Marknad och politik: makroekonomi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Konjunkturer.
Per Jansson Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stabiliseringspolitik
Sverige i den globala ekonomin
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet.
1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget Svensk Inkasso 13 oktober 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitik med inflationsmål
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Lönebildning och penningpolitik
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Offentliga finanser och penningpolitik Förste vice riksbankschef Svante Öberg SACO
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012.
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Sandro Scocco. Stark återhämtning på steroider Global Industriproduktion och börsutveckling 30-tals krisen och 2008 krisen Källa: Barry Eichengreen Kevin.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
KONJUNKTURINSTITUTET
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Makroekonomi med tillämpningar
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

Marknad och politik: makroekonomi Politikernas otillräcklighet Makroekonomernas otillräcklighet Medlens otillräcklighet i förhållande till målen Oklara, motstridiga och svårmätta mål? Inte så lätt med stabiliseringspolitik och strukturella åtgärder som det framställs i läroboken…

Några grundläggande begrepp Aktiv, inter-ventionistisk Regel/norm-baserad Diskretionär X Fasta regler Återkopplings-regler

Tidsinkonsistens: regel, politik som det inte finns incitament att frångå i framtiden Trovärdighet: byggs upp långsamt, raseras snabbt. Rykte? Bindningar? Signalering? Lags: upptäckt, beslut, effekt “Det makroekonomiska trilemmat”

Aspekter på stabiliseringspolitik Genomslagskraft: valutaregim och kapitalrörlighet Budgetunderskott/statsskuld: reell och institutionell begränsning för fin pol? Olika lags, reversibilitet Fördelningspolitiska konsekvenser? Målkonflikter på kort sikt, inte på lång sikt!

Policyslutsatser i nutiden Växelkursnorm ->70-tal (1992 i teorin) sysselsättningsnorm 74-92 prisstabilitetsnorm 93-nu? Stabiliseringspolitiken begränsad: grovjustering Penningpolitiken dominerar 91-nyss? Utbudssidan, strukturreformer! Men hur ser praktiken ut…? För släpphänt politik i goda/normaltider när det krisar rejält: normer överges, finans-politik viktig, samarbete och nationalism?

1. 70-talets oljechocker (utbudschocker) Möjliga motdrag? Gör ingenting (automatisk anpassning av löner … sakta) Inkomstpolitik, “intern devalvering”: sänka inhemskt kostnadsläge Växelkurspolitik … devalvering? Finanspolitik (“överbryggning”) Sverige: först 4, sedan 3

2. 90-talskrisen inhemskt framkallad efterfrågestörning Samverkan av allt elände: internationell lågkonj (inkl återföreningen): NX; höga räntor I inhemskt: löneökningar) SAS sparchock -> C bostadsbyggande I offentliga besparingar G “botten gick ur”

åtgärder… Först: (desperat) försvar av den fasta växelkursen, samt kraftigt kontraktiv politik!! Sedan: nya spelregler flytande kurs inflationsmål budgetuppstramning

Dagens institutionella förutsättningar Inflationsmål riksbanken självständig (kommunikation, signalering) Utgiftstak, budgetöverskottsmål, 4-åriga mandatperioder EU-medlemskap, tillväxt- och stabilitetspakten, konkurrensregler… Flytande växelkurs Vaga inflationsmål, centralbank för genomsnittet av alla Nationell finanspolitik EU-medlemskap, tillväxt- och stabilitetspakten, konkurrensregler, EMU

Dagens ekonomiska kris Finanskris, utlöst i USA Gigantiska globala obalanser EMU möjliggör budgetunderskott Ovilja till anpassning (politik vs. ekonomi) men oundviklig lååångsiktig sådan? Traditionella medel körda i botten Internationellt samarbete??? Nya spelregler? eller back to business as usual

Diagram 2.16. Produktionsgap (BNP) Procentuell avvikelse från potentiell nivå Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Varifrån??

Peters prognos Ljus framtid för svensk ekonomi: -apprecierande krona -fortsatt låg inflation -hyfsat god tillväxt (relativt) -osäkert med arbetsmarknaden?? Lång anpassning internationellt -USA depreciering, export, inhemskt sparande -Kina avtagande tillväxt, import: motor+välstånd -snabb återhämtning i vissa länder (Tyskland), långvarig anpassning i andra