V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
En översyn av riksintressen pågår
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Att tänka på inför lönesamtalet
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Behöver vi en skild pedagogik för vuxna ?
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Självförvaltningsfärdigheter
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Vad är läsförståelse? Vilka olika faktorer påverkar möjligheten att förstå det man läser? Vad är lässtrategier? Vilka strategier använder sig en god läsare.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
INNEHÅLL Hur kunde man beskriva den vuxnes inlärning ? pedagogik
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
TIDSSCHEMA PROCESSER OCH ÅTGÄRDER UTVECKLANDE AV LÄRMILJÖER  I lärande utnyttjar man systematiskt autentiska miljöer och resurser – Det omkringliggande.
VUXENVUXEN DIDAKTIK UNDERVISNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisningssituation = en (mikro)organisation ? “Begreppet organisation.
Läroplansträff Välkomna!.
VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.
Systematisk kursutvärdering och uppföljningsformer Workshop Bättre lärande! Toppenheternas avslutningsfestival Alexandra Elsing, Yasmin Nyqvist,
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Kursdeltagarnas lärarinriktning.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma.
VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Bra vuxenlärare “Den gode lærar er fagligt dygtig, stiller krav, tager.
Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING
VUXENVUXEN DIDAKTIK METODER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 StyrningStyrning Styrd Icke- styrd Deltagarinflytande – och aktivitet.
En arena för lek och kompisskap
Kunskaps-/färdighetsprofilerna för olika examen Bredden gällande kunskaper och färdigheter Graden av spe- ciali- sering Grundexamen Bredden gällande kunskaper.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
IT-pedagogik Inlärning och utbildning med stöd av IT och Internet
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Finansiell samordning
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
ArbetSam – Erfarenheter och satsningar
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Planering och organisering Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
- En filosofi, vår filosofi.. FILOSOFI -. ett sätt att tänka att tänka Inte bara ännu en plan att sätta i hyllan. Ett verktyg för förändring inom vår.
VÄNSKAP KÄNNER INGA GRÄNSER Som frivillig inom Röda Korset.
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Vilka åtgärder för att stärka arbetslivsrelevansen i utbildningarna ger rapporten ”ett år efter examen” anledning till för fakulteterna? Fakulteternas.
Nordiska Ministerrådets rapport Från dröm till verklighet
Coaching.
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Planering och organisering
Presentationens avskrift:

V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING definieras av Malcolm Knowles som; En process där individerna med eller utan utomstående hjälp tar initiativ i: a) diagnostiserandet av sina inlärningsbehov, b) formulerandet av inlärningsmål, c) identifierandet av mänskliga och materiella resurser för inlärning, d) val och tillämpning av ändamålsenliga inlärningsstrategier samt e) i utvärdering av inlärningens resultat V U X E N DIDAKTIK Har vuxna verkligen kapacitet till allt detta ? UPPGIFT 2A Knowles 1980 Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK Kännetecken och uttryck för självstyrning PLANERING På grund av livserfarenhet och mognad är den vuxne mindre beroende av andra och har behov av att ta ansvar och vara självstyrd i inlärningssammanhang 1. 2. Den vuxne lär sig genom att dra nytta av sina egna och andras erfarenheter 3. Behovet att lära sig mera är anknutet till problem- och konfliktlösning i vardagen V U X E N DIDAKTIK Att lära sig mera uppfattas som en pro- cess med vars hjälp den vuxne kan ut- veckla sin kompetens samt höja sin självkänsla 4. UPPGIFT 2A Knowles 1980 Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK Undervisningsplaneringens ledstjärnor PLANERING Målstyrd och -medveten verksamhet Logisk framskridande (mål, innehåll, verksamhet) Undervisning som stöd för inlärning Planering som bidrar till att bygga upp meningsfulla helheter Inlärningssvårigheter bör förutses Utrymme för finjustering under processens gång (utvärdering) V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

A B C D V U X E N DIDAKTIK Olika planerings- situationer PLANERING A B Lärarens kunskaper om deltagarnas inlärningsförutsättningar (vad-hur?) Goda Dåliga Lärarens kunskaper om den verklighet där det inlärda kommer att användas A B Goda C D Dåliga De studerandes motivation Hög Låg V U X E N DIDAKTIK A B Specifika Målen Oklara C D UPPGIFT 2C Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK Utgångspunkter för planering PLANERING N i v å n EXP. ERFAR. processen verksamheten NOVIS Fördjupnings Lära- rens under- vis- nings- erfa- renhet EXP. ERFAR. processen verksamheten NOVIS Fortsättnings V U X E N DIDAKTIK EXP. processen verksamheten ERFAR. Grund NOVIS UPPGIFT 2C Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK PLANERING Undervisnings-/utbildningsplanering Undervisningen, definierad som målmedvetet stödjande och styrande av inlärning och utveckling, förutsätter systematik. Genom undervis- ningsplaneringen styrs och regleras både undervisnings- och inlär- ningsprocessen. Planering av undervisningen kan t.ex. innehålla föl- jande delmoment 1. Definiering av allmänna målsättningar på basen av de uppskattade inlärningsbehoven 2. Klargörande av förutsättningar • Studerande/deltagare (ålder, utbildning, arbete m.m.) • Resurser; ekonomiska (tid, lärare, utrymmen) och mänskliga (kompetenser, erfarenheter m.m.) 3. Definiering av målsättningarna för inlärning   fortsätter .. V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK PLANERING Undervisnings-/utbildningsplanering (forts.) 4. Besluten gällande de didaktiska principerna 5. Val och organisering av ämnesinnehåll, produktion av studiematerial m.m. 6. Organisering av den praktiska undervisningen • Tidsanvändning • Undervisningsformerna • Rekrytering och gruppering av de studerande 7. Val av arbetsmetoder och –redskap 8. Planering av feedback och utvärdering   V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK Tre planeringsprinciper PLANERING 1. Ämnescentrerad planering har sin utgångspunkt i: Studiematerial, särdragen i de förmedlade kunskaperna/färdig- heterna eller lärarens expertis - Innehållets kronologiska ordning - Svårighetsgrad - Logisk struktur - induktiv eller deduktiv 2. Kognitiv planering Val av innehållet har sin utgångspunkt i de studerandes livssitua- tion samt de kunskaper och erfarenheter dessa skaffat sig genom arbete, utbildning osv ."Kunskapsmassan" organiseras så att de ”nya kunskaperna” kan flexibelt anknytas till tidigare kunskaps- strukturer. V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK Tre planeringsprinciper PLANERING 3. Deltagarcentrerad planering Har sin utgångspunkt i en uppfattning om den vuxna människan som självstyrd, lärande individ (=vilja och kapacitet att ta ansvar över inlärningsprocessen). Den studerande har en central roll i fråga om att ställa upp mål, välja innehåll och metoder. V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK PLANERING Kännetecken för deltagarcentrerad planeringsmodell   1. Vikt vid skapande av gynnsam atmosfär för inlärningen 2. Samplanering 3. Definiering av inlärningsbehoven utgående från deltagarnas intressen och värderingar 4. Definiering av målen utgående från inlärningsbehoven 5. Planering och förverkligande av aktiviteter (undervisning/inlärning) utgående från deltagarnas egna planer 6. Utvärdering av huruvida målen uppnåtts, och huruvida inlärnings- behoven varit meningsfullt definierade V U X E N DIDAKTIK Knowles 1980 Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

V U X E N DIDAKTIK PLANERING UNDERVISNINGSPLANERING i samband med vuxenutbildning- och undervisning   Att kunna - utgående från tidigare kunskaper, färdigheter och erfa- renheter som lärare, och med beaktande av den kunskap som man på förhand har av ramfaktorerna (tid, utrymmen, studerande, för- väntningar, mål osv.) - preliminärt ta ställning till urval av innehåll (VAD?) och val av metod (HUR?) a) ...utgående från sina tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter som lärare, b) …med beaktande av den kunskap som man på förhand har av ramfaktorerna (tid, utrymmen, studerande, förväntningar, mål .. c) preliminärt … d) ta ställning till .... urval av innehåll (VAD?) val av metod (HUR?) V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001