrift:

BBIC läkarundersökning Stefan Kling Ingemar Nilsson

Varför behöver fosterbarnen särskilda hälsovårdsinsatser Varför behöver fosterbarnen särskilda hälsovårdsinsatser? Enligt American Academy of Pediatrics (AAP) Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik – t ex eksem och astma Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som fosterföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda - Anders Hjern 2008

Fosterbarns hälsa december 2010 Fosterbarns hälsa kollas inte SvD, 30 maj 2011 ”Kontrollen av fosterhemsplacerade barns hälsa är för dålig, visar en rapport gjord på uppdrag av Malmö stad och socialstyrelsen. Vaccinationer, tandvård och synundersökningar är bland de saker som ofta åsidosätts. Rapporten talar om en rad olika brister. Det handlar både om dokumentation inom de olika myndigheterna av barnens hälsa och om bristande uppföljning av den hälsovård som alla barn har rätt till”. http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/barnspsykiskahalsa/forskningochutvardering/familjehemsplaceradebarn

BBIC läkarundersökning 121 barn och ungdomar Augusti 2010 – augusti 2011 Pojkar Flickor Antal 67 54

BBIC läkarundersökning Antal barn och ungdomar per födelseår 2011-1993

BBIC läkarundersökning Antal barn per åldersgrupp 0 – 6 = 31 7 - 12 = 44 13 – 18 = 46

BBIC läkarundersökning Antal remisser Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Tandhälsovård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 _____ 94

BBIC läkarundersökning Socialstyrelsens nya anvisningar för läkarundersökning29 november 2011

BBIC läkarundersökning Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna . FN:s granskningskommitté för konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har preciserat och konkretiserat vad rätten till hälsa innebär (ICESCR General Comment 14). Mänskliga rättigheter är särskilt ägnade att skydda utsatta och sårbara grupper, liksom grupper med särskilda behov. Det innebär bland annat att sådana grupper kan behöva extra resurser och insatser för att säkerställa deras lika rätt.

BBIC läkarundersökning Syfte - att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning. hälsoproblem av psykisk och somatisk karaktär, inklusive tandhälsa, som kräver anpassade förhållanden vid mottagande i förekommande fall i familjehem eller HVB.

BBIC läkarundersökning Bakgrundsmaterial Begäran från socialnämnden om utlåtande från hälso- och sjukvården Förlossningsjournal (FV 2) Komplett BVC-journal (dvs. inklusive tillväxtkurva, vaccinationsblad, kopia av skickade remisser och remissvar) Komplett skolhälsovårdsjournal (dvs. inklusive tillväxtkurva, vaccinationsblad, kopia av skickade remisser och remissvar) Tandhälsovårdsjournal Övriga journalkopior vid behov (t.ex. om barnet har en kronisk sjukdom eller någon pågående behandlingskontakt bör information om detta framgå vid begäran om läkarutlåtande och journalkopior vid behov inhämtas) (BBIC konsultationsdokument förskola/skola)

BBIC läkarundersökning Undersökningen Barnet informeras om undersökningens syfte Demokrati- och autonomiaspekter Helhetsperspektiv Förälder- vårdnadshavare närvarande (om möjligt) Ge möjlighet att med egna ord ta upp viktiga frågor om sin hälsa Dela upp undersökningen i två delar?

Autonomiaspekten Demokratiaspekten Alla människor har rätt till information och hjälp i olika hälsofrågor, så att de har möjlighet att medvetet fatta personliga val. Alla människor har rätt att själva bestämma över sina liv, och inte mot sin vilja påtvingas information, rådgivning eller försök till förändring av ”oönskade” attityder och beteenden.

BBIC läkarundersökning Anamnes I graviditet och förlossning hereditet tidigare sjukdomar operationer , olycksfall sjukhusvård inkl. BUP/Hab hälsoundersökningar vaccinationer andra åtgärder inom barn- och skolhälsovård kronisk sjukdom medicinering mag- och huvudvärk sömnstörningar oro/ångest förändringar i stämningsläge normbrytande beteende neuropsykiatriska problem språk, kommunikation och lekutveckling inlärningssvårigheter familje- och syskonrelationer allergi/överkänslighet syn och hörsel vaccinationer tandhälsa

BBIC läkarundersökning Anamnes II Anamnesen bör också ta sikte på att identifiera såväl risk- som friskfaktorer med avseende på fysisk aktivitet, kost, sömn, alkohol, droger, sexuell aktivitet samt intressen och förmågor hos barnet/den unge som kan utvecklas.

Inventering av motståndskraften Egna förmågor Del i ett sammanhang Viktiga aktiviteter Viktiga platser Viktiga relationer Framtidsplaner Meningen med livet

Salutogena frågor! Vad tycker du känns bra just nu? Vad skulle kunna bli bättre? Berätta vad du lyckas bra med! Någonting som du känner dig stolt över? Vad gillar kompisarna hos dig? Hur fixar du besvärliga situationer så att det löser sig?

BBIC läkarundersökning Klinisk undersökning I - somatisk undersökning bedömning av aktuell fysisk (inkl. tandstatus) och psykisk hälsa tillväxt (diagram, längd, vikt, BMI), utveckling och näringstillstånd ev. funktionsnedsättning eller funktionshinder ev. tecken på misshandel, vanvård och självdestruktivt beteende

BBIC läkarundersökning Klinisk undersökning II som ett komplement till vad som framkommer i anamnesen, bör det ingå en värdering av huruvida barnets eller ungdomens språkutveckling, psykiska hälsa samt psykosociala och kroppsliga utveckling är åldersadekvat stämningsläge, ev. tecken på oro och rastlöshet, koncentrationsförmåga och orientering bör bedömas

BBIC läkarundersökning Bedömning hur lång tid undersökningen har tagit vilken vårdnadshavare/förälder/vuxen som varit närvarande och intervjuats eller lämnat information beskrivning av barnets eller den unges förmåga att medverka och kommunicera i undersökningssituationen vilka hälso- och sjukvårdsjournaler som varit tillgängliga och vad som framkommit i status vid undersökningen även med avseende på tillväxt, utveckling och nutritionsstatus Den sammanfattande beskrivningen ska innefatta en bedömning av såväl akuta som långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov samt förhållanden som bör beaktas vid placering.

BBIC läkarundersökning Åtgärder och planering akuta åtgärder och vårdplanering på längre sikt sammanfattas undersökningen kan kompletteras med provtagningar ev. även avseende smittsamma och sexuellt överförbara sjukdomar eventuella remisser till specialistmottagning, BUP, gynekolog, barnhabilitering eller tandvård skrivs planering för eventuellt fortsatt utrednings- och behandlingsarbete och planerad uppföljning i hälsovården presenteras för barnet/ungdomen om barnet inte har en familjeläkare bör detta diskuteras i samband med undersökningen, för att göra det möjligt att få träffa samma läkare vid kommande kontakter med primärvården undersökande läkare gör på grundval av bedömningsunderlaget en gemensam planering tillsammans med företrädare för socialtjänsten enligt lokala överenskommelser.

Christina Herrström, P 1 intervju ”Jag skulle inte kunna berätta en historia där man tog ifrån ungdomarna hoppet, kraften. Man måste påminna dem om att de har den här styrkan, de har kraften.”