Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU (2010-06-18)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
V AD BLIR TILL HJÄLP - EN STUDIE OM HJÄLPANDE FAKTORER I SJUKHUSKURATORNS PATIENTARBETE.
Advertisements

Stockholm den 19. november 2010 Jaakko Seikkula. INTERSUBJEKTIVITY IN PSYCHOTHERAPY AND CONSULTATION ”Life is not psychology but dialogical music” Colwyn.
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013
Kultur för alla – gäller det mig
Det lyckliga (hälsosamma, och meningsfulla) arbetet
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
CP- konferansen I Oslo den 31 januari 2014
Minnet -en funktion att räkna med
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
Viktiga utgångspunkter
Hur är det på jobbet?.
BORIS dagen 22/ Nyheter i BORIS Viktoria Svensson BORIS styrgrupp.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
BORIS dagen 10/ Kvalitet och förbättringar Viktoria Svensson Sven Klaesson.
4 delarbeten 14 december 2011 Lena Nylander
Internationell mobilitet
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Flyktingbarn och familjer Kort familjeintervention och
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Varför mäta hälsa? Oktober 2009
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Behandling av ADHD med Amfetamin. Kortsiktiga effekter på familjeinteraktionen. Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder with Amphetamine.
HaschAvvänjningsProgram
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
WorkUp – Besvär nacke/rygg REHSAM III Kick-off Birgitta Grahn Docent, forskningsledare.
Sjukgymnastik för äldre personer
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
Bilens roll för människors aktiviteter och subjektiva välbefinnande Cecilia Jakobsson Bergstad Göteborgs Universitet.
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
KUR-projektet … Satsningen ska också underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att; förtydliga begrepp och ansvarsområden utveckla.
Salutogena principer Skyddande faktorer KASAM
Fysisk aktivitet bland barn i Europa Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, PhD Universitetslektor Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Sjukgymnastik vid myelom
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
Sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar Nurses experiences when supporting persons with obesity to lifestyle.
Fallförebyggande arbete
Eva Sahlin Fil.mag., Doktorand 1.
BORIS dagen 22/ A three-year behavioral treatment of obese children: the effect of age on change in BMI SDS and dropout rate Pernilla Danielsson,
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Undersökning av förtroendevalda i Norrbottens läns landsting 2008 Anders Lidström Umeå universitet.
Fallförebyggande arbete
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
psykologiska effekter
En studie om personer med omfattande skador på hand och underarm vid handkirurgiska klin Malmö/Lund Epidemiologi, hälsoekonomi, handfunktion, aktivitet,
Säkerhet & Samhälle Vt 2007 Rosersberg Burden of disease (incl. injuries) Föreläsning Leif Svanström.
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
WebRehab Sweden Öppenvård WebRehab Sweden Nationellt kvalitetsregister Öppenvård (start dec 2010)
”Cognitive ability, alcohol use and alcohol-related harm” Sara Sjölund MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Presentation av avhandling.
Rehabilitering vid komplex smärtproblematik
Psykiskt funktionsnedsättning
Forskningsbaserad tillgänglighetsplanering i befintligt bostadsbestånd
Funktionshinder och rehabilitering
Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU ( ) Medicinkliniken Kalix sjukhus Institutionen för hälsa, vård och samhälle Lunds Universitet

Long-term outcome after traumatic brain injury Studies of individuals from northern Sweden

Personliga motiv Erfarenheter i möten med patienter: Insatser över flera år Stora individuella skillnader Skillnad mellan funktionshinder och individens egen upplevelse

Motiv för avhandlingen Fler överlever med kvarstående besvär – behov av rehabilitering? Vilka faktorer är viktiga för att förutsäga återhämtning och planera insatser? Motsvaras återhämtning i upplevd livstillfredsställelse?

n=332 Individer från Norrbotten som vårdats vid Neurokirurg- klinik, Umeå Studie I Identifiering av population n=88 Funktions- hinder 6 till 15 år efter skada och jämförelse med situation vid utskrivning Studie II Funktions- hinder n=67 Hälsa och livstillfreds- ställelse 6 till 15 år efter skada samt jämföra med referens- grupper Studie III Självskattning Studie IV KASAM n=66 Känsla av samman- hang och relation till livstillfreds- ställelse och påverkan från funktions- hinder Fyra delstudier

Sammanfattning studie I Frekvens, orsak och könsfördelning stabil över de tio åren Äldre män med fallolyckor vanligast Två undergrupper ung/trafikolycka/svår skadegrad äldre/fallolycka/lätt skadegrad 45% (av 289) hem utan förändringar

Syfte delstudie II Kartlägga 6 till 15 år efter THS: a) Övergripande förändring från utskrivning till uppföljning b) Förändring i levnadssituation c) Funktion och förmåga enligt mått med etablerade utvärderingsinstrument Jacobsson L, Westerberg M, Söderberg S, Lexell J. Functioning and disability 6-15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica, 120: , 2009.

Bakgrundsdata studie II (n=88) Genomsnittsålder vid skada Svårighetsgrad Lätt Medelsvår Svår Orsak Trafik Fall Genomsnittstid sedan skada 34 år 46 % 19 % 35 % 42 % 30 % 10 år

Övergripande förändring (GOS) Utskrivning:Uppföljning: God återh. Måttlig funkth. Svår funkth. 100 % 28 % 67 % 42 % 47 %

Många var allmänt förbättrade och hade en god motorisk och kognitiv förmåga Många uppnådde dock inte full delaktighet i samhället. De med svårare skadegrad hade oftare förtidspensionerats pga av sin THS Sammanfattning delstudie II

Syfte delstudie III Att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse 6–15 år efter THS och jämföra med referensgrupper Jacobsson, LJ., Westerberg, M. & Lexell, J. Health related quality of life and life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Brain Injury, 24(9): , 2010.

Självskattning Hälsorelaterad Livskvalitet SF-36 Livstillfredsställelse Satisfaction With Life Scale (SWLS) Betydelse av THS, två kompletteringsfrågor 1. I vilken grad har skadan påverkat ditt liv? 2. Vilken betydelse har skadan jämfört med andra erfarenheter i ditt liv?

Sammanfattning studie III Lägre hälsorelaterad livskvalitet och livstillfredsställelse än normalbefolkning. Arbete och självvärdering av skadans betydelse viktigare för självskattad hälsa och livstillfredsställelse än bakgrundsfaktorer som kön, ålder och skadegrad.

Syfte delstudie IV Undersöka KASAM (= Känsla av sammanhang, dvs individers upplevelse av mening, hanterbarhet och förutsägbarhet) och jämföra med referensgrupp Kartlägga relationen mellan Livstillfredsställelse och funktionshinder (MPAI) samt Känsla av sammanhang Jacobsson L, Westerberg M, Malec J, Lexell J. Sense of coherence and disability and the relationship with life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Neuropsychological Rehabilitation (In press)

Resultat och Sammanfattning studie IV KASAM i nivå med normalbefolkning KASAM var starkt positivt relaterad till livstillfredsställelse Hög livstillfredsställelse även starkt relaterad till emotionella faktorer och social delaktighet, men även längre tid efter skada, svårare skadegrad och högre ålder vid skadetillfället hade betydelse

Slutsatser Många kan uppnår hög grad av förmåga, men med kvarstående emotionella och relationella problem som påverkar social aktivitet, delaktighet och kan leda till lägre livskvalitet avseende upplevd hälsa och tillfredsställelse

Implikationer THS kan leda till långvariga problem med kvarstående komplexa behov av insatser i ett längre tidsperspektiv, varför rehabiliteringsinsatser behöver organiseras i särskilda team.

Publikationer Jacobsson, L., Westerberg, M., Malec, J. & Lexell, J. Sense of coherence and disability and the relationship with life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Neuropsychological Rehabilitation, in press Jacobsson, L., Westerberg, M. & Lexell, J. Health related quality of life and life satisfaction 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Brain Injury, 24: , 2010 Jacobsson, L., Westerberg, M., Söderberg, S. & Lexell, J. Functioning and disability 6 to 15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica, 120: , 2009 Jacobsson, L., Westerberg, M. & Lexell, J. Demographics, injury characteristics and outcome of traumatic brain injuries in northern Sweden. Acta Neurologica Scandinavica, 116: , 2007.

Tack!