Trä som byggnadsmaterial - Historiskt Framtaget av: Christer Lotzner Ett av våra vanligaste byggnadsmaterial är virke, det vill säga TRÄ som har bearbetats till olika dimensioner. I äldre tider användes stockar som bearbetades med yxa till ”bilat” timmer. Byggnader som är konstruerade av bilat timmer kallas timmerhus. Den äldsta formen av timmerhus är liggtimmerhus.

Efter det att liggtimmerhus blivit omodernt följde andra sätt att konstruera timmerhus t.ex. restimmerhus, plankhus och korsvirkeshus, man byggde också hus i skiftesverk. Under senare delen av 1800 talet byggdes ångsågverk: Detta gjorde att sågade brädor och plankor började användas till golv och tak.

På 1960.talet började virket sågas i standardiserade mått och där med infördes dimensionshyvlat virke. Trämaterial som limmas ihop, exempelvis limträ har ändrar konstruktionssättet under det senaste århundradet. Limträ används vanligen för att bära upp ett tak.

På 1990.talet ändrades byggnormerna Så att trä kunde använda i byggnader Högre än två (2) våningar. Bostadshus med upp till åtta (8) våningar produceras numera. Byggnader konstruerade av massivt trä, det vill säga träblock, är ett modernt konstruktionssätt. Det vanligaste i lättbyggnadsteknik idag är glest placerade träreglar med täckande skivor, vilket används ofta i våra monteringsfärdiga småhus…..

Trä som byggmaterial - nutid Trä som byggmaterial har många fördelar jämfört med andra material. Ofta är det både lättare och billigare att bygga i trä. Det har låg vikt och god hållfasthet, vilket gör det lättare att hantera än t.ex. betong. Trä har också ett eget kretslopp. Det börjar med råvaran –träd – som under sin tillväxt bidrar till en bättre miljö genom att ta upp koldioxid, som uppstår på grund av förbränning. Den förädlade råvaran, t.ex. brädor och reglar kan återvinnas och ge energi från våra värmeanläggningar. Den förädlade råvaran kan också användas i nya konstruktioner. Sammanfattningsvis är trä ett ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt byggnadsmaterial.

Från skog till virke Sverige är rikt på skogar. Våra skogar består idag av ca: 42 procent gran, 39 procent tall, 11 procent björk och övriga lövträd ca: 8 procent. Här i södra Sverige tar det ca: 80 år för en gran att bli en färdig råvara för tillverkning av virke, men i Norrland tar det nästan 150 år för att nå upp till samma storlek. Detta beror på jordens näringshalter, klimat och hur röjning och gallring sköts. Då man röjer och gallrar tar man bort icke önskad växtlighet för att ge mer näring till de träd som ska förädlas till virke.

Trädets uppbyggnad Trädet är som allt levande i vår natur uppbyggt av celler. Hos våra barrträd är uppbyggnaden så här i tvärsnitt ”märg, kärnved, splintved och bark.

Sågverkets förädlingskedja I sågverket sågas timmer upp till plank och brädor med varierande dimensioner och kvaliteter. Hela stocken tas tillvara genom att biprodukterna bark, spån och flis används som energiråvara eller till skiv- och pappersmassaindustrin. Ett modernt medelstort sågverk innehåller följande delprocesser: timmer-intag, barkning, sågning råsortering, torkning, justering och sortering, paketering och Lagring.

Genom postning bestämmer man hur stocken ska sågas Genom postning bestämmer man hur stocken ska sågas. Först sågas ett block Och där efter plank och brädor.

Formförändringar i virket Virkets form förändras när det torkar, eftersom de krökta årsringarna alltid vill räta ut sig. För att en planka ska få rätt mått torkas och hyvlas i stort sätt allt byggvirke. När virket byggs in i våra uppvärmda byggnader torkar det ytterligare och kommer då även att krympa och röra sig.

Virkets Åtgärder mot formförändringar Formförändringar av träprodukter kan begränsas genom olika åtgärder, såsom spårning, sammanlimning och ytbeläggning. Genom spårning av t.ex. panelbrädor minskas tendensen till att bräderna ska kupa sig.